Elva dagar sedan senaste inlägget och nu kom lite inspiration. Jag, precis som de flesta av oss som bloggar, tappar ibland både lust och inspiration och jag brukar inte försöka pressa fram den kreativitet som inte finns då. Under de här elva dagarna har jag tagit ett foto. En grankotte med lite nysnö på blev motivet.
Igår började det dock hända lite ovanliga saker som satte igång min lust att dokumentera händelseförloppet med bilder. Jag kom hem från en promenad och tyckte att utsikten från köket och balkongen inte var sig riktigt lik. Jag hade hört motorljud men trodde att det var de radiostyrda plan jag har hört och sett förr. Men jag borde ha känt igen det välkända ljudet av motorsågar. Nu såg jag att tre personer med motorsågar höll på att göra min utsikt mycket finare österut.
Jag skulle helst vilja att de här träden västerut fälldes också. Då skulle jag få fjällutsikt från balkongen. Men det får jag vänta på tills tomtägarna där tröttnar på sina träd.
Resultatet blev så här. Till höger om den största granen är det likadant som tidigare men nu har jag en mycket vidare sjöutsikt. Det tackar jag och mina grannar för.
Och så var det det här med vårtecken. Jag kan tycka att även trädfällning, i liten skala på sin tomt, är ett vårtecken eftersom min man fällde några tallar eller granar varje vår. Riset bars ner till stranden där vi varje år fick till en stor, fin majbrasa. Själva stammarna blev den ved som vi eldade i kaminen med. Men ett ännu säkrare vårtecken är de hett efterlängtade tussilagona. Idag hittade jag den första lilla solen där jag gjorde samma fynd förra året. Det blev några dagar senare i år eftersom snön precis har smält här.
Där det finns en tussilago hittar man ofta ett gäng till.
Det var full fart i en myrstack. Att fota vårpigga myror är inte lätt. De håller sig inte stilla en sekund men det syns i alla fall att det är myror på bilden. Ännu ett vårtecken.
En bäck där isen har spruckit upp och där vattnet forsar fram är också ett vårtecken och Mjällebäcken hade mycket att erbjuda som motiv. Jag stod på en bro och tittade på alla isformationer och bestämde mig för att jag måste ner till vattnet och fota. Där kom verkligen fotolusten fram. Inte särskilt smidigt men envist klättrade jag ner för en bran sluttning, gick längs bäcken och var väldigt försiktig för att inte halka på isfläckar eller snubbla där det var både stenigt och brant. Jag tog mig upp till stigen igen efter ett tag och på den relativt korta biten hittade jag hur mycket spännande som helst. Här kommer ett urval av vad bäcken bjöd på.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Alldeles underbara vinterbilder! Bättre utsikt det tackar man inte nej till men ibland får man nöja sig med en liten förbättring.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Haha, jag tyckte att det var vårbilder men för dig blev det vinterbilder. Jag förstår varför och jag har ju visat liknande bilder som visade att det var vinter 😀
Jag är tacksam för alla träd som försvinner mellan mig och sjön. Jag hade vant mig vid den utsikt jag hade men nu reagerar jag varje gång jag tittar ut. Nästan så att jag säger wow varenda gång 😀 Men det är klart, fjällen vill jag också gärna se så det finns alltid förbättringar att göra.
Kram
GillaGilla
”Ibland skall man ha tur” – jag tänker på trädfällningen.
Fascinerande att studera en vattenled i fruset och halvfruset tillstånd. Så många konstverk. ♥
GillaGilla
Ja, jag och mina grannar ler och pratar om vad fint det blev när vi träffas 😀
Det tog lång tid för mig att gå den korta bit jag gick längs bäcken. Massor att titta på och det blir så klart skillnad när man ser det på riktigt och då rinnande vatten också bidrar till helheten.
GillaGilla
Fina bilder som vanligt! Skönt att ni också börjar få vårtecken.
Nej man kan inte blogga när man inte har inspiration. Ibland kommer jag på saker jag kan blogga om men sen vill jag inte, är inte mycket för att skriva om sådant som hänt för längre sen, även om det kan vara nåt jag tänker på. Vill hellre att det ska handla om nutiden.
Kram
GillaGilla
Tack! Ja, de dyker upp här vartefter också 😀 Om någon vecka hoppas jag få se blåsippor också.
Jag gillar att läsa om mina bloggvänners upplevelser förr. Jag tänker inte så mycket på det när det gäller mig själv utan jag skriver det jag kommer att tänka på. Det kan bli en blandning av allt möjligt ibland 😀 Men du ska så klart skriva om det du vill. Bara du inte avstår från vissa ämnen för att du tror att ingen är intresserad. Jag tror att de flesta är intresserade av att få veta mer om sina bloggvänner.
Kram
GillaGilla
Endelig har du funnet hestehov du også 🙂
GillaGilla
Ja, nu är våren här 😊
GillaGilla
Tussilago har jag inte sett till här än. Det är verkligen ett säkert vårtecken om något. Underbara bilder du bjuder på från bäcken.
GillaGilla
Det borde finnas tussilago hos dig så du får leta lite mer 😀 Tack, naturen är bästa konstnären.
GillaGilla
Hej och välkommen tillbaka! Du brukar inte vara så långt borta. Men ibland så är det bara så att man behöver en liten paus. Vilka fina isiga bilder. Det kan föreställa vad som när man betraktar en stund. Grattis till utsikten, sådan gör en ju alltid extra glad. Då håller vi tummarna för att ljudet från sågarna fick övriga trädägare att göra slag i sak att bli av med sina.
Önskar dig en härlig måndag! Här ska det regna och storma, men jag ska ändå sova bort min måndag.
Kram
GillaGilla
Tackar 😀 Det blev ett lite längre uppehåll än jag brukar ha men så är det när man inte känner att det finns något att säga.
Man kan hitta alla möjliga figurer i isen och jag hade svårt att slita mig. Fint var det 😀
Jag fick en väldigt fin utsikt och nu kan jag bara hoppas på att fler vill ta ner några träd. Men jag ska inte klaga. Fjällen kan jag ju se på mina promenader.
Tack! Måndagen har varit bra och jag önskar dig detsamma när du vaknar.
Kram
GillaGilla
Naturen är den bästa konstnären, bara att konstatera! Så vackert det blev på dina fina foton, speciellt gillade jag bäcken där det inte rann vatten utan is och snö. Träden som fälldes såg inte alltför vackra ut, annars är jag lite motvalls käring när det gäller skogsavverkning. Har pratat med skogsarbetare som utbrister : Titta så öppet och vackert det blev när man står på ett öde och förfärligt kalhygge…men i ditt fall så var det ju bara tal om några få träd dessutom.
Ilar till nästa blogginlägg
GillaGilla
Naturen vinner alltid alla konsttävlingar 😀 Det rann faktiskt vatten i bäcken och det skvätte upp på diverse grenar och kanter och frös till is. Men vattnet syns nog inte så bra på alla bilder. Det är inte kul med stora hyggen men att ta ner några träd på en tomt gillar jag. Särskilt som jag gynnades 😀 Min man jobbade i skogen och han sa aldrig att det var fint med hyggen men det var inte heller en bra idé att lämna kvar träd lite glest. Så fort det blåste rejält så skulle de i alla fall falla. Det är ett känsligt ämne det här med skogsavverkning och jag håller med båda sidorna. Sverige behöver ju virket men såren i naturen är svåra att acceptera.
Kram
GillaGilla