I helgen fick jag rapport om att storspoven hade hörts i Vålbacken och när den är där brukar den även ha kommit till Optand. Igår bestämde jag mig för att ta vara på det vackra väder som utlovats dagen efter och på förmiddagen idag tog jag bussen till stan för att där byta till Brunflobussen. Jag hoppade av i Optand, några hållplatser innan den som är närmast det hus vi bodde i. Jag hade ingen som helst längtan efter att titta till mitt barndoms- och även vuxenparadis efter att för ett år sedan ha sett hur det ser ut där nu. Det är bättre att plocka fram de minnen jag har av hur det såg ut förr. Jag promenerade ner mot sjön på den välbekanta vägen där vi har gått otaliga hundpromenader. På de här fälten brukar oftast flera storspovar slå sig ner.
Jag varken såg eller hörde att de fanns där så jag fortsatte över järnvägen och lät blicken svepa fram och tillbaka medan jag lyssnade efter deras speciella sång. Jag trodde att jag skulle få ge upp när jag plötsligt hörde hur en storspov sjöng längre bort och då blev jag så otroligt glad. Förra våren var jag inte här eftersom foten inte skulle ansträngas så nu är det två år sedan jag skickade en tanke och ett hej till min man via storspoven. Jag tänkte att det förmodligen inte skulle bli mer än så men det fanns ju en del annat att rikta kameran mot.
Jag dröjde mig kvar på den här platsen i hopp om att kanske få höra sången någon mer gång. Plötsligt såg jag något genom staketen vid rälsen. Där stod det en storspov men jag kunde inte se den tydligt och absolut inte fota genom två staket. Det fanns ingen möjlighet att se över staketen och det var ingen mening med att fota genom en ruta i det närmaste staketet. Kameran fokuserade bara på det andra staketet så jag gav snabbt upp det försöket. Jag var på väg att ge upp och gå vidare men så kunde jag ju inte göra när jag faktiskt såg att den fanns där. Jag gick tillbaka till järnvägsövergången och gick ut på lägdan i ett par hjulspår. Det är nästan omöjligt att komma så nära storspovar att jag kan få bra bilder men jag är nöjd med att det syns att det är just storspovar. Två stycken var de och kanske har honan redan hunnit sammanstråla med hanen här. Han brukar alltid komma först och vänta på honan. Som ni ser är de ganska väl kamouflerade så jag är glad för att jag lyckades se dem. Om ni förstorar bilderna så syns fåglarna inte bättre utan då ser ni bara hur suddiga bilderna är.
När de tyckte att jag kom för nära lyfte de och flög iväg och det var nog bra för det är då de sjunger. Den lilla klumpen i halsen visade tydligt att det fanns en hel del dolda känslor inom mig men det blev inte mer än så.
Bussen tillbaka hade en väldigt märklig sträcka under några timmar. Jag skulle behöva ta bussen ända till Brunflo för att där byta till tåg mot Östersund och sedan gå en bit för att ta min buss hem. Jag hade varken lust att åka så eller att vänta flera timmar på en buss som skulle gå raka vägen till Östersund så jag chansade på att jag skulle orka promenera så långt att jag kom till stadsbussarnas nät. Det var ju en skön dag och jag hade ingen tid att passa. En liten talgoxe var en mycket bättre fotomodell än storspovarna.
Jag gick inte så långt innan jag kom till den här bänken. Jag satte mig ner en stund bara för att njuta. Då kom två storspovar till flygandes medan de sjöng för mig. Förmodligen var det inte mig de sjöng för men jag fick ändå ta del av deras sång. Om ni tittar väldigt noga så kan ni nog se Åreskutan svagt där borta bakom Frösön.
Jag fortsatte min promenad och än så länge var det välkända vägar jag gick på. Jag började känna mig hungrig och gick ner till stranden. På den här stora stenen satte jag mig och åt min macka. Storspovarna håller sig oftast borta i Optand och på andra sidan sjön så några fler sådana såg eller hörde jag inte. Men det gjorde inget för jag var otroligt nöjd med min dag.
Enligt google maps gick jag ca 12 km och det var inga problem. Jag har aldrig gått hela den här sträckan förr eftersom jag skulle orka ta mig hem igen och på senare tid har jag haft bilen med mig och då har jag varit tvungen att vända om innan jag kom så här långt. Ännu en fördel med att åka buss i stället. Det var en fin sträcka längs sjön. Jag passerade många fina hus men även öppna platser. Om jag hade orkat hade jag kunnat gå ända till Minnesgärde, som jag skrev om i förra inlägget. Men halstabletterna behövs fortfarande och det är ju en himla tur att jag kom på att de hjälper. Lite trött i benen var jag när jag kom till busshållplatsen men det var inte värre än vanligt. Det var väldigt skönt att det var just ”min” buss, den som tar mig ända hem, som kom till den här hållplatsen
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Vilka fina upplevelser och minnen du fick med dig från din dag. Storspov har jag aldrig sett, jag hade nog kommit ihåg då de har ett så speciellt utseende. Jag bongade några fåglar igår på långt avstånd ute på sjön med min lilla kamera, knappt man kan se att det är fåglar…ler Det är underbara tider nu, och extra skönt när vädret också är med oss så vi kan vistas i naturen. 12 km har jag inte gått på många år, ojoj, jag ska försöka mig på att go Hosjön runt lite längre fram i vår när det börjat grönska mer i naturen. Det blir ca en mil, jag ska ta god tid på mig. Tack för fina foton! Kram från pörtet
GillaGilla
Ja, det här blev en både skön och trevlig dag med allt jag ville ha 😀 Du hade säkert känt igen storspoven om du hade sett den och inte minst för att jag tjatar om den varje år 😀 Ibland vore det bra att ha ett jätteobjektiv och att det även var lätthanterligt. Men jag tycker att du brukar få till väldigt fina foton på både djur och natur och ibland lyckas jag också helt ok. Vi får nog vara nöjda med det.
Visst är det underbart och solen har skinit mycket på oss här i Östersundsområdet. Bara att tacka och ta emot. Den här promenaden var nog lite längre än jag brukar gå men jag gjorde ju små uppehåll för matsäck och njutning och det var nog del i att det gick så bra. En mil är också en rejäl promenad så ta inte ut dig och ta väl hand om din fot.
Kram
GillaGillad av 1 person
Se där, du fick uppleva storspoven på flera sätt, det är så fint när du förknippar den med din man och verkligen vill se den för att genom den sända en tanke el två till honom. Även om du så klart tänker på honom ändå. En skön promenad och jag gläds verkligen åt att din hosta är mindre. Kram
GillaGilla
Det betyder mycket för mig att få se och höra storspoven och den är av flera anledningar väldigt förknippad med min man. Det finns ingen logik i att jag sänder hälsningar via en fågel till min man men man kan få flumma till det ibland ändå, bara för att det känns bra. Och självklart finns han med i både tankar och samtal. Alla i familjen pratar om honom ganska ofta och ofta med ett leende för alla tokerier han bjöd på 😀
Det var verkligen en skön promenad. Det är en stor lättnad att hostan nästan är borta nu.
Kram
GillaGilla
L j u v l i g t ! 💙
Jag är nog också lite flummig då och då – speciellt med fåglar.
GillaGilla
Ja, ljuvligt var just vad det var 😀
Vi har nog alla våra små flummigheter för oss och kanske är fåglar extra lätta att bli flummig med.
GillaGilla
Grattis till att du till slut fick se storspoven. Vet att du skrivit förut att det känns lite speciellt att se och höra den. Fint tycker jag. Och sköna naturbilder i övrigt också. Det händer mer och mer hos dig nu. Och visst kan jag se Åreskutan skymta svagt. Snöklädd och vacker. 12 km var inte dåligt och så bra att du kunde ta den buss som tog dig ända hem.
Kram
GillaGilla
Tack Anita! Den betyder mycket för mig och jag blir alltid lika glad när jag ser och hör den 😀
Naturen vaknar till liv mer och mer och fotomotiven blir också fler. Nu håller isen på att spricka upp utanför mig så snart är den nog borta.
12 km låter kanske inte så mycket för de som ofta går så långt men det känns lite i kroppen idag. Det gör inget för jag fick en härlig dag och då är det värt en del konsekvenser. Min busslinje funkar nästan i alla lägen men den håller sig ju bara inom stadsnätet. Det var väldigt skönt att det var den jag kunde ta när jag närmade mig stan.
Kram
GillaGilla
Vilken härlig promenad och jag är så glad för din skull att du både fick se och höra storspoven. Glädjande också att din fot numera orkar en så pass lång vandring för det måste kännas skönt. Fint att du fick förevigat fåglarna också.
Visst ser även jag Åreskutan som fortfarande verkar ha en del snö.
När det gäller att besöka gamla trakter och tidigare bostäder så tycker jag att det är lite tudelat. Ibland är det faktiskt skönast att minnas det som det var.
Kram
GillaGilla
Tack så mycket Znogge! Ingen kan nog ha missat hur mycket just storspoven betyder för mig så nu är jag glad och nöjd 😀 Foten blir nog aldrig helt bra men nu är nivån helt ok. Så länge foten inte blir sämre av promenader så tycker jag inte längre att den hindrar mig.
Åreskutan är fortfarande vit men jag ser på de fjäll som är närmare att det blir fler och större fläckar i allt det vita.
Ja, det är tudelat och jag både vill och vill inte gå dit. Det är nog bäst att bara bevara minnet av hur det var.
Kram
GillaGillad av 1 person
You have some impressive scenery there, looks like a lovely warm day, have a great week.
GillaGilla
It was a fantastic day. The weather and the fact that I saw and heard this bird, that means so much to me, made me smile all way home 😀
Thanks and the same to you.
GillaGilla
Fantastiskt med storspoven och jag vet ju hur kärt detta återseendet är för dig. Kul att du även fick föreviga ögonblicket. Jag hoppas innerligt att jag också ska få uppleva storspoven på min ö i år när vi ska till det stället där den brukar vara. Tänk om det är så väl att dina röstträning gör så att det känns bättre med hostan. Då är det bara till att fortsätta med dina rim.
Önskar dig en härlig dag!
Kram
GillaGilla
Ja, den är pålitlig i när den kommer till Optand. Den finns alltid där den här tiden och jag blir lika glad varje gång jag ser och hör den 😀 Bilderna blev inte bra men det syns i alla fall vad de föreställer. Ni fick se och höra ganska många storspovar har jag för mig. Jag minns också att du skickade en hälsning från mig 😀 Det får du gärna göra igen och jag håller tummarna för att ni ska få en lika fin upplevelse i år.
Jag kommer att fortsätta röstträningen. Hostan är ju nästan borta redan men nu gäller det att försöka få halsen att inte bli så påverkad när jag pratar. Vi får väl se om det funkar.
Tack Lotta och detsamma!
Kram
GillaGilla
Åh det er en nydelig tid nå. Sola varmer og fuglene kommer tilbake i rask rekkefølge. Bare å nyte.
GillaGilla
Ja, det är verkligen härligt med sol och alla blommor och fåglar som dyker upp. Jag njuter för fullt! Nu blir det några dagar med lite kallare väder men snart är solen tillbaka.
GillaGilla
Storspoven gillar vi båda. Ett härligt vårtecken. Jag tycker dessutom om din tanke på att sända meddelanden till din man via den långnäbbade och långbenta fågeln.
12 km. är en lång sträcka att promenera. Inte konstigt om du känner av det lite. Kanske kommer tröttheten i morgon. Eller också inte alls.
GillaGilla
Ja, det är det bästa vårtecknet 😀 Min kommunikation via storspoven började direkt efter olyckan så det börjar bli en vana. Även om det inte är logiskt så känns det bra.
Det gick bättre än förväntat att gå så långt men jag får sota lite för det nu. Men det går över och det var absolut värt det.
GillaGilla
Häman r har storspoven sjungit i över en vecka nu och igår kom sädesärlorna. Dom är så gulliga när dom springer runt och retar katten. Så gulliga fåglar. Vilken lång vandring du fick. Jag och Jack har gått varje dag men inte alls så långt. Som du vet så är det så risigt och ratigt och blött i skogen så man blir så trött i både benen och fötterna och mest i skallen för man blir så arg på skogsbolagen som förstör både bäckar och stigar. Idag är det mulet och råkallt så det blir en innedag. jag har det ljust och fint nu när mina fönster är putsade. Gamle A har varit här och fikat som han alltid gör på onsdagarna. Hoppas att det slutar att blåsa.
GillaGilla
Då har nog storspoven kommit ungefär samtidigt till oss båda. Sädesärlan har jag också sett. Jättefina små fåglar. Det blev en rejäl promenad som jag får sota lite för nu. Men vad gör det när det snart går över och upplevelsen var absolut lite besvär.
GillaGilla
Vad duktig du är som går så långt! Härligt att du fick höra storspoven också. Så fint att få se dina bilder också.
Kram
GillaGilla
Det var en skön promenad men kanske något för lång. Men vädret och den fina vägen och så klart storspoven gjorde hela utflykten så bra så att jag gärna nu står ut med en del konsekvenser.
Kram
GillaGilla
Underbara bilder.
GillaGilla
Tack så mycket! Det är fint där i Optand men jag önskar att jag hade kommit lite närmare storspovarna.
GillaGillad av 1 person
Så fina bilder och beskrivningar! Våren är en härlig tid!!
GillaGilla
Tack så mycket! Våren är verkligen härlig.
GillaGilla
Det blev en lång promenad, men jag vet ju hur mycket det här med storspoven betyder för dig och är så glad att du både fick se och höra dem! Fina bilder blev det också!
Att besöka en plats som varit så speciell är svårt … jag har fortfarande inte förmått mig att passera vårt hus där i kanten av skogen …
Kram
GillaGilla
Ja, den blev lång men det gjorde inget. Jag fick ju se och höra storspoven och då spelade det ingen roll att kroppen tog lite stryk. Det gick ju över.
Jag har ju besökt stugan i Optand flera gånger. Det har alltid varit med en klump i bröstet men jag har ändå dragits dit. Men nu är det så annorlunda där så jag har ingen lust att gå dit längre. Jag förstår att det kan vara svårt att åka till det huset. Det måste ske i din takt och om det aldrig blir av så är nog det det bästa för dig ❤
Kram
GillaGillad av 1 person