Igår eftermiddag såg det ut så här utanför mig och äntligen är isen på väg att försvinna från Storsjön. Nu kommer den att, beroende på vindar och deras riktning, förflytta sig fram och tillbaka ett tag innan den är helt borta. Kanske det allra bästa vårtecknet. Men faktiskt så är det meteorologisk sommar här nu så det blev i stället ett sommartecken.
Jag vaknade upp till en ljuvlig morgon och jag bestämde mig för en tidig utflykt till Andersön, ett naturreservat som många av er känner igen vid det här laget. De som bor här i närheten har så klart varit där men det har även några av mina fina bloggvänner varit när de hälsade på hos mig förra sommaren. Dessutom är det ett område jag återkommer till flera gånger varje snöfri period. Jag visar en karta för att ni ska förstå att jag kunde stanna nära sjön på båda sidorna och att det därför passade mig och min onda fot väldigt bra.
Två välkända motiv för de flesta av er är Sunne kyrkoruin och den fula figuren i nästa bild som ska föreställa ett sjöodjur.
Jag blir full i skratt varje gång jag ser den här snigeln med kattansikte och konstaterar att så här ser absolut inte Storsjöodjuret ut men den är ju ganska kul i all sin fulhet.
Helt spegelblankt vatten fick fotolusten att vakna rejält. Det är tur att jag har ett fotointresse eftersom det sporrar mig att ge mig ut trots att jag inte kan gå längre sträckor. Jag stannar bilen på lämplig plats och går, eller strosar, en liten bit och på så sätt skapar jag minnen även utan de promenader i snabb takt som jag älskar. Här har jag alldeles nyss svängt in till Andersön och gått ner på den västra sidan.
Långt borta såg jag ett svanpar och försökte få en skaplig bild. Inte så lätt.
Men jag hade en väldig tur och svanparet simmade långsamt närmare mig. Jag satte mig ner på en sten och väntade tills de var inom ett ok avstånd. Inte perfekt men i alla fall bättre. Plötsligt fick den ena svanen lite feeling och gav den andra en riktig svankram. Sååå fint.
När de tyckte att de hade kramats färdigt återgick de till att långsamt simma omkring, stoppa ner sitt huvud långt ner i vattnet ibland och bara vara nära varandra. Kanske kommer det småttingar så småningom och dem skulle jag vilja se. Kanske åker jag hit snart igen.
Helt lugnt vatten med diverse speglingar i tröttnar jag aldrig på. Det var länge sedan, långt innan isen la sig i höstas, som det var sådana förutsättningar här så den här morgonen satt jag kvar på min sten ett bra tag och bara njöt.
Men jag ville vidare och satte mig i bilen igen. Det var inte många meter jag körde innan jag stannade till igen och den här gången blev det den östra sidan av Andersön jag tittade till. Överallt är stränderna mycket bredare än vanligt eftersom vattenståndet är så lågt. Men det finns i alla fall tillräckligt mycket vatten för att få se de speglingar jag ville se.
Nästa etapp blev lite längre och jag stannade till där vägen gör en 90-gradig sväng österut. Jag gick till den västra stranden och såg bort mot Oviksfjällen. Snön smälter där borta också men än så länge är det nog inte läge för några fjällvandringar i lågskor.
Där borta går färjan mellan Isön och Norderön och efter att ha korsat Norderön kan man ta en annan färja till Håkansta och, för den som vill, fortsätta vidare till fjällen.
En liten sädesärla.
Jag åkte den sista etappen mot den parkering de flesta väljer att ställa sig på och där man ganska snart kommer till en väldigt lång strand och diverse grill- och sittplatser. Nu var jag på den östra sidan och härifrån började vi oftast vår promenad runt udden. Det får bli en annan gång. Den här morgonen letade jag naturupplevelser och motiv nära parkeringen. Jag kan inte motstå de här motiven.
Någons små fjädrar flyter iväg.
Jag tittade längre bort längs stranden och såg några fåglar som inte såg ut som de vanliga gräsänderna. De är också fina men det är kul att få se något annat. De var egentligen alldeles för långt bort för att fota med mitt vanliga 55mm- objektiv men när jag zoomade in med kameran såg jag ändå att det såg ut som någon slags skrake.
Jag ville inte störa dem så jag gick bara lite närmare. Men de hade så klart stenkoll på mig och gjorde sig beredda på flykt. Men jag fick några skapliga bilder, även om de är kraftigt beskurna, innan de två hanarna och honan bestämde sig för att flyga iväg och jag konstaterade att det var småskrakar jag såg. Kul att få se dem på land för jag tror att jag bara har sett dem simmandes och flygandes tidigare. Ärligt talat vet jag inte ens om jag har sett småskrake förr. Kanske har jag bara tagit för givet att det har varit storskrake men nu ska jag försöka ha bättre koll hädanefter.
Jag satte mig på en bänk ett tag, bara för att det var så skönt där, och kom på att kanske det kunde finnas någon stolpe att hitta alldeles i närheten. För de som inte vet vad det handlar om kan jag berätta att orienteringsklubbar i hela Sverige samarbetar med olika aktörer för att inspirera människor att hitta ut i naturen. Via deras app hittaut.nu kan man söka efter den ort man befinner sig i och få fram en karta där ett stort gäng kontroller, oftast numrerade stolpar med bokstäver som ska registreras, finns utsatta. Jag har letat efter dessa stolpar de senaste tre säsongerna och i lördags satte jakten igång här i Östersund med omnejd. Förra året hittade jag 300 stolpar här och en hel del under en roadtrip söderut och det är ett jättebra sätt att upptäcka nya områden på.
I år är det dock annorlunda och foten jag stukade riktigt rejält i januari är fortfarande inte i skick för några längre äventyr. Men när jag tog fram orienteringskartan i mobilen, och även fixade fram en gps-markering för att göra det väldigt lätt, upptäckte jag att jag satt bara ca 5 m från en stolpe och att en annan var placerad alldeles i närheten av parkeringen men mot andra sidan. Jag fick alltså med mig två registreringar och kanske är det så årets stolpjakt får bli. Men jag ger inte upp riktigt än. Innan helgen skrev jag ett meddelande till sjukgymnasten och medan jag satt på den här bänken ringde hon upp mig. Jag fick en tid i morgon för att se om något mer måste kollas upp eller åtgärdas. I början av juli vill jag vara fit for fight igen och det siktar jag på att vara.
Här har det nog varit någons sorts kamp. För inte kan väl en fågel frivilligt göra sig av med så många av sina fjädrar.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Alltså…spegelblanka vatten är ju svårslaget, särskilt när det är vackra fluffiga moln på himlen.
Tack för svängen till dina hemtrakter. ❤
GillaGilla
Det händer inte så ofta att det är så spegelblankt så då får man passa på. Moln gör sig ofta bra som speglingar då 😀
Tack för att du hängde med 😀
GillaGilla
Även om du inte är lika rörlig som jag vet att du skulle vara så kom du ändå ut på en härlig tur i det fina vädret. Bilderna är magiskt vackra tycker jag. Svanarna valde ju att ansluta helt perfekt till dig ur ett fotoperspektiv. Bara att tacka och ta emot. Sedan är alla bilderna med speglingarna i vattnet så fina. Själv fastnade jag lite extra för den där träden står så tätt. Det blev ett så fint ljus i den bilden minst sagt.
Hoppas att foten uppför sig nu så att den kan vara helt redo till utsatt datum.
Kram och god måndagskväll!
GillaGilla
Ibland blir längtan ut så stark och särskilt så här sköna och fina morgnar. Men det är så klart promenaderna jag längtar mest efter och förhoppningsvis ska det lösa sig snart.
Tack Znogge! Jag hade lite tur med motiven i dag och både svanar och småskrakar ställde ganska snällt upp 😀 Jag gillar också den bilden men har även flera andra favoriter. Det fanns ju många fina motiv 😀
Jag hoppas fortfarande på att kunna använda foten som vanligt när vi åker men börjar fundera på hur jag ska lösa det om det inte blir så. På själva Nordkap är det inga problem för där pakerar man ute på klippan 😀
Kram och detsamma!
GillaGilla
Så flott svanedans du klart å få bilde av. Det er flott når de holder på å kurtisere til hverandre. Kan nok tenke meg at dere alle får en sommerfølelse når isen forsvinner og varmegradene kommer. Her har det både lynet og tordnet i dag og en skikkelig regnskur.
GillaGilla
Ja, där hade jag tur att de bjöd på en så vacker show framför mig 😀 Det är mycket kärlek ute i naturen om våren och resutltaten får vi kanske se senare i form av massor av söta ungar.
Regn kan vara välkommet och här ska det också komma lite av den varan i veckan.
GillaGilla
Vad fint med den spegelblanka sjön. Storsjöodjuret låg väl där på botten och lurade. Men tycker den borde vilja visa upp sig och bevisa att den inte är en snigel 🙂 Fina bilder och vad roligt med svanparet.
GillaGilla
Ja, det händer inte så ofta att det är så lugnt men ibland har man tur 😀 Det finns en mer vedertagen bild av hur vårt Storsjöodjur ser ut och snigeln påminner inte ett dugg om den. Men den är säkert kul att sitta och bli fotad på. Det har även jag varit med om 😀
Tack Anna! Kanske svanparet ville visa upp sin kärlek 😀
GillaGilla
Jajamän … hög igenkänningsfaktor från ditt besök vid Andersön!
Spegelblankt och såå vackert – och så det vackra svanparet! Verkligen njutbara bilder!
Tråkigt att din fot inte riktigt vill bli okej, men det är nog bara att ha tålamod.
Önskar dig en fin fortsättning på veckan!
Kram
GillaGilla
Det var synd att vädret inte var det bästa när ni var här men så kan det vara. Det hade varit kul att visa er Andersön när det ser ut som i de här bilderna men blåsten och kylan gav säkert minnen i alla fall 😀 Svanparet bjussade verkligen på fina kärleksscener…utan att bli alltför ekivoka 😀
Jag ska snart åka till sjukgymnasten för en ny bedömning och jag hoppas det leder någonvart.
Tack Anki och detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Råkade fastna redan i rubrik. Ville först få det till att livet är en njutning eller ska vara. Inte alltid förstås men ändå himla bra, totalt sett.
GillaGilla
De som känner mig skulle säga att jag nästan alltid verkar lycklig och njuter av livet och först tänkte jag skriva rubriken ”livet är en njutning”. Men livet är inte alltid en njutning så jag tänkte om. Alla har varit med om svåra stunder och perioder efter att ha levt ett tag och jag vill inte förminska varken mina egna eller andras jobbiga upplevelser. Att livet KAN vara en njutning kan tolkas som att det är så ibland eller att man kan välja att göra livet till en njutning och det kändes bättre. Men det är ord som kan provocera för alla kan inte välja den inriktningen. Jag kan göra det för det mesta men har full respekt för att alla inte har samma förmån. Jag tyckte ändå att mitt ordval här är ganska komplikationsfritt men ändå rätt. Och visst är livet en njutning för många av oss, totalt sett 😀 Det gäller bara att se och förstå det.
Tack för din input 😀
GillaGillad av 1 person
Det var absolut ingen kritik, enbart en reflektion. Självklart ska vi visa förståelse för att allt inte alltid är räkmacka. Samtidigt tycker jag inte att man ska skämmas över att man har en ljus syn på livet. Som alltid krävs balans.
GillaGilla
Haha, nej jag tog det inte alls som kritik utan blev bara inspirerad att fortsätta reflektera 😊
GillaGillad av 1 person
Så himla vackert fotat Ingrid! Och en del ställen ser allt bekanta ut! Och att du lyckades fånga svanparets kärleksmöte, wow, vilken ynnest! Snäppet vackrare än måsarna jag fångade….hihi Men naturen är sig lik oavsett art och driften att föröka sig densamma. Skrakar tror jag att jag sett här också, men inte lyckats fånga på bild. Nu tycker jag att fåglarna minskat rejält i antal, det var många fler arter och liv och rörelse för en månad sedan. Men snart kanske man får se en och annan dununge…
Varm kram från pörtet
GillaGilla
Haha, ja kattsnigeln har vi suttit på båda två och ruinen gick vi också omkring och tittade på.
Jag var helt fascinerad av dina måsars kärleksmöte men där var det mer ekivoka inslag. Jättekul att få se men kanske svankramen var lite vackrare 😀
Det finns säkert skrakar hos dig också. Här är de vanliga men jag har trott att det har varit bara storskrakar. Svårt att se skillnad på dem på långt håll. Kanske ligger många fåglar och ruvar i vassen men snart bubblar det säkert av liv i alla vattendrag igen 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Verkligen jättefina bilder! Du har verkligen vackra omgivningar kring dig. Håller med om statyn, den är värd ett skratt och det är kanske bra. Vi behöver mer saker att skratta åt. Svanarna var också jättefina, ibland önskar jag att jag hade såna dagar. Att bara ge sig iväg. Jag är verkligen trött på arbetslivet.
Kram
GillaGilla
Tack Marie! Jag är ju partisk men du vet vad jag tycker om Jämtland 😀 Statyn är så ful att man måste skratta åt den. Hur tänkte konstnären egentligen 😀 Men visst behöver vi saker att skratta åt.
Det är skönt att kunna ge sig iväg när lusten kommer men det har tagit många år att acceptera att arbetslivet tog slut och att sedan uppskatta den lediga tiden. Hela tiden finns ju också orsaken till varför det är så kvar. Men numera njuter jag faktiskt av mina fria dagar då jag gör vad jag kan, orkar och vill 😀
Kram
GillaGilla
Så vackert! Spegelblanka vatten är ju helt omotståndligt, vilka fina foton du bjuder på. Det är en ljuvlig tid nu, med allt som händer i naturen. Jag hoppas verkligen att din fot snart är på G igen så att du får ge dig ut tills fots. Som tur är så kan du konsten av att njuta av allt det vackra som du har runt dig.
Kram
GillaGilla
Tack för snälla ord Lotta 😀 Visst är det en ljuvlig tid men nu har jag precis kommit in från en kort morgonpromenad då jag önskade att jag hade haft både mössa och vantar. Jag skulle ha väntat några timmar för solen gör sitt bästa för att värma upp oss och vinden ska mojna. Jag får nog ställa in mig på att foten bråkar med mig ett bra tag till men du har helt rätt i att jag vet hur jag ska kunna njuta ändå 😀
Kram
GillaGilla
Oj, oj, oj … såg faktiskt det här inlägget skymta förbi när du publicerade det men hann inte titta ordentligt. Nu är jag dock tillbaka igen efter all trädgårdsstädning och har en hel del att ta igen, bland annat det här helt magiska inlägget. Vilka otroligt vackra bilder. Alltså, här talar vi om spegelblankt vatten. Bilden på alla träden som speglar sig är så vacker men det är alla speglingsbilderna. Den med sädesärlan är väldigt speciell. Isen ser ut som ett tak. Och så svanbilderna! Wow säger jag …
Och storsjöodjuret är verkligen speciellt. Snigel med kattansikte stämmer bra 🙂
Nu ska jag titta vidare på dina senare inlägg …
Kram
GillaGilla
Det är säkert skönt att ha klarat av all trädgårdsstädning och det är kul att du har tid att titta in här 😀 Tack Anita för snälla ord. Du vet ju hur jag har suktat efter spegelblankt vatten när jag har sett dina bilder och nu äntligen fick jag uppleva det här. Nu när jag tittar på sädesärlan ser jag att isen ser ut som ett tak. Tänk vad vi kan upptäcka i bilderna och vad spännande det är att vi ser olika saker. Svanarna bjöd på en liten show och jag tog tacksamt emot scenerna.
Det där är inte ett storsjöodjur även om konstnären kanske tycker det. Men man kan ju skratta åt det och ett gott skratt är ju aldrig fel 😀
Kram
GillaGilla