När vi kom fram till Åre var vädret som väntat, blåsigt med snöbyar och en temperatur runt nollan. Incheckning är tidigast kl 16.00 och vi var där ganska precis då. Det blev snabbt mörkt och efter uppackning och middag var det inte särskilt lockande för min svägerska att gå ut. Jag själv har insett att jag förblir krympling ett antal veckor till. Upp till 10 veckor står det att det kan ta på det papper med träningsinstruktioner jag fick på besöket på sjukgymnastiken och när min svägerska pratade med sin dotter, som är sjukgymnast, sa hon att jag kan nog räkna med mellan 8 och 12 veckor för den här stukningen. Men jag satsar på att det går lite snabbare än så och tron kan ju försätta berg…eller? Om några dagar har det gått 4 veckor så kanske blir det inga fler härliga vinterpromenader för min del. Men sedan kommer vårvintern och den hoppas jag kunna njuta av på långa promenader.
I förrgår, på söndagen, snöade det så fint på förmiddagen. Sikten var dålig men mot grannhuset såg jag i alla fall hur flingorna föll.
När jag vände blicken mot fjällen var de helt försvunna i gråvädret.
Jag ville gärna prova foten och efter lunch hängde min svägerska med på en kort promenad, mindre än 500 steg i väldigt långsamt tempo. Mer än så klarar jag inte men det var i alla fall något.
Vi hade inte varit tillbaka i lägenheten länge innan snöandet övergick i regn och senare visade termometern nästan fyra plusgrader. Som tur var hade min svägerska hunnit gå en längre promenad på förmiddagen så det gjorde inte så mycket att vi blev innesittare resten av dagen. Ibland kom sikten mot backarna tillbaka och vi kunde sitta där och titta på alla som inte brydde sig om vädret där de susade ner.
Igår var det stormstyrka i vindbyarna och trots att termometern fortfarande visade en plusgrad kom det snöbyar med vassa små isflingor. Jag avstod från att gå ut men svägerskan klädde på sig och gav sig ut på en timmes promenad. Men nu, tisdag, blir det en ny belastning på foten (jag ska belasta den) eftersom jag glömde packa salt. Utan salt är den mat vi ska ha inte god så det är ett måste. I alla fall för mig som älskar salt. Matbutiken ligger inom ett avstånd som jag bör klara så en liten promenad blir det idag. Äntligen har temperaturen fallit till lite under noll och vindarna ska mojna lite så förhoppningsvis blir det finare ute. Kanske får vi t o m se solen.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Lite synd att vädret inte är det bästa och just regnet känns väl lite onödigt. Hoppas det stabiliserar sig under veckan.
Ja, en kraftig stukning kan ta sin lilla tyd tyvärr så det är bara att inse det. Vetskapen om att det kommer att bli bra är i alla fall skönt att ha även om du får skynda långsamt.
Utan salt fungerar det inte att laga mat. Husse saltar väldigt mycket men jag är betydligt måttligare i mitt intag.
Önskar en fin tisdag nu och en bra liten promenad!
Kram
GillaGilla
Vädret verkar bli bättre och bättre och ibland tittar solen fram och lyser på backarna.
Ja, jag får nog ge mig till tåls. Jag gör mina fotövningar och hoppas att det ska skynda på förloppet lite. Och visst är det skönt att veta att det här är tillfälligt.
Min svägerska äter väldigt lite salt och det mesta saltar jag på i efterhand. Utan salt blir maten väldigt trist.
Tack! Promenaden gick bra men sedan behövde fotleden kyla och vila. Det fick den och nu känns den bättre igen 😀
Kram
GillaGilla
Så dumt da at dere ikke fikk blå himmel og solskinn når dere først skulle ut på tur. Her snør det også i dag, og i går blås det fryktelig. Lumsk denne vinteren her.
GillaGilla
Det är trist att vintern drar sig tillbaka när vi skulle ha en riktigt fin vintervecka. Men det är bättre idag och det ska bli både kallare och liteh soligare framöver. Sedan kommer det mer snö också om prognosen stämmer.
GillaGilla
Så tråkigt med regn … men bra att det krupit ner under noll igen. Akta bara så du inte halkar och skadar foten ytterligare för det kan väl vara förrädiskt när det varierar mellan plus och minus även hos er? Här kan det bli glansis och rejält halt.
Men oj, kommer det att ta så lång tid. Det var verkligen en besvärlig stukning. Men jag anar att vårvintern är fin hos er så du har ändå mycket att se fram emot.
Ja salt behövs till matlagningen även om jag försöker hålla tillbaka lite. Jag hoppas att promenaden till affären gick bra. Blåsigt värre var det här också igår. Det skramlade i köksfläkten och dundrade i fönstren inatt. Men ingen nederbörd och idag skiner solen.
Även om du inte kan gå ut på långa promenader så hoppas jag att du ändå får trevliga dagar tillsammans med svägerskan.
Kram
GillaGilla
Vädret har stor förbättringspotential och det verkar faktiskt som om det ska gå åt rätt håll 😀 Jag går så långsamt och med så små steg att jag klarar mig bra. Dessutom har den blöta snö som kom efter regnet gjort att där ganska bra att gå.
Jag läste på papperet från sjukgymnastiken att det kunde ta 10 veckor men jag ville inte riktigt tro det. Men nu har jag fått höra från en sjukgymnast till att det kan bli så. Nåja, det kunde vara värre och det är ju övergående. Jag får se fram emot en förhoppningsvis härlig vårvinter och då kan jag åtminstone sitta på balkongen och njuta i solen 😀
Jag gillar salt och saltar nog lite för mycket men än så länge är alla sorters kolesterol inom gränserna så jag tänker fortsätta med det. Men om det behövs framöver så kan jag minska något.
Promenaden gick bra men det blev lite för många steg. Som tur är blev det bättre igen med isomslag och foten i högläge så jag ska försöka ta små dagliga turer.
Fy, för blåst men nu går vi mot bättre tider 😀 Dagarna här är väldigt trevliga och vi har alltid kul ihop 😀
Kram
GillaGilla
Nej vem kan väl leva utan salt! Jag saltar maten på tok för mycket, försöker numera använda andra kryddor, speciellt chiliflakes för att få smak på anrättningen utan att bara salta. Funkar skapligt. Vilken lång rehabtid det blev för denna eländiga stukning! Men du tar det med gott humör, undrar om jag vore lika tålmodig som du! Kram
GillaGilla
Hahaha, salt måste jag ha och ganska rikligt dessutom 😀 Så länge mina värden är bra fortsätter jag att salta.
Inte trodde jag att jag skulle vara krympling så länge men jag får glädja mig åt att jag i alla fall kan gå ut lite grann. När man vet att det tar tid anpassar man sig och jag har accepterat att det är så här nu. Trist så klart men inget jag kan göra något åt. Jag gör de rörelser sjukgymnasten sa att jag ska göra och förhoppningsvis hjälper de till så att det går lite snabbare.
Kram
GillaGillad av 1 person