Jag undrar om fler av er har samma erfarenheter.

Jag är väldigt nöjd med att ha en liten blogg som inte är spridd till en stor mängd personer. Ibland slutar någon bloggvän blogga och någon gång ibland hittar någon ny hit och om den personen återkommer så blir det en ny bloggvän. Det har hittills jämnat ut sig ganska bra. Det är kul att göra nya bekantskaper via bloggarna och jag tar med glädje emot de som hittar hit och besöker de mig regelbundet så börjar jag hälsa på hos dem också. Men jag letar aldrig själv upp bloggar för jag har inget behov av att expandera. Som sagt, det är skönt att hålla det på en lagom nivå. Jag lever efter ordet lagom i väldigt många avseenden inser jag.

Det har varit kul att följa min bloggstatistik för även den har så klart varit lagom. Men för ett tag sedan förändrades det nöjet och nu skakar jag bara på huvudet när statistiken sticker iväg med upp till tvåtusen fler unika besökare än jag vanligtvis har. Jag har aldrig kommit upp i de siffrorna utan håller mig oftast under 100-strecket. Oftast en bra bit under. Jag förstod genast att något var fel när besökarantalet steg som en raket under några dagar. Jag vände mig till familjechatten och frågade om jag borde vara orolig för att min blogg kanske utnyttjades av onda krafter. Mest bekymrad var jag över att någon, kanske AI, skulle börja skriva elaka eller hotfulla kommentarer i mitt namn till mina bloggvänner eller kanske till för mig okända personer.

Min son rådfrågade ChatGPT och la ut det långa svaret i vår chatt. Det var ett lugnande svar. Jag fick rådet att ha koll på om statistiken föll tillbaka till normal nivå, vilket i så fall indikerade att det var en tillfällig automatisk genomsökning. Om det fortsatte att vara ovanligt många besök men till många olika gamla inlägg så är det typiskt för en crawler som systematiskt går igenom bloggen. Så är det absolut. Det är långa listor på väldigt många gamla inlägg som oftast har fått bara ett besök. En crawler, också känd som web crawler eller spider, är ett datorprogram som automatiskt genomsöker webben för att indexera och samla information från olika webbplatser och webbsidor. Det huvudsakliga syftet med crawlern är att hjälpa till att skapa ett index för webben så att användare lättare kan hitta den information de behöver.

ChatGPT rekommenderar inte att jag ska ändra lösenord, stänga bloggen eller något annat drastiskt då det inte fanns något i bilderna (screen shots på min statistik) som tyder på att kontot är komprometterat. ChatGPT sa även att det fanns ytterligare saker att ta hänsyn till. Många besök från datacenter-länder, typ USA och en del asiatiska länder, där stora molntjänster och servrar finns, indikerar att bloggen har blivit genomsökt av olika automatiska tjänster eller AI-botar. Jag ska inte behöva göra något alls utan bara hålla ett öga på om det höga besökstalet fortsätter varje dag under lång tid, om webbhotellet börjar klaga på ovanligt hög trafik eller om bloggen blir märkbart långsam. Det ser dock inte ut som om bloggen har blivit hackad och det är troligen helt ofarligt.

Kanske är en del av svaret lite tvetydigt men jag väljer att tolka det som att allt är lugnt. Men jag önskar ändå att min statistik kunde återgå helt till det normala. Från det där första tillfället har trafiken minskat rejält men är ändå mer än normalt. Jag har även tidigare haft en del besök från andra länder, även USA, men nu litar jag inte alls på att det stämmer. Bara på några få som jag vet finns på riktigt och som kommenterar. Jag var ändå ganska nöjd med att statistiken höll sig på bara något hundratal fler än vanligt men så kom det en dag med 1923 unika besökare (fler visningar) och dagen efter var det 2214 unika besökare. Men den här gången suckade jag bara tungt för mig själv och konstaterade att jag inte har någon glädje av statistiken. Jag kan visserligen kolla hur många svenska besökare jag har (och några till från länder där jag vet att riktiga människor finns). Kina dominerar och sedan kommer USA.

Det kan väl inte bara vara min blogg som får dessa stora och plötsliga ökningar i statistiken. Men då kan jag kanske lugna någon med att det inte verkar vara något att bekymra sig om. Det är bara trist att statistiken är missvisande. Idag har jag hittills (20.08) bara 200 unika besökare så den där crawlern verkar ha crawlat vidare. Men det är ändå en missvisande siffra.

Jag kan ju inte ha ett inlägg under hösten utan höstfärger så här skickar jag med ett antal sådana.

Ser ni den lilla skatan? Den trippade på framför mig ganska länge.

Jag lyckades komma tillräckligt nära för att kunna zooma in ganska bra på den.

Midsommarblomster syns till lite här och där fortfarande. En blomma som kommer i början av juni och som inte ger upp förrän det blir minusgrader.

I morse tittade jag ut och då såg himlen ut så här. Jag fotar inte varje soluppgång men någon gång ibland händer det.

När jag har funderat lite så kommer en tanke om att det är väl trevligt om min blogg kan hjälpa till att sprida kunskap. Inte för att jag tror att så mycket matnyttigt hittas här. Det kan ju vara så att sökningen inte ger crawlern något men tanken är ändå inte så dum.

Det låter väl jättebra med en miljöbonus men det är inte så märkvärdigt som man kanske kan tro. Jag visste inte ens om att jag skulle få 500 miljöpoäng när jag lämnade in överblivna mediciner med utgånget datum på apoteket. Men det fick jag och när jag googlade vad det innebär så har jag tjänat hela 10 kr. Om jag samlar 1250 poäng så får jag en bonuscheck på 25 kr. Det finns tydligen fler fördelar med poängen men jag bryr mig inte så mycket. Jag brukar skicka efter mina mediciner och oftast blir det från ett annat apotek än det jag besökte igår. Men det kan variera. Jag hoppas att jag slipper fler miljöbonusar för det bästa är så klart att inte behöva lämna in mediciner. Det är bättre att använda dem. Men när man blir tillsagd att göra ett uppehåll och det uppehållet leder till att utgångsdatum passeras så blir det tyvärr så här. Kanske borde jag ha delat upp medicinen i tre påsar och lämnat in dem med det intervall som krävs. Men vem orkar hålla på så? Inte jag i alla fall, inte ens för en bonus på 25 kr.

Det blev i alla fall ännu en väldigt skön höstpromenad till och från apoteket på hälsocentralen.

Jag var så nära vallsundsbron så jag gick under den och fortsatte en liten bit till. Östersund är iklädd höstskruden.

Jag vände hem igen och njöt av både väder och natur.

I morse gick jag åt ett annat håll och rätt som det var hörde jag ett väldigt tjatter. Två ekorrar sprang up och ner för en granstam och jag ställde mig och tittade en stund på leken. Kameran hade jag i beredskap även om jag inte trodde att jag skulle få en chans att hinna fota dem. Men plötsligt stannade en av ekorrarna till då den fick syn på mig. Ganska snart kom kompisen upp och den stannade också till. Den undrade nog varför leken tog slut. Jag fick en stund på mig att försöka låta kameran tränga sig fram mellan träd och grenar för att fånga de här små sötnosarna.

Jag fortsatte en bit till och kände hur bra jag mådde av att få vara ute i naturen.

Höstfärgerna är många och rikliga men samtidigt har många träd redan fällt sina löv. Det går så snabbt. Det är inte många dagar sedan jag fotade de här träden när de var som finast. Vilken tur att alla inte håller samma schema och ett tag till kommer jag att kunna gå ut i ett höstvackert landskap.

Mina två äldsta barn är snabba och SJ hann knappt släppa biljetterna till jul innan de bokade sina resor hit. Förra året överraskade yngsta dottern oss allihop genom att också komma men det kan jag nog inte hoppas på i år. Men det känns ändå väldigt roligt att jag kan se fram mot en fin jul med två av mina barn. Tiden går fort och om två månader är det advent.

Jag har tidigare flaggat för att min blogg kommer att explodera i höstfärger så länge de finns kvar och här kommer ännu ett gäng bilder. En prästkrage får dock bryta den sviten och påminna lite om att sommaren fortfarande kan kika fram mitt i alla färger. Kanske tycker den att den platsar eftersom den är gul i mitten. Precis utanför mitt hus står två fantastiskt färgade lönnar. De är inte helt iklädda höstskruden än men den ena är på god väg.

Bilderna är från igår och natten innan hade vi frost hos mig för första gången den här hösten. Jag har hört att frosten har funnits på andra delar av Frösön men tydligen kan den komma väldigt lokalt för här kom den först några dygn senare. Jag vet inte om det är rester av frost eller dagg som pyntar prästkragen men den, och många andra växter, glittrade i solen. Det framkommer tyvärr inte i bilden.

Det var en helt underbar höstförmiddag. Precis så som det ska vara. Men jag ser fram mot att frosten ligger kvar lite längre på dagen och att det blir så där härligt krispigt i både luften och på marken.

När jag kom hem blev det ett trevligt samtal med en granne och jag såg att mannen som bor i lägenheten under mig satt ute i bara små shorts och solade. Jag lät honom sitta ifred och njuta men annars blir det ofta några korta samtal och uppdateringar med flera av mina grannar. De stunderna blir färre när kylan kommer men även då stöter vi på varandra ibland. Det är en väldigt bra nivå, trevlig men inte alls påträngande.

Under promenaden ringde min storasyster med glada besked men eftersom jag inte orkar prata när jag går så sa jag att jag ringer upp när jag kommer hem. Jag fick gratulera till att hon nu har blivit farmor för första gången. Hon var redan mormor till åtta barnbarn (jag tror att jag räknade rätt) men det stannar nog inte där. Med sju egna barn kan det nog bli betydligt fler innan det är klart med barnbarnsproduktionen där. Det är ju bra att någon av oss tre systrar har hjälpt till att öka på nativiteten. Vi andra två har gjort vår del också men i alla fall i mitt fall stannar det vid generationen under mig. Helt förståeligt och jag är helt med på deras val. Inte för att det spelar någon roll för i det fallet ska jag inte ha några åsikter. Men jag gläds väldigt mycket med både den nyblivna farmodern, den nyfödda och föräldrarna och med alla andra i den familjen inkl mammans familj.

Det spännande och märkliga kommer längst ner i inlägget för först kommer det en hel hop av höstfärger. Jag kan ju inte låta bli när det är så underbart vackert ute. Ja, ni vet ju för ni har också höstfärger av olika grad hos er. Här växlar det mellan regn, sol, halvklart och mulet och jag skulle önska att regnet kunde hålla sig borta en stund så att alla stigar torkar upp. Men det ser inte ut som om min önskan skulle slå in än på några dagar så jag håller mig till de inte riktigt lika blöta promenadvägarna.

Det behövs inte mycket text till alla höstbilder men här kan jag i alla fall berätta att jag har kommit till Sommarhagen, som är tonsättaren Wilhelm Peterson-Bergers drömhem, byggt 1914.

Jag stannade till en stund för att titta på något, minns inte vad. Men blicken hamnade snabbt på den här märkliga grejen och jag kan inte minnas att jag har sett något liknande förr. Förmodligen har jag bara inte tittat på rätt plats. Jag fick ingen jättebra bild men jag vill ändå visa er hur spännande det kan vara att titta närmare på stubbar och stenar där mossor och lavar växer. Det här är inte en växt enligt Plantnet och inte en svamp enligt en annan app. När jag hade förstått det så kom jag att tänka på att det finns massor av lavar, för att det skulle vara mossa förkastade jag direkt. Nu kan jag berätta för er att det här är en filtlav. Längre än så kommer jag inte, för att bestämma vilken sorts filtlav det är går jag bet på. Det finns många olika sorter. Men det spelar ingen roll för jag är glad över att bara veta just att det är filtlav. Kanske får jag närmare besked när en av mina fina bloggvänner ser det här. Hon är superduktig på det mesta som har med natur att göra.

Så länge det inte regnar så är det en ren njutning att gå ut i naturen just nu. Det är det föresten alltid…alla årstider. Jag har inte så mycket annat att berätta och kanske kan det vara ganska skönt att ni inte behöver tröska igenom massor av text utan i stort sett bara kan skrolla förbi bilderna.

Det har varit jättekul att ha min svägerska här men nu sitter hon på tåget hem och jag återgår till mina vanliga rutiner. Det blir inte så stor skillnad men jag är mer noga med min dagliga träning, som gör att jag mår bra, och det blir lite mer tv:tittande. Det känns så klart tomt ett tag men sedan blir allt som vanligt igen och jag trivs ju med att vara ensam.

Vi hann med en promenad på förmiddagen. De senaste dagarna har vi så klart också varit ute men jag har inte fotat en enda gång. Den här promenaden blev det dock några bilder på en del blommor. De finns fortfarande och det är säkert inte bara här som blommor håller ut länge eller startar om. Vi har inte haft en enda frostatt än så länge och kanske är det därför blommorna fortfarande kämpar på.

Samtidigt är det höst. En väldigt skön morgon, 7 grader och nästan helt vindstilla. Tunna fingervantar fick hänga med ett tag men ganska snart hamnade de i fickorna.

Nu ska jag börja titta på Robinson och det blir nog flera avsnitt idag. Promenaden är ju redan gjord och min må-bra-träning är också avklarad så det blir bra med lite tv efter att ha fått iväg det här inlägget.