I väntan på bättre tider

Eftersom jag mestadels skriver om det lilla i min egen tillvaro så är det inte världshändelser jag syftar på. Visserligen har jag en ständig förhoppning och en väntan på bättre tider över hela jorden på alla sätt och vis men i min egen lilla bubbla är det mindre och färre förbättringar jag väntar på. Det är inte ens väderförändringar jag väntar på eftersom vi är mitt i vårvintern. En härlig tid. Ibland är det grått och lite trist men de dagarna blandas upp med helt fantastiska dagar då jag verkligen njuter. Ni vet redan att det jag mest väntar på nu är att foten ska må så mycket bättre att jag kan ge mig ut på långa, härliga promenader men det går väääldigt långsamt framåt på den fronten. Sist jag pratade med min son slängde han ur sig frågan om när han ska komma hit så att vi kan ge oss ut på äventyr (oftast innebär det en fjälltopp eller något annat äventyr i naturen). Spontant kom det ett ”ja, men kom hit” ur min mun. Då sa min son att ”men det kan du ju inte” och mitt svar blev ett lite besviket men insiktsfullt ”nej, det kan jag ju inte”. Så de bättre tider jag väntar på har enbart med min fot att göra. I övrigt är jag väldigt nöjd med det mesta.

När jag inte kommer ut på promenader blir det inga foton och blogglusten vill inte heller infinna sig. Men nu, efter drygt en veckas bloggtorka, kom lusten över mig och jag har t o m flera bilder att visa er. En dag i början av veckan gick jag den korta biten ner till sjön, till den lilla stranden nedanför mitt bostadsområde. Som ni ser var det just en sådan härlig dag som jag nämnde tidigare. Men längre än så här kändes det inte bra att gå .

Jag tog en bild på ett motiv som ni har sett till leda nu och sedan vände jag tillbaka upp till mig.

En bild till blev det som kontrast till den lite mer storslagna vyn.

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag tog bilen till olika platser för att få uppleva något mer spännande än min egen utsikt. Men jag tappade lusten att göra så igen. Om jag ger mig iväg till mina vanliga utflyktsmål så känns det bara trist att inte kunna vandra iväg på sköna promenader. Det lockade inte längre med att bara gå några steg från bilen och sedan åka hem igen. I stället har jag gjort mina balans- och styrkeövningar, gått till sophuset och i övrigt vilat foten. Jag var förresten iväg till sjukhuset för mammografi också men hittade en parkeringsplats väldigt nära ingången. Ååh, vad skönt det är att ha klarat av alla olika undersökningar för den här gången. Mammografin hamnade tätt efter allt annat som har med min nya lever att göra men nu är det lugnt på den fronten på ett tag.

Nu tappade jag tråden lite men så blir det ju ofta för mig. Jag vill gärna se något annat än utsikten från balkongen men häromdagen hände det faktiskt något där. Det var en både dimmig och snöig dag men när jag tittade ut såg jag att min vy var på väg att förbättras en aning. Jag vet inte om det var en torrgran som sågades ner bit för bit eller om den bara var i vägen för solen men för min del får gärna fler träd tas bort mellan mig och sjön.

Både igår och idag har det varit helt otroligt härliga dagar. Morgnarna har varit kyliga, i morse var det -21 grader, men mitt på dagen har solen värmt så skönt att jag har kunnat njuta av värmen och takdroppet på balkongen. Morgondimman var så vacker och lämnade spår i form av dimfrost efter sig.

Så småningom var alla spår av dimman borta och efter lunch satte jag mig en stund och njöt av vårvintern på min balkong. Det var nästan tio minusgrader på norrsidan men här kunde jag sitta med bara en kofta över t-shirten. Fötterna däremot mådde gott i tjocka vinterstövlar.

I fönstren mot norr bildades vackra ismönster och här en en liten detalj i de konstverk som prydde ett av mina fönster.

Om ni tror att jag saknar både promenader med Vilde och alla sötnosar på katthemmet så tror ni rätt. Men tids nog är jag fit for fight igen och då ska det bli mycket hund- och kattmys. Det är inte bara foten som har hindrat mig att volontära på katthemmet igen utan övriga delar av kroppen har också ställt till det lite. Men allt har ett slut och så har även min paus från de aktiviteterna.


14 comments

  1. Visst kan vi önska oss mycket och stort men ibland är det helt andra saker som är viktigare och att din fot hör dit förstår jag. Du är ju van vid att promenera mycket och tillsammans med sonen blir det rejäla vandringar. Misstänker att det känns en smula segt att det faktiskt tar så lång tid som det verkar göra men vissa saker kan man tyvärr icke påskynda.

    Hur som helst så bjuder du på fantastiskt vackra bilder som vanligt och vackert bor du. Jag kan förstå att du gärna har en bättre utsikt över sjön men i dag är man sparsam när det gäller träden vilket självklart är helt rätt.

    Önskar en fortsatt fin söndag nu!

    Kram

    Gilla

    • Ja, tänk om alla som önskar en bättre värld på något magiskt sätt kunde samla ihop alla önskningar och skicka ut dem över världen och få till förändring. Men så fungerar det ju inte och då får man försöka hitta det lilla man kan hitta i sin närhet. Foten kan jag inte skynda på men jag försöker hjälpa till så mycket jag kan genom att ha tålamod. Men visst börjar tålamodet tryta nu.
      Jag blir glad när jag får en bättre utsikt över sjön men jag tycker samtidigt att de träd som står där ger vyn något extra. Det blir lite trist med bara vatten. Men jag skulle gärna se en utglesning av alla träd som skymmer min fjällutsikt. Det är bara privata tomter där så något kalhygge blir det inte för det är en helt annan sak.
      Tack Znogge och nu är söndagen slut så jag får önska en fin måndag!
      Kram

      Gilla

  2. Jag hoppas verkligen att din fot snart är fit for fight. Det var ju väldigt segt. Men det kan ta tid, jag hade ju problem med ett muskelfäste i min arm och det tog tre månader inan det lättade och jag känner ibland av det trots att det är ett halvår sen jag fick det. Ibland har man lite bloggtorka, att man tycker att man inget har att berätta. Men man har ju levt ett långt liv och det kan vara intressant att höra saker från dåtiden. Jag skulle egentligen vilja skriva mycket mer om olika händelser men jag är inte riktigt säker på vilka som läser min blogg, kan vara så att någon har hittat den där jag inte känner mig bekväm med att de läser.
    Kram

    Gilla

    • Det är verkligen jättesegt och nu börjar jag tappa tålamodet lite. Det blir nog inga promenader förrän snön är borta men då hoppas jag kunna ge mig ut i skog och mark igen. Det är kanske ungefär samma tidsperspektiv som med din arm och kanske blir vi aldrig helt fria från problemen. Ja, visst är det kul att få läsa om tidigare händelser i bloggvänners liv och kanske får jag fylla ut med lite sådant. Man får vara lite försiktig med hur man uttrycker sig ibland och det finns ju många fina minnen att skriva om. Det har hänt att någon säger att de har råkat hitta min blogg och därför håller jag mig på en nivå som jag inte behöver ångra. Men det är inte svårt eftersom det är så jag vill ha det ändå 😀
      Kram

      Gilla

  3. Jag har undrat hur det går med din fot. Det var väldigt vilken tid det tar och jag förstår verkligen om du börjar bli otålig och längtar efter dina promenader och … äventyr med sonen.
    Alltid skönt att få mammografin avklarad. Jag klarade av min i november så nu dröjer det ett tag igen till nästa.
    Jag har säkert sagt det många gånger förr men … du bor så fint och din utsikt är så fin och motiven växlar i och med att vädret växlar. Och ännu bättre är din utsikt nu sedan någon tog bort ett träd. Och att kunna sitta på balkongen trots tio minusgrader är inte fel. Men i solen är naturligtvis temperaturen en annan.
    Tänk att naturen alltid bjuder på blommor. Innan vårens blommor slår ut går det att njuta av isblommor på fönstret. Så vackra. Och så ser jag att något sticker upp ur snön på bilden du tog på din korta promenad. Kan det vara några vårblommor som är på väg tro?
    Håller tummarna för att foten nu börjar raska på i sitt läkande så du snart kan gå ut och promenera igen!

    Kram och en fin måndag till dig!

    Gilla

    • Ja, foten tar väldigt lång tid på sig att bli bra men den som väntar på något gott… 😀 Jag hoppas innerligt att den ska bli mycket bättre snart så att jag kan komma ut i naturen igen.
      Mammografi är en stor förmån vi får men det är definitivt inget att se fram emot. Skönt att vi båda nu har klarat av den för den här gången.
      Tack Anita! Jag valde att köpa den här lägenheten i första hand för att den ligger så fint. Sedan är jag så klart nöjd med planlösningen också. Balkongen är i söderläge och när det är lä värmer solen så mycket att minusgraderna knappt märks. Men en liten vind kan förstöra den härliga känslan ganska snabbt.
      Isblommor är inte så dumt men nu är de borta för den härgången. Det som sticker upp ur snön är bara en liten kvist med några barr så det var inte så spännande. Jag fick ändå ett infall och knäppte en bild.
      Kram och detsamma till dig!

      Gilla

  4. Ja, det här med tålamod är inte så lätt att frambringa när det blir ett måste. Jag minns litet av min egen känsla – då för länge sedan. Ett mindre sorgearbete handlade det inte om. Intet så litet, jag trodde nämligen att jag aldrig mer skulle ge mig ut på längre promenader. Som du vet så blev det bättre än så – även om det tog tid. Jag tror det blir så för dig också, men det dämpar förstås inte din otålighet!

    Snart kommer det varmare tider så du kan njuta fullt ut på din balkong!

    Gilla

    • Nej, jag börjar bli lite frustrerad men jag ska inte förstöra återhämtningen igen. Jag har ju redan gjort det en gång genom att promenera lite trots att det gjorde ont. Nu ska jag vara duktig och ge foten den tid den behöver. Jag förstår så väl hur jobbigt det måste ha känts att tro att promenaderna var slut men vilken tur att det inte blev så. Jag är övertygad om att jag blir bättre men bara tanken på att inte kunna komma ut och promenera mer skulle vara deprimerande.
      Min balkong är en riktig solfälla så när sommaren kommer blir det lite för varmt. Men då kan jag dra ut markisen 😀

      Gillad av 1 person

  5. Tänk att din fot skulle bli så långvarigt besvärlig! Förstår om ditt tålamod tryter … och beundrar att du ändå är så tålmodig.
    Härliga bilder!
    Ha det fint och njut av vårvintern!
    Kram

    Gilla

    • Ja, det här tar mycket längre tid än jag hade tänkt men nu måste jag ge det den tid som krävs. Svårt men nödvändigt.
      Tack Anki!
      Jag njuter av vårvintern och jag hoppas du får njuta av härlig vår snart 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  6. Men så du får streta på. förlåt att jag är en dålig kompis just nu, men nu idag har jag slutbesiktat lägenheten i Sundborn, kan andas ut och börja en ny tillvaro. Jag har inte orkat/hunnit med bloggen o kompisar men nu så. Jag hoppas du snart är bra i foten så du kan välkomna sonen på nya äventyr.KRAM från pörtet

    Gilla

    • Ja, jag börjar nästan ge upp hoppet. Men bara nästan för det är klart att det här ska bli bra till slut. Du är inte i närheten av att vara en dålig kompis och jag vet hur snärjigt det är att flytta. Dessutom kan jag vara ganska seg jag också när det gäller den här världen. Men nu är det kul att höra att du börjar komma ifatt med allt det praktiska och jag hoppas att du ska kunna boa in dig riktigt i ditt nya hem 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  7. Kära Ingrid, vilket tålamod du har. Nu bestämmer vi att nästa vecka är din fot bra så att du kan promenera igen så som du önskar. Vilka vackra bilder. Jag tröttnar aldrig på att se dina fina foton.
    Hoppas din son kommer en sväng till dig även om du inte kan bestiga en fjälltopp. Det finns ju annat man kan göra utan att belasta foten.
    Här har det regnat i flera dagar men idag har de lovat sol hela dagen
    Kramar

    Gilla

    • Jag är faktiskt själv lite imponerad av mitt tålamod 😀 Men det är nog det som krävs för att det här ska försvinna och jag har bestämt att jag ska kunna gå promenader i slutet av april. Har nämligen en liten biltripp söderut inplanerad då 😀 Min son väntar nog till senare med att komma men jag ska ju träffa honom snart ändå.
      Hoppas att du har fått riktigt mycket sol nu. Här har det varit härlig vårvinter i drygt en vecka.
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s