Kan det bli bättre förutsättningar för en skön höstpromenad? Inte enligt mig och jag gav mig iväg relativt tidigt eftersom mitt huvudsakliga mål var att tända ett ljus i minneslunden innan det blev ljust. Ett ljus i första hand för min man men även för hans pappa och mina farföräldrar, som alla finns här. Jag valde avsiktligt att komma hit morgonen efter den dag då de flesta samlas här för att tända ljus. Att trängas och inte känna lugnet och stämningen som ensamtid här kan ge, är inget för mig. Då blir jag bara stressad och kan inte känna eller tänka på min man. I morse var jag helt ensam i minneslunden och jag ställde mitt ljus bland alla andra brinnande ljus. En vacker stund, jag och mina tankar helt för oss själva.

Jag hade egentligen planerat att åka till Bynäset efter besöket på kyrkogården men jag tänkte om och fortsatte till fots in i den närbelägna skogen. Det var ju de här förutsättningarna jag hade längtat efter och jag kom så småningom till hårda och fina skogsstigar. På väg dit passerade jag några spännande buskar där bären fortfarande sitter kvar. Det är samma bär på båda de följande bilderna men närbilden togs med blixt så färgen blev lite annorlunda. Mer som den var i verkligheten faktiskt.

Äntligen kom fotolusten tillbaka när det dök upp frostiga växter.

Jag återvände till bilen efter en skön runda men på vägen hem stannade jag till när jag såg sjörök och att solen fortfarande bjöd på ett litet skådespel långt där borta.

Den här platsen, en av alla platser för storsjöodjursspaning, känner ni nog igen vid det här laget.

När jag kom hem smakade det väldigt bra med en mugg kaffe och en pepparkaka. Nästan lite adventsstämning. Det är ju faktiskt bara tre veckor kvar till första advent. Advent är den längsta och mesta mystiden av alla.

Stigarna är fortfarande blöta och leriga men igår gjorde jag ändå ett försök att gå en av mina finaste rundor. Det är trist att bara gå på asfalt och skorna har ändå sett sina bästa dagar. Men jag gav upp när jag kom hit. Det här var en väldigt välbesökt stig, eller stigar eftersom de gick åt olika håll. Markägaren har så klart rätt att plöja sin mark men jag trodde att det fanns någon slags överenskommelse med kommunen eftersom en led går här. Det såg likadant ut bakom mig men där kunde jag ta en omväg runt den plöjda marken. Jag gav upp och vände tillbaka. Men bara en liten bit för sedan kunde jag ta mig ner mot sjön och gå en bit längs den.

En lugn och skön dag och det tyckte tydligen den här kanotisten också. Han paddlade långsamt framåt och såg ut att njuta av att vara på sjön.

I morgon ska det äntligen bli kallare och då ska jag ge mig ut på någon av alla fina stigar som finns här omkring. Kanske åker jag till Bynäset. Det var länge sedan.

Jag insåg att jag inte tycker att mitt valda tv-abonnemang gav mig det jag vill ha och började googla lite bland streamingtjänsterna. Det låter som om jag engarerade mig rejält men om sanningen ska fram kollade jag bara på två av alla de som finns att välja bland. Jag hittade en tjänst där två av de serier jag tidigare börjat titta på visas och med ett antal fler säsonger än jag har kunnat se tidigare. Två veckors gratis tittande och sedan en månadskostnad på 129:- kändes ganska lockande eftersom jag betalade 239:- för det jag redan hade. Jag skulle kunna ha abonnemang på två streamingtjänser utan att komma upp i den kostnaden. Då bestämde jag mig och ringde genast upp det bolag som ger mig både fiber och tv-tjänster genom ett avtal med bostadsrättsföreningen. Jag sa som det var att jag inte tyckte att utbudet av kanaler motiverade kostnaden och att jag bara ville ha gratiskanalerna. Genast letade killen i kundtjänst fram olika erbjudanden och det slutade med att jag får samma kanalutbud som jag hade men nu för 99:-/mån under ett år. Jag skrattade och frågade om det är så man ska göra varje gång ett erbjudande löper ut. I så fall ska jag ringa en gång om året och be om att få avsluta och då få ett nytt erbjudande. Den trevliga killen ville inte riktigt bekräfta det men sa att man alltid kan förhandla om priset. Resultatet blev att jag har kvar mitt gamla abonnemang och ett nytt hos en annan leverantör och det blev totalt hela sex kronor billigare. Inte någon stor skillnad i pris men en himla massa fler valmöjligheter.

Men det kanske inte bara är fördelar med ett stort urval. I tre dagar har jag nästan varit fanatiskt klistrad i soffan framför tv:n. Visst, jag har gått promenader och jag har varit uppe och rört på mig lite då och då eftersom kroppen klagar lite annars. Som tur är har jag fått en del trevliga telefonsamtal som avbrott också men snart är jag där igen och vill fortsätta titta på den serie jag har valt ut. En serie som jag bara har kunnat se första säsongen av tidigare. Så här kan det så klart inte fortsätta men om man ska välja en period då man vistas mycket framför dumburken så är den här perioden ett bra val. Blött, grått och lite trist ute även om det oftast är skönt att komma ut en stund i alla fall. I morgon ska jag till katthemmet och det är ju bra att något drar mig bort från serieberoendet.

I går tog jag en promenad i de centrala delarna av Östersund. Det är lite tråkigt när det aldrig torkar upp på de stigar jag gillar att gå på. Det som återstår då är asfalterade gångvägar eller möjligtvis någon grusväg och för variationens skull tog jag bilen en bit och fortsatte in till gågatan. På gångbron mellan Frösön och Badhusparken kom kameran upp ur väskan en kort stund.

Det var några dagar efter halloweenfirandet och vissa läskigheter var bortplockade. Men en del figurer hängde kvar i trädgrenarna.

I dag fick jag återigen en hemleverans av livsmedel och nu är kylen ganska välfylld igen. En fördel med att vara vegan är att färskvaror, som ersätter mejerivaror, har väldigt lång hållbarhet. Nu behöver jag inte handla något mer förrän i mitten av december och det är väldigt skönt. Inte bara kylen har fyllts på utan även frys och skafferi har fått tillskott.

Tyvärr så finns det ingen bra lösning på hur maten bärs hem till mig. Varje gång jag beställer får jag 5-7 papperskassar och min samling av dessa börjar ta lite plats. Jag använder dessa kassar till insamling av pappersförpackningar och varje gång jag gör mig av med förpackningarna får påsen hänga med ner i insamlingskärlet. Men de går inte alls åt i samma takt som nya levereras. Synd att det inte finns något system för återlämning av kassar. Det skulle nog inte funka med papperskassar men kanske man kunde ha ett retursystem med mer slitstarka kassar. Typ att man vid varje leverans lämnar tillbaka de kassar man fick vid förra leveransen. Kanske ett pantsystem.

Jag velade ett tag innan jag till sist bestämde mig för att ta mig till Stortorget och minneskonserten för Ewert Ljusberg. Vädret var nämligen inte det bästa. Termometern visade några plusgrader men ett mellanting mellan duggregn och ett fint regn fick mig att tveka. Jag tyckte inte att det såg värre ut än att jag kunde göra som jag hade planerat, nämligen parkera ca 20 minuter från torget och promenera dit. Paraplyet fick stanna i väskan och jackan och mössan klarade att hålla mig torr. Det kändes faktiskt nästan inte alls att det föll nederbörd.

Framme vid torget hade folk samlats och enligt lokala nyhetsförmedlare var vi ca 2000 personer där. Hur de har kommit fram till den siffran vet jag inte eftersom det var en gratisföreställning. Det var kul att så många kom och vi fick gott om plats utan att trängas. Jag hade inte tänkt ställa mig så nära scenen men på något vis hamnade jag där i alla fall.

Det var ett varierat artistutbud och det sjöngs på svenska, jamska, härjedalska, engelska och vi fick även höra samisk jojk. Artisterna hade blivit tillsagda att inte prata så mycket eftersom det var musiken som var viktig och tiden skulle hållas. Men flera av dem hann ändå säga några ord om hur de antingen hade inspirerats av Ewert eller lärt sig en låt av honom. Det blev en väldigt trevlig upplevelse och jag är glad att jag kom iväg. Några av artisterna och en bit av deras framträdanden kan ni, om ni vill, se och höra nedan.

Den video som kommer först finns det nog många åsikter om. Antingen tycker man att de är bra eller så vill man ta fram skämskudden. Kanske beror det på vilken generation man tillhör. Jag skulle inte köpa en skiva av dem men nog blev jag påverkad av deras glädje och energi på scenen. Det är P-Danjelsa och Johan som framför en låt till Ewert Ljusbergs minne med körhjälp från Huså-Linda. Om jag har förstått det rätt kallas sångstilen att toasta och det sker oftast på svenska med inslag av jamska. En gammal inspelning med Ewert Ljusberg hörs mellan verserna.

Toasting är en vokaliststil inom reggae där toastaren, även kallad reggae DJ, pratsjunger och rimmar till instrumentallåtar eller över låtar där det mesta av den ursprungliga sången på en reggaehit redigerats bort. Wikipedia

Peder Persson tyckte jag mer om som sångare. Han började med en svensk version av ”så skimrande var aldrig havet” men efter en vers övergick han till härjedalska, som liknar jamska ganska mycket. Jag gillar slutraden.

Kingen, eller Dan Torgny Karlsson som han egentligen heter, framförde en låt som han hade lärt sig av Ewert. Munspel, mycket stampande och bra sånginsats. Men så är han nog den mest etablerade sångaren i det här gänget också.

Killarna i Patriks combo slog ett slag för jämställdheten och framförde sin hyllning till en karl (Nils-Olov) för att uppväga bristen på sånger om vackra män.

Naturligtvis, eftersom vi är i Jämtland, så avslutades konserten med Jämtlandssången, den här gången på jamska. Vis av tidigare misstag avstod jag från att sjunga med i de delar jag kan. Det blir nämligen inte så bra när man filmar samtidigt.

När konserten var slut och vi alla skulle lämna torget fungerade knappt mina ben och ländryggen skrek till lite (eller var det jag som skrek tyst inombords). Oj, vad stel jag hade blivit på en timme men efter att ha smugit fram lite långsamt ett tag så kom jag igång och snart var jag tillbaka vid bilen. En fin eftermiddag som jag är glad att jag inte avstod från.

I dag är vädret betydligt mycket bättre och jag tog en skön förmiddagspromenad för att se om det fanns snö på fjälltopparna nu. Alla stigar är väldigt blöta och leriga eftersom de aldrig hinner torka upp. Jag längtar verkligen efter frost och några minusgrader så att underlaget blir hårt och bra att gå på. Jag träffade på ett rådjur som verkade vara van vid passerande människor.

Jag fick ingen bra bild på fjällen men man kan i alla fall se att det finns lite snö på vissa platser. Framför fjällen, över den delen av sjön, låg markdimman fortfarande tjock. Det är inte så lätt att se skillnaden mot den del av sjön där vattnet syns och i det här fallet ser ögonen både längre och tydligare än kameran.

Jag har sagt många gånger att jag inte har något emot att det blir mörkare en period men nu får jag vänta längre på morgnarna innan jag går ut. I alla fall om jag ska gå i områden utan belysning och vill se var jag sätter fötterna. Bilden nedan ljuger lite. Kameran gjorde bilden ljusare än verkligheten och då har jag ändå redigerat den lite och gjort den några nyanser mörkare. Vid halvåttatiden i morse for jag över bron mellan Frösön och Rödön och parkerade i närheten av Tibrandshögen. Bilden är tagen från just den högen. När jag kommer hit brukar jag gå och titta på alla guckuskor som växer längre bort men de har för länge sedan vissnat ner. I morse ville jag bara ta en rask och skön promenad. Det var några minusgrader och nu är de tunnaste långkalsingarna invigda. Mössa och vantar har jag använt tidigare i höst och även vinterjackan. Det enda som återstår nu är att byta ut walkingskorna mot varmare kängor.

Jag gick aldrig in i skogen utan höll mig på stigen och grusvägen som går längs sjön. Himlen var täckt av dimmoln utom just där solen går upp. Borta i Östersund blev det ännu en av alla de fina soluppgångar jag har sett den senaste tiden. Jag tänkte först strunta i att fota eftersom jag redan har så många bilder på soluppgångar men sedan tänkte jag att det aldrig kan bli för många sådana. Synd bara att en skorsten spyr ut rök mitt i motivet.

Jag hörde ett väldigt oväsen en bit bort och en stund senare såg jag hur gäss av olika slag samlades. Jag kunde urskilja kanadagäss och vitkindade gäss men jag vet inte om det var ännu fler sorter. Det här är bara en väldigt liten andel av alla de gäss jag såg. De såg ut att ta det ganska lugnt och ha det skönt. Jag såg ett stort antal även på en åker och på långt håll kom tre rådjur springandes. Två svanar flög över mig också men jag hann inte få upp kameran. Vilken härlig morgon det blev på alla sätt. Tyvärr gömdes fjällen i molnen så jag såg inte om topparna är snötäckta än. Nu, lite senare på dagen, skiner solen och himlen är blå men jag orkar inte ta mig ut en gång till. Det kommer fler fina dagar.