En bra förmiddag

Den var faktiskt mer än bra. Den var jättebra, förutom att jag fick betala 1500 kr för något jag inte själv orsakat. Men jag kanske har skickat iväg något stenskott till andra bilister och jag tror att det jämnar ut sig. Jag och en av killarna på bilglasfirman skrattade tillsammans åt hur det var sist jag bytte framruta. Han hade jobbat på den firman och hört berättas om att man lockade kunder med fläskfilé. Det var konkurrens om kunderna då och förutom en fläskfilé stod firman även för självrisken. Men numera får man varken fläskfilé eller självrisken betald utan man får snällt betala själv. Fläskfilén skulle jag för övrigt tacka nej till nu.

Bytet av framruta skulle ta ca tre timmar, inkl kalibrering av någon slags kamera som är kopplad till rutan. Det är så mycket tekniska finesser att jag slutar ta in allt när det blir så. Under tiden bilen var inlämnad hade jag bestämt med killen som hade morgonpasset på katthemmet att jag skulle titta förbi några timmar. Katthemmet ligger ca 25 minuters promenad från glasfirman. Ganska perfekt att passa på att få träffa alla kissar då.

Det var kul att få träffa en person på katthemmet som jag bara har skymtat och sett i fb-gruppen för volontärer. Jag kom lite före honom och eftersom det var han som var inbokad på passet ville jag inte störa hans rutiner. Men man kan inte komma in till Prinsens domäner utan att förse honom med hans specialmat. Alltså började jag med det och att blaska ur hans vattenskål och fylla på med nytt vatten. Medan han åt gick jag till de andra rummen och samlade ihop de använda matfaten. Jag tänkte att det säkert var helt ok och att jag även kunde diska alla fat. Men disken hann jag inte få undan innan jag fick sällskap eftersom jag satt länge och väl med Prinsen i knät och njöt av att höra hans spinnande. För den som inte vet kan jag berätta att Prinsen är en fastboende katt på katthemmet. Han är gammal, njursjuk och trafikskadad men han regerar i köket. Jag fotade inte honom den här gången men tar med några gamla bilder.

Ibland blir han kompis med några av de katter som passerar hans revir och då får de vistas i köket med honom under passen. Den här lilla kattflickan blev så kär i Prinsen att hon jamade hjärtskärande och försökte klösa sig ut ur sitt bås när hon hörde någon komma. Så fort hon släpptes ut sprang hon direkt till sin stora kärlek och visade honom med all tydlighet att hon tyckte mycket om honom. Han accepterade att vara föremål för hennes ömma låga men var inte lika exalterad. Efter det har flera katter blivit goda vänner med Prinsen men ingen har älskat honom som den här tjejen.

Nu finns Matrix, en stilig kattpojke, i ett bås i köket och han är svår att ha ihop med andra katter eftersom han är väldigt dominant. Men min nya bekantskap (kallas hädanefter P), som är med i ledningen och väldigt duktig på att socialisera katter, öppnade dörren för Matrix (trots att det tydligt stod ”släpp inte ut”) och berättade för mig att Prinsen, trots sina hälsoproblem och ålder, bestämmer även över den här killen. Titta, sa P och visade på mötet mellan de två katterna. Det jag såg var en väldigt lugn Prinsen som stirrade ut Matrix och att Matrix till sist vek undan med både blicken och huvudet. Liknar hundar och deras beteende ganska mycket faktiskt. Men Matrix fick gå in i sitt bås igen när P gick in till de andra rummen. Jag hejar så klart på min absoluta favorit Prinsen i alla lägen så jag blev väldigt stolt över hans sätt att visa vem som bestämmer. Inget våld utan bara en blick som visade hans överlägsenhet.

Matrix i sitt eget bås där han visade att han inte bara är dominant mot andra katter utan även en väldigt gosig och mysig kisse.

I samma rum som köket finns fem avskärmade bås där vi har pensionatskatter och även några av de katter som så småningom ska få nya hem. Men största delen av våra omhändertagna katter bor i två större rum och i karantänavdelningen. De flesta katter kommer väldigt bra överens och just nu har vi katter från två stora kattkolonier. De känner redan varandra och då går det så klart extra bra. De här kissarna fick jag inte röra men de var tillräckligt nyfikna för att närma sig lite.

Jag satt med en av de gosigaste och tryggaste katterna, Måns, och hade en trevlig stund medan jag tittade på de andra katterna och önskade att de också skulle våga sig ända fram. Men när jag tog upp mobilen för att fota tyckte Måns att jag blev tråkig och gick i stället bort till sina kompisar. Där fick han mer gos och jag älskar att se katter som tyr sig till varandra.

Jag erbjöd mig att göra klart allt i köket, vilket innebar disken, lådorna och mat och nytt vatten till de som bor där. P sa att det var snällt men att jag inte skulle anstränga mig och jag förstod att de i ledningen har berört mina besvär med värk. Men jag ville gärna göra något och jag har ju inget annat pass inbokat. När jag var klar i köket gick jag och frågade om jag kunde hjälpa till med något annat innan jag gick. ”Ja, du kan kela med katterna” sa P och det gjorde jag så gärna. Den här stiliga kattpojken tror jag heter Bobbo, eller Bobo. Jag närmade mig försiktigt eftersom jag inte känner honom men han puffade genast sitt huvud mot min hand och började spinna. Här stannade jag ett tag.

Inne i karantän fick jag dagens sötchock. Mamma Minna fick fyra småttingar i början av Juni och alla mår bra och är, precis som som mamma, trygga och tillitsfulla. Jag satte mig på golvet hos dem och hade en riktig mysstund. Två av dem var väldigt trötta.

De föll ihop och somnade nästan genast.

Mamma Minna har full koll på sina småttingar men har inga problem med att människor kommer och gosar med både dem och henne.

De här bilderna är fruktansvärt dåliga men jag vill visa hur de två vakna kattungarna klättrade omkring på mig. De lät mig lyfta upp dem och riktigt gosa in mig i deras mjuka pälsar. Ibland kom mamman och ville vara med och det fick hon så gärna. Det fanns en familj till med kattungar men dem tittade jag bara på som hastigast. Jag stannade kvar hos de här sötnosarna tills det var dags för mig att gå. Jag stannade en stund för att prata lite med P, som jag genast tyckte bra om, och sedan promenerade jag iväg för att hämta min bil.

Bilglasfirman ligger alldeles i närheten av Lillsjön och den lilla pöl man kommer till innan man kommer fram till sjön. Jag tog en liten omväg för att se om det fanns några fåglar med ungar i pölen och det fanns det. Både sothönor och gräsänder. Ungarna är ganska stora men fortfarande har de full koll på sina mammor. Även här var det mobilkameran som gällde eftersom jag hade lämnat kameran hemma. Den fick duga och helt tokigt blev det inte. Det som speglar sig i vattnet är en flagga på en flaggstång.

En liten film med simmande änder och sothöns.

Som ni ser blev min förmiddag väldigt trevlig med djurungar av olika slag. Resten av dagen höll jag mig inne och stängde ute värmen.


16 comments

  1. Det här inlägget gjorde mig väldigt varm i hjärtat. Och när jag läste om Prinsen och kattflickan som blev så kär i honom, så otroligt fint. Och bilden där hon lägger svansen över hans rygg är ju så fin. De små kattungarna är för ljuvliga. En riktig sötchock.

    Gilla

    • Jag har den stora förmånen att få vara delaktig i den här verksamheten. Bara lite, efter min förmåga, men när jag är där blir jag alltid lika glad och varm, som du. Jag får se massor av fina kattmöten och hur en del katter blir som en pappa för en större grupp. Det bästa är när de katter, som man tror är omöjliga att få trygga, blir de som ivrigast kommer fram och vill gosa efter ett tag. Då mår jag som bäst. Kattungar kan man aldrig få nog av 😀

      Gilla

  2. Sitter med ett stort leende och tittar på både pälsklädda och fjäderklädda sötnosar! De pälsklädda är lättare att gosa med, o oj så jag nu känner saknad efter mina fina missar. Kram från pörtet

    Gilla

    • Det är klart att du saknar dina fina missar när du ser andra katter. Jag tänker väldigt ofta på mina hundar när jag ser eller möter hundar så den saknaden kan jag förstå. Men du vet att de har det bra där de är nu i sitt nya hem.
      Kram

      Gilla

  3. Stenskott är verkligen retfulla men jag tror att alla drabbas av det någon gång. Visst är det sura pengar men ibland har man inget val tänker jag.
    Så härliga bilder på katterna och ungarna är verkligen så söta ❤

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Ja, så tänker jag också men det är ändå retfullt och särskilt som resan blev dyrare än jag hade räknat med, Bensinen gjorde ett stort hål i resekassan.
      Tack! Det kändes bra att komma dit igen och få lite kattgemenskap 😀
      Kram och detsamma!

      Gilla

  4. Älskar bilden med kattjejen som lägger svansen om Prinsen och förstås bilderna på kattungarna. 1971 drabbades vi av ett stenskott strax söder om Sveg, nuvarande E45 var ju grusväg på den tiden. Frontrutan blev mjölkvit i sin helhet och efter att min pappa och jag hackat upp ett litet hål i denna med en sten kunde vi köra vidare mot Sveg där frontrutan byttes ut.

    Gilla

    • Jag gillar också den bilden och det var ännu bättre att få se hennes glädje IRL när hon fick komma till sin älskade Prinsen. Kattungar är alltid söta 😀
      Det var nog lite värre att köra vidare för er del än det var för mig med den spricka som blev. Det ska nog mycket till innan dagens kanske mer hållbara rutor blir lika påverkade av stenskott.

      Gilla

  5. Men åh vilka underbara kattbilder ❤ det är så roligt att läsa också! Prinsen är verkligen jättefin och vilka underbara kattungar!
    Kram

    Gilla

    • Tack så mycket! Det är tur att du gillar att läsa om katter för det handlar om dem lite då och då 😀 Det blir tomt den dag Prinsen inte är kvar på katthemmet men jag hoppas att det dröjer länge. Kattungar är alltid söta, precis som hundvalpar 😀
      Kram

      Gilla

  6. Härliga bilder på både katter och fåglar och en fin liten film!
    Mysigt med kattflickan och hennes kärlek till Prinsen ♥ Matrix är väldigt lik min Sixten … nu fick jag en tår i ögat igen.
    Ha det fint Ingrid!
    Kram

    Gilla

    • Tack Anki! Alla djurungar är kul att titta på och nu har jag haft turen att få både se och mysa med några 😀
      Åh Anki! Jag vet precis hur det känns när du ser en katt som liknar din fina Sixten. Jag känner samma sak när jag ser en golden eller någon som liknar Kasper. Det känns inte lika starkt nu men saknaden väcks alltid till liv.
      Tack detsamma ❤
      Kram

      Gillad av 1 person

  7. Jag har nog missat något för jag har inte hört att du fått stenskott men det verkar som om det lagas nu Vilka gulliga kattor. Min Morris har nu insett att sundsvallsborna inte längre har någon katt och går inte ens dit nu för tiden Inatt hade han och jag en riktig skräcknatt med åska och blixtar och ösgregn. >katten som i vanliga fall är rätt självständig var rädd för åskan och låg och tryckte intill mig hela natten Vi gick ner och lade oss i soffan om åskan skulle slå ner (har hänt flera gånger) för då var det lättare att ta sig ut om något skulle hända. Det har hänt att jag suttit med brandsläckaren i närheten ibland. Vi har ett ställe därd åskan gärna slår sönder allt mölligt . Nu har det slutat och allt är lugnt igen

    Gilla

    • Jag tror inte att jag skrev något om det när det hände eftersom det fanns så mycket annat att berätta om från resan då. Det var lite nervöst när sprickan blev längre och längre men som tur var stannade den upp och jag behövde inte lämna in bilen innan jag kom hem.
      Jag har tur som får träffa så många fina katter och gosa med många av dem 😀
      Här har det tydligen också varit oväder medan jag sov. Det började åska lite igår kväll men i morse var det lugnt och jag gick ut. Det låg omkullblåsta träd lite överallt så tydligen har det blåst rejält. Men jag märkte inget där jag låg och sussade gott.

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s