Dagarna följer ett mönster som passar oss. Jag vaknar först och hinner både äta frukost och sitta en stund framför datorn innan min svägerska visar sig. Men det betyder inte att hon sover länge utan bara att jag är morgonpigg. När min svägerska är vaken brukar jag sätta på morgonstudion på tv:n och titta en stund tills det har varit nyheter. Sedan dricker vi kaffe. Svägerskan ligger sedan en stund på sin spikmatta och jag gör antingen inget särskilt eller gör mitt träningsprogram. Vid tiotiden ger vi oss iväg på dagens första promenad och beroende på hur vi mår förlänger vi den så mycket vi känner att vi klarar. Vi har båda mått ganska bra så det har blivit ordentliga rundor.

Efter lunch tar vi det lugnt och gör inte så mycket mer än att fixa kaffe på eftermiddagen. Kaffe med chokladboll, som vi har tillräckligt många av för att de ska räcka hela veckan. Före middagen tar vi ännu en promenad, en lite kortare sådan, och sedan lagar vi till middagen (min svägerska äter gärna vegomat och har bara några få ickeveganska livsmedel här). Vi avslutar dagarna med sköna kvällar då vi pratar eller är tysta och sysslar med något var för sig eller så tittar vi lite på tv. Så förlöper dagarna här med endast lite variation. En del tycker säkert att det låter tråkigt när man är på en skidort men vi har det precis som vi vill ha våran vecka här.

Det finns inte så många rundor att välja mellan men vi försöker variera dem så gott det går och kombinera vägarna på olika sätt. Igår valde vi att gå förmiddagspromenaden på Årevägen bort mot liften VM8:an…

…för att där gå längst ut i kanten av skidbacken tills vi kom över E14 och kunde vika av ner till den grusväg vi gick på första kvällen. Variationen blev alltså bara att vi gick den här rundan åt motsatt håll mot då.

Men när vi kom till Åre torg kände vi att vi inte ville gå hem riktigt än så vid bergbanan svängde vi av upp mot Tott. Bergbanan är inte igång och det är lite oklart varför det är så. Vi såg en skylt där det stod något om tekniska fel men jag gissar att pandemin har något med saken att göra. Här står i alla fall den ena vagnen parkerad en liten bit ovanför bergbanestationen. Vi kom upp till Tott och gick en runda därifrån även åt andra hållet innan vi kom tillbaka till lägenheten. Vid det laget hade vi båda en del problem med våra kroppar och sista biten tog vi det väldigt lugnt. Men vi var väldigt nöjda med vår promenad och efter lite stretching och vila återgick våra kroppar till sina vanliga skick. Inga problem att gå ännu en promenad lite senare alltså.

I somras berättade jag att min svägerska hade kommit fram till att hon nog behövde en smartphone med möjlighet att installera bankID. Då letade jag fram en av mina tidigare modeller och återställde den så att allt mitt försvann. Vi gick igenom grunderna och det har fungerat väldigt bra sedan dess. Men nu har vi repeterat hur man tar foton och sedan skickar dem. Hennes man och döttrar har fått en fin selfie av oss två och sedan har hennes man även mottagit en bild på våra fötter när vi sitter i den utbäddade bäddsoffan i vardagsrumsdelen. Till sist fick han även denna bild och även jag fick den skickad till mig. Nu tror jag att den här kunskapen har rotats hos min svägerska och kanske kan det bli fler foton.

Bland det första jag gör varje år när vi kommer hit är att bädda ut bäddsoffan och sedan ta dit bäddmadrasser och kuddar att bulla upp med. Jag klarar inte att sitta i soffor eller fåtöljer utan stöd ända upp till huvudet och när det bara finns alternativ med alldeles för korta ryggstöd så får man själv fixa till det. Inte så snyggt men väldigt skönt för rygg och nacke. Om ni funderar över varför jag har en toffel på bara ena foten så är förklaringen att det är mitt problemben och för att inte benet ska värka mycket så måste jag hålla mig varm om foten. Allt har sin förklaring och visst är det bra att man kan hitta enkla lösningar på mycket.

Vilken skillnad det var att komma ut i en värld helt utan blåst efter att ha kämpat lite dagen innan. En väldigt skön dag med nya promenader. Vi bestämde oss för att gå upp till Fjällgården, ett hotell som sticker upp i bilden bakom granarna och precis i slutet av en backe. Om ni ser några spetsiga tak så är det rätt byggnad. Bilden är tagen från fönstret där vi bor och eftersom den är kraftigt beskuren ser det ut som om vårt promenadmål bara ligger en liten bit bort. Men vägen dit går inte rakt upp (tack och lov) och först ska man passera Tott hotell för att sedan fortsätta uppför en bra bit till. För något år sedan tog vi bergbanan upp och gick ner men bergbanan var stängd och vi hade i alla fall ingen lust att trängas för att ta oss upp. Den här veckan är det apostlahästarna som gäller.

Jag har insett att jag aldrig får tillbaka den ork och det flås jag hade innan min lever ställde till det för mig och min svägerska har också en del problem numera. Men vi tog oss långsamt uppåt och stannade till för att titta på omgivningarna lite då och då. Jag kan aldrig se mig mätt på de dimslöjor som ibland dröjer sig kvar efter en dimmig morgon.

Nästan framme vid Tott.

En delvis frusen bäck och rejäla istappar efter regn och smältande snö.

Vi kom upp till Fjällgården men eftersom vi håller oss borta från all trängsel inomhus, och så gott det går även utomhus, så vände vi bara på klacken och tog oss ner igen. Ner till Tott finns det bara en väg men därifrån tog vi en annan väg än den vi gick uppför. Det kändes rejält i benen efter att först ha gått bara uppför och sedan ganska brant nerför. Men vi stretchade ordentligt när vi var tillbaka i lägenheten och lite senare var vi redo för ännu en promenad. Inte lika lång och utan att kameran kom upp ur väskan men även den promenaden var väldigt skön. Förutom promenader gör vi inte mycket men det är precis så vi vill ha det när vi är här.

Om sanningen ska fram så led ingen av oss särskilt mycket. Vi valde att börja med att gå i den riktning där vi fick stormbyarna i ryggen och fick ibland lite extra skjuts framåt. Men man kan inte gå bara åt ett håll om man vill komma tillbaka till utgångspunkten så bitvis fick vi vinden och snön rakt emot oss. Men vi sänkte huvudena och kämpade oss uppför den långa uppförsbacken. För det är klart att motvinden sammanföll med att vägen bar uppåt mot högre höjd.

Mitt emot vår lägenhet hade vinden gjort att snön yrde upp och nästan täckte en del fönster.

Vi gav inte upp för att det blåste. Promenaden blev längre än vi hade tänkt och vi varken frös eller mådde dåligt på något annat sätt.

Ibland kom vi in i lä och då var det väldigt skönt. Temperaturen låg runt nollan och det var nog tur att det inte var riktigt kallt.

Vinden mojnade lite grann till eftermiddagen och då tog vi naturligtvis en promenad till. Men nu räcker det med stark blåst. Det kan vara lite spännande en dag men resten av veckan vill vi slippa just den vädertypen.

Förra året blev min son lite besviken för att jag skrev så få inlägg härifrån. Jag tror att det bara blev två inlägg. Nu ska jag försöka glädja honom genom att vara lite flitigare och lägga ut bilder lite oftare. Det är klart att han tycker att det är trevligt eftersom han också har många minnen härifrån. Jag ska göra mitt bästa.

Ett av mina ljus beter sig på ett lite märkligt sätt. Igår kväll satt jag och min svägerska och funderade på varför inte allt smälte ner, som ljus brukar göra. Här blev det som synes en del rester kvar. Ganska dekorativt men lite oväntat.

Vi fick inte checka in förrän vid fyratiden på eftermiddagen så vi hade gott om tid hemma på Frösön för promenad, lunch och eftermiddagsfika innan vi gav oss iväg. Det snöade hela vägen men det blåste inte och vägarna var helt ok. Det var en hel del snö men det var även två tydliga spår efter alla däck och resan gick lätt och relativt fort. Exakt 10,4 mil efter avfärden körde vi in till Holiday club och hämtade nyckelkort plus en del information. Bl a var det som vanligt en rabattkupong som gav mig 5 % på Ica. Men jag hade redan beställt allt vi behövde och fått det hemlevererat dagen innan så vi behöver inte trängas med några andra över huvud taget. Väldigt skönt.

Efter middagen, hemmagjord pizza, vilade vi en liten stund och gav oss sedan ut i snövädret. Det var inte snöoväder än men det är på gång och jag är glad för att det inte är i morgon vi ska åka hit. Jag tyckte att det var kul att fota med blixt eftersom det gav en lite speciell effekt. Jag har fått liknande färger i snöfall när jag bodde i Mjölby men tydligen hittade min kamera den röda färgen även här. Så rött är det inte i verkligheten men jag låter det ändå vara så. Lite julstämning i efterhand.

Här kommer den rödorangea färgen från E14 som går till vänster om den lilla väg vi promenerade på.

Vi gick upp i kanten av backen där VM8:an tar alla skidåkare en bra bit upp mot toppen.

Vi hade tänkt gå bara en ganska kort promenad men det var så skönt ute att vi båda ville förlänga den lite. Vi var ute ca en timme och när vi kom in var alla kläder väldigt snötäckta och blöta. Det var ca 1 plusgrad men fr o m i morgon ska det bli lite kallare…och sedan ännu kallare. Det verkar som om jag får den vinter jag vill ha här.

Så har det varit en tid nu men kanske ser jag en liten ljusning och en mer varaktig vinterperiod. Det ser i alla fall ut som om ganska mycket snö är på gång och jag tror att chansen är ännu större när jag och min svägerska tillbringar nästa vecka i Åre. Ja, det är dags nu igen. Vecka fem är den vecka jag har och det verkar inte som om jag någonsin ska lyckas få den såld. Det är inte hela världen. Visst vore det trevligt med den summa jag skulle få men samtidigt är det ju väldigt kul att min svägerska kommer hit och håller mig sällskap den här veckan varje år. Jag ska alldeles strax hämta henne på stationen så det här inlägget får jag skriva färdigt lite senare.

Under tövädersdagarna smälter snögubbarna men det var ändå ganska mycket kvar av just den här.

Isen som hänger på grenar över bäcken smälter så sakteliga också.

Idag har det varit väldigt skönt och jag vågade mig ut på isen. Jag läste i nyhetsappen att två isvägar för biltrafik nu har öppnats och då borde isen bära även mig. Jag var inte ensam om den tanken och jag såg alla möjliga sätt att ta sig fram på. Det var sparkar, skridskor, skidor och även vanliga fotgängare. De flesta höll sig i den snöröjda fåran men jag gick närmare land.

Det gick tydligen bra att cykla också.

Efter att ha hämtat min svägerska for vi hem till mig och fikade innan vi gav oss ut på en eftermiddagspromenad. Middagen hade jag förberett så det tog inte lång tid att fixa den och sedan fortsatte kvällen med prat och tv-tittande. Jättekul att ha sällskap och att ha vistelsen i Åre framför oss.

Fjärde sprutan är nu bokad. Jag blev inte uppringd och hade därför ingen möjlighet att fråga om antikroppar och om möjligheten att testa förekomsten av dem. Jag fick ett brev där jag uppmanades att själv boka en tid och nu är det gjort.