När det finns ledkryss och en gångväg över isen, då vågar jag. Helst skulle jag ha velat se en traktor där först men något slags fordon har åkt här och gjort skidspår och det får duga. Jag har dessutom sett många människor vandra här redan innan Årevistelsen.

Jag skjutsade min svägerska till tåget igår morse och passade därefter på att ställa bilen på Frösösidan och gå på isen mot Badhusparken. Inte en människa syntes till denna tidiga lördagmorgon men när jag kom till fast land igen mötte jag några få personer.

Från det här hållet skyltas det med att man kommer till Vinterparken men andra sidan av skylten talar om att bl a Medvinden går där (den upplogade väg som går förbi utanför mitt bostadsområde och ibland även mot kalkbrottet vid Marieby). Ännu syns inga spår av Medvinden men i vinterparken är nu borgen, isbanor, snurrkälken, grillplats och en del annat på plats.

Det är fritt fram att leka och klättra i borgen och senare på dagen, när det var invigning av parken, var det betydligt större trängsel här. Kanske inte så bra men jag hoppas att folk tänkte sig för.

På tillbakavägen gick jag gångbron över sjön och jag var glad för att ryggen inte protesterade alltför mycket efter den relativt korta promenaden.

När jag kom till Älgen hade belysningarna nyss släckts men den ser ganska ståtlig ut i alla fall.

Min son hade sett fram mot flera inlägg från Åre och han var nog lite besviken när det bara blev två, i hans tycke lite korta, inlägg. Han hade planerat att vara där med oss men avstod pga pandemin. Jag hoppas att han blir lite kompenserad av de här välbekanta vyerna.

Jag fick iväg ett inlägg från förra helgen i Åre men eftersom jag bara hade med mig en liten extradator, med ett antal år på nacken, blev det problem. Den gick helt enkelt inte att ladda och då tyckte jag att det var bäst att använda den batteritid som fanns till att hänga med lite i era bloggar och vänta med att skriva egna inlägg tills jag kom hem.

Vädret i Åre var mestadels fantastiskt. Lite kallt men ändå skönt med väldigt lite vind och oftast soligt. Någon snöby virvlade förbi ibland men fjällvädret kan vara ombytligt och snart var det sol igen. Lite värre var det med uppvärmningen inomhus. Där är det bara golvvärme och den är otroligt seg. När vi kom dit var det drygt 26 grader i ena sovrummet och nästan 22 grader i det andra. Ingen av oss ville sova i det varmaste rummet så vi använde samma rum till att börja med. Vi satte ner värmen i det varma sovrummet på lägsta nivå och tre dagar senare blev det äntligen lagom temperatur där. Men den lilla justering vi hade gjort i det sovrum vi sov i resulterade i att morgontemperaturen resten av veckan låg på lite drygt 16 grader. I storstugan var det också lite upp och ner men inte värre än att vi kunde lösa det med extra tröjor och täcken. Men det var småsaker som inte påverkade veckan särskilt mycket.

Vi promenerade två gånger om dagen, vilade, åt god mat, pratade och hade kul ihop. De sista dagarna hade tyvärr min ländrygg pajat så då fick min svägerska (M) gå ut på egen hand medan jag stannade kvar på värmedynan. Lite trist men det är inte mycket man kan göra när det blir så. Jag skötte i alla fall min styrketräning och under den timme det tog mådde jag mycket bättre. Då är det lätt att hålla träningen igång.

Det blir en bildsammanfattning av tiden efter första inlägget. Någon kanske kommer ihåg att jag har skrivit om att kabinbanan skulle läggas ner och rivas men som ni ser är den fortfarande kvar. Planen är fortfarande att den ska rivas men det är inte riktigt klart när. Jag läser på hemsidan att den är i drift även i vinter och tar ett litet antal passagerare per tur. Vi visste inte att det var möjligt att åka med den men vi hade nog ändå valt bort det alternativet om vi hade vetat det. Vi höll oss på avstånd från alla andra och inte en enda butik fick besök av oss. Bergbanan var stängd och det är nog bra.

Nu är det lördag igen och i morse skjutsade jag M till tåget. Jag passade på att promenera lite över isen men det inlägget kommer senare.

Jag och min svägerska kom hit igår vid fyratiden på eftermiddagen och det kändes riktigt roligt att återigen komma in i lägenheten. Inne i Holiday clubs reception var det mycket lugnare än det brukar vara. Det brukar samlas massor av folk i restaurangen och i sofforna vid den stora brasan men den här gången kunde jag gå rakt fram till disken och genom plexiglaset be om att få checka in. Sedan körde vi bort till ”mitt” andelshus” och lastade in all den redan inköpta maten och övrig packning. Efter middagen ville vi gå ut en runda och vi bestämde oss för att gå genom centrum och en bit till. Åre centrum är nämligen inte stort och passeras ganska fort.

Mitt emot järnvägsstationen var det jul i en slags stengrotta. Ganska trevligt men kanske lite uttjatat tema sista dagarna i januari. Runt torget var det svårt att undvika folk men vi gjorde så gott vi kunde och jag märkte hur jag höll andan och vände bort ansiktet flera gånger när det inte gick att gira bort från de vi mötte. Men det var ingen stor trängsel ändå och jag kunde inte se att det var överfullt inne i de restauranger vi passerade.

Vi tog det lugnt i morse och väntade tills det hade ljusnat innan vi tog dagens första promenad. Den här vyn från lägenheten är i år mer begränsad än vi någonsin har sett tidigare. Mycket snö har resulterat i höga snövallar och parkeringen utanför fönstret är helt dold. Det gör absolut ingenting och ännu bättre är det att insynen är nästan obefintlig.

Efter en period med temperaturer ner mot -27 grader kändes det varmt och skönt att gå ut i bara 7 minusgrader och nästan ingen vind. Vi gick en runda bakom sjukhuset och upp till Hotell Tott och där vände vi neråt och efter en dryg timme var vi tillbaka.

Vi varvar idrott på tv med egna aktiviteter och det blev en promenad till lite senare. En skön tillvaro utan stress och krav men med mycket trivsel. Det är inte lika vackert med rimfrosttäckta träd här jämfört med hur det ser ut hemma men å andra sidan så är vi mitt i fjällvärlden.

För några veckor sedan ville inte min diskmaskin diska längre. Den visade olika felmeddelanden och jag tänkte att det kanske var ett problem som var lätt att åtgärda. Men jag har lagt bruksanvisningarna till alla vitvaror på ett väldigt bra ställe som inte ens jag själv hittar. Jag har letat precis överallt…känns det som. Men förmodligen kommer de fram när de inte behövs längre. Jag handdiskade några dagar i förhoppningen att jag skulle hitta bruksanvisningen och kanske kunna fixa problemet. Men till sist gav jag upp och satte mig vid datorn för att klicka hem en ny diskmaskin. Jag hade lite tur eftersom det var i sista stund innan mellandagsrean slutade (i mitten av januari). Drygt 3000 kr billigare än några dagar senare var den maskin jag beställde. Men i stället kostade det ca 1300 kr att få den hemlevererad och installerad samt att de tog med sig den gamla.

I dag levererades min nya diskmaskin av två trevliga och serviceinriktade män. Den man som skötte installationen var inflyttad från Rumänien så vi samtalade alla tre på engelska. Installatören var så glad för att han kanske kan åka och hälsa på sina föräldrar i Rumänien om någon månad. Han har precis återhämtat sig från covid 19 och såg mycket fram mot den resan. Men han och hans familj har bott här på Frösön i två år och trivs bra, förutom att de tycker att vintern är för lång. Den andra mannen är infödd jämte och bor också på Frösön. Vi var alla tre överens om att Frösön är ”very beautiful”.

Det var ett riktigt slitgöra att bära båda maskinerna, få loss den gamla och sätta dit den nya. Jag konstaterade att det var värt pengarna och inte alls särskilt dyrt i förhållande till arbetsinsatsen. Hela tiden var det dessutom bara glada miner. När de var klara tog de med sig allt emballage och skräp och for vidare mot Åre. De beräknar vara klara med arbetsdagen vid ca 20.00 i kväll.

Någon promenad blev det inte i dag eftersom jag var tvungen att vänta på leveransen. Efteråt hade promenadlusten försvunnit men jag tar med bilderna från gårdagens promenad i strålande solsken i stället. Jag gick ut en liten bit på sjön för att se efter om det fanns några gångbara skoterspår men det var bara spår efter människofötter och skidor och spåren var inte tillräckligt hårda för att det skulle bli en skön promenad. Jag tog några bilder och vände sedan tillbaka upp till fast mark.

Hur diskmaskinen fungerar och hur bra den diskar får jag kanske veta i morgon. Jag vill fylla maskinen först och egentligen är det ju ingen brådska.

De soliga dagarna har tagit semester men det är ändå fint ute och promenaderna är sköna. Vintern har däremot inte tagit semester. Nu lär den stanna ett tag och jag hoppas att den inte ger upp innan det är dags för våren att göra entré. Men jag vill gärna ha en fin vårvinter också. Någon gång ser man små spår av solen, särskilt vid soluppgången, och då känns det genast lite roligare. Det är synd om rådjuren som har djup snö att gräva undan innan de hittar något ätbart. Men de gnager en del på buskarnas grenar också har jag sett och någon eller några snälla människor lägger ut mat vid en foderstation där jag brukar gå. Vad rådjuren bjuds på där vet jag inte men det händer att jag ser dem stå där och mumsa i sig av något. När jag kom gåendes flyttade de på sig en liten bit men sedan stannade de och tittade på mig tills jag vandrade vidare. Kanske vågade de gå tillbaka till maten efter en stund.

De här bilderna tog jag en morgon när solen lyckades bryta igenom molntäcket lite grann.

I dag bestämde min svägerska sig för att komma hit och följa med till Åre nästa vecka. Hon frågade så klart mig om jag tycker att det är ok och jag blir bara glad om hon kommer. Vi har båda varit försiktiga med kontakter och nu har jag beställt den mat vi ska ha med hemleverans. Det är roligt att ha något att se fram mot. Det blir promenader åt alla håll och förhoppningsvis blir vädret skapligt. Men jag hoppas att det blir sista gången vi kan bo i lägenheten. Jag vill ju helst att andelen ska bli såld till nästa säsong.