Det är lustigt att jag alltid tänker på KundBeTjäning när jag skriver, säger eller hör de tre bokstäverna. Men inom bankvärlden var det just det KBT stod för. Det var länge sedan jag var i den världen men det sitter kvar i minnet och spökar. Men nu, när jag behandlas med KBT, har det en helt annan betydelse. Kognitiv beteendeterapi är en behandlingsmetod som jag hade en del fördomar om. Jag frågade min psykolog i dag om vi verkligen bara använde oss av den metoden och så var det. Jag hade fått för mig att KBT bara utgår från symptom och behandlar dem. T ex skulle det i mitt fall kunna betyda att jag pga den stress jag ständigt känner utsätts för det som utlöser den och att inte det som orsakar stressen berörs särskilt mycket. Det stämmer bara till hälften. Jag ska inte i detalj gå in på vad vi gör men jag har verkligen ändrat uppfattning. Nu gillar jag KBT och tror på den behandlingsmetoden.
De hemuppgifter som ingår i KBT kändes väldigt svåra och jobbiga att behöva utföra. Förra sessionen fick jag med mig ett papper med rutor där jag i ena kolumnen skulle fylla i när, var och hur dissociationen utlöstes. I andra kolumnen skulle jag ange känslor, tankar och kroppsliga förnimmelser. Ja, jag reagerade förmodligen likadant som ni gör när ni läser om det. Fruktansvärt jobbigt och bara tanken på att göra det här var stressande. Men jag började lite pliktskyldigt och nästan genast kände jag att det gav mig insikter och att det kändes bra att sätta allt på pränt. Som ett litet forskningsprojekt om mig själv. Jag kände att jag gillade att fylla i rutorna och jag skrev med allt mindre handstil för att få plats. Ändå räckte inte rutorna till. Det här blev till ett väldigt bra underlag under dagens möte. Vi gick igenom allt men min psykolog insåg snabbt vad som var viktigt och ledsagade mig in på områden som min hjärna gjorde motstånd mot att vara i. Jag försökte känna de känslor jag förstod låg undertryckta men mitt huvud ville inte. En helt ny upplevelse för mig. Det blev så tydligt att dissociationen, som är ett flyktmedel från det som är jobbigt, hela tiden försökte leda mig bort från det som jag faktiskt försökte nå fram till. Psykologen såg att jag kämpade men till sist sa jag att jag såg honom alldeles dimmigt och bara ville sova. Då var tiden nästan slut och jag gissar att vi bara är i början av det som har börjat hända.
Jag tror att det här är jättebra och vi gick beydligt djupare in i ämnet än jag hade trott. Jag känner att det händer saker inom mig och nu i början är det lite jobbigt. Sämre sömn bl a. Men nu tror jag på KBT och vet att det är mer än bara behandling av symptom. Förutom att jag tror att det fungerar tycker jag också att det är fantastiskt spännande och intressant att få vara mitt i det här och se hur det går till.
Så här såg det ut på min balkong efter de senaste dagarnas snöande och blåst. Nu snöar det igen så kanske byggs det på ännu mer till i morgon.
