Språkspaning

Det var väldigt länge sedan jag skrev ett inlägg om språk. Det finns en del bland er som minns att jag själv kallar mig för språknörd och att språk är ett stort intresse. Men det har skett en förändring i mitt förhållningssätt. I alla fall försöker jag förändras eftersom det ger mig mer sinnesro. Från att ha förfärats över språkets förfall och hur det används har jag mer och mer övergått till att med intresse lägga märke till hur ord och uttryck förändras i både sin utformning och sin användning. Min egen förändring har tagit lång tid och det är fortfarande en process. Min acceptans för hur vårt språk förändras, och även hur skrivregler förändras, startade nog med insikten att det är ok att börja en mening med ”och” eller ”men”. När jag gick i skolan fick jag lära mig att man aldrig sätter in ett ”och” eller ett ”men” efter punkt eller kommatecken eftersom det blev kaka på kaka. Jag kämpade länge emot men nu är det helt naturligt även för mig att gå emot det jag lärde mig. Och 😀 jag tycker till och med att det känns naturligt och bra.

Jag ska ge er några exempel på språkförändringar. En del har nog kommit naturligt och en del är bara märkliga. Men det gemensamma är nog att ju oftare de används desto mer accepterade blir de. Och där kom första exemplet helt naturligt. Ni har säkert också tänkt på hur vanligt det är att ”ju… desto…” ofta blir ”desto… desto…” eller ”ju… ju…”. Jag trodde att det var felsägningar först men jag har hört det så ofta så jag gissar att det är ditåt vi går.

Alla är inte lika språkintresserade så jag blandar upp min språkspaning med bilder från hur det ser ut här hos mig. Ryggen blir långsamt bättre och jag har börjat kunna gå lite längre promenader igen. Men några dagar var jag tvungen att hålla mig nära värmedynan och då blev det bara en bild från balkongen. Jag satt faktiskt där ute en kort stund också medan jag drack en kopp kaffe. Söderläge och nästan helt lugnt gav mig lite sommarkänsla trots höstfärger.

De två senaste dagarna har jag dock utmanat ryggen och gått mina vanliga rundor. Inte så skönt efteråt men jag återhämtar mig relativt snabbt och då vill jag inte vara utan mina promenader. I förra inlägget bjöd jag på en soluppgång och lite av samma tema blir det här. Ändå gick jag bort från soluppgången. Men molnen färgades svagt i den här riktningen också.

Inte bara molnen blev svagt rosa utan även fjällen långt därborta.

Det är lite svårförklarat hur det kan bli så eftersom solen gömde sig bakom moln och dimma. Men det är bara att tacka och ta emot när solen gör världen vackrare.

Så småningom kom solen högre upp men den står ändå ganska lågt. Den starka och låga solen gjorde det svårt att titta någon annanstans än ner i backen. Lösningen kan vara att titta genom lövverket på ett träd.

Det blir inte så många blomsterbilder nu men ibland hittar jag någon fin blomma också.

Det var gårdagens sköna morgonpromenad och nu kommer det några språkspaningar igen. Något jag har lagt märke till på senare tid, kanske sedan ett halvår, är ett uttryck som jag kommer att behöva kämpa med att acceptera. Jag hoppas att det inte ska ta över för i mina öron låter det inte klokt. Har ni också hört att det ibland sägs ”komma till bukt med”? Första gången jag hörde det log jag bara för mig själv och tänkte att hoppsan, där blev det lite fel. Men nu har jag hört samma sak från olika personer i olika tv-program och jag studsar till lite varje gång. Jag kan också säga lite tokiga saker så jag tycker inte att det är konstigt att det blir fel någon gång. Men jag skulle vilja kunna bryta in i samtalet på tv:n och tala om att det heter antingen ”komma till rätta med” eller ”få bukt med/på”. Självklart kollade jag upp det här innan jag påstår att något är fel och tydligen är det jag som får ge mig. Det här hittade jag i en frågelåda om språk.

Få bukt med är det traditionella uttryckssättet, som tas upp i ordböckerna. Komma till bukt med är det nyare, som vissa kan reagera på. Båda uttrycken används i betydelsen ‘komma till rätta med’.

Tidigare har jag noterat att ord förändras och förkortas. Ett exempel är hur ”förnyelsebar” har blivit ”förnybar”. Även med det har jag länge kämpat med mig själv och faktiskt fnyst lite åt politiker som inte orkar säga hela ordet. Men på något underligt vis har jag börjat tycka att det låter helt ok med förnybart. Jag konstaterar att det är som med mode. Jag har alltid varit ca två år efter innan jag tycker att nytt mode är fint och kanske tar det ungefär lika lång tid för mig att acceptera språkutveckling.

Något som är ganska spännande, men också tänkvärt och som kan skapa missförstånd, är hur ord har olika betydelser för olika personer. Här har jag bara ett exempel från min egen familj och det exemplet får mig att tro att det kan vara en generationsfråga. Minst ett, och jag tror att det kan vara alla tre av mina barn, sätter likhetstecken mellan ordet ”älskvärd” och att vara värd att älska. Ganska naturlig tolkning men inte alls samma som min. För mig har ”älskvärd” alltid betytt artig, trevlig, vänlig etc men det är bara någon dag sedan jag hörde en person i ett tv-program säga ”han är i alla fall älskvärd” och där lät det som om det skulle tolkas som värd att älska. Min googling av ordet gav följande:

Synonymer till älskvärd

behaglig, vänlig, angenäm att umgås med, förbindlig, ämabel, charmerande, rar, förtjusande, tillmötesgående, snäll, god, trevlig, hjälpsam, hövlig, belevad, urban, affabel, artig, godlynt, huld, lättsam, sympatisk.

Kanske kan någon hitta andra sidor på nätet som ger en annan bild av ordet men jag känner mig nöjd med att få bekräftelse på min tolkning 😀 Man kan nog säga att har man de egenskaper som anges ovan så är man även värd att älskas och då är det ju inte helt fel att tolka det så.

Ett ord som ofta används helt fel, och som jag med bestämdhet kan säga är fel, är ordet ”borgenär”. Som ekonomistudent (på gymnasiet), dotter till en bankkamrer och med en egen kort bana inom bankväsendet ser jag rött när jag hör hur totalt fel det blir ibland när det ordet används. En borgenär är en person som man har en skuld till och inte en person som går i borgen för ett lån. Borgar man för ett lån så är man en borgensman. Den som har en skuld till en borgenär är en gäldenär. Så där, nu fick jag utlopp för lite av min språkfrustration och kanske kunde jag även sprida lite kunskap.

Det här får räcka för den här gången. Jag ska inte ens börja skriva om grammatik för då är jag svår att stoppa.

I stället visar jag vad dagens morgonpromenad bjöd på. Jag hade ingen tanke om att få se ännu en soluppgång eftersom det skulle vara mulet, men vilken överraskning jag fick.

När solen väl hade kommit upp en bit fick jag en stunds promenad tillbaka med det härliga sken som en nyuppstigen sol kan ge.

Vilken tur jag hade. När jag hade gått en liten bit kom de första regndropparna.

Jag avslutar med samma vy som den jag började med men med ett lite annat väder.

Resten av dagen har det regnat mer eller mindre men jag hade ju redan fått njuta av en härlig promenad.

I morgon ska jag äntligen få komma till frissan och kapa av mycket av mitt risiga, trista hår. Men jag ger inte upp än och klipper en kort frisyr. Kanske kan det kännas lite bättre om en eller några dm försvinner.


26 comments

  1. Underbara höstbilder, är väl själv inte så intresserad av grammatik etc, men det var min mamma som brukade sitta och rätta folk i TV-soffan, Jag är mer fascinerad av ord som kommit och gått, stavningsreformer och hur namnen på ex färger förändrats över tid – hur brandgul blev orange etc.

    Gillad av 1 person

    • Tack! Det blev lite finare promenader än jag hade trott och då blir det ju bra 😀
      Just övergången från brandgul till orange har jag också haft funderingar om men har med tiden vant mig och nästan glömt det första ordet. Men visst sa jag brandgul som barn och jag minns att jag tyckte att det var lättare att stava till också 😀

      Gillad av 2 personer

  2. Vackra bilder och en intressant text. Själv reagerar jag väldigt mycket på vissa saker i språket. Ärligt talat så förstår jag inte att det kan vara så svårt att få det rätt. Ett irritationsmoment är definitivt när man skriver ”en varsin”. Dessutom så har jag noterat att många inte vet hur man använder dels, dels. Även etablerade författare gör fel där. Som före detta juridikstudent så håller jag med om borgenär. Det heter borgensman och inget annat om man står som garant för ett ekonomiskt åtagande. Älskvärd har jag aldrig hört tolkas på det sättet. Fast det som är värst är att många skåningar har svårt för han/honom och det går jag i taket över!

    Kram

    Gillad av 1 person

    • Tack Znogge! Jag vet att du också har en hel del tankar om hur språket används och visst finns det många tveksamheter. Numera vågar jag inte vara helt säker på att jag har rätt bara för att det var rätt förr. Som tur är kan man ta reda på det mesta via google. Ibland är google överens med mig och ibland får jag ge mig. En varsin tror jag inte att jag har hört men däremo varsina, som en konstig pluralböjning. Dels, dels borde inte vara så svårt och nu kommer jag nog att tänka lite extra på hur det används. En felaktig användning av han/honom är lika illa som att inte kunna skilja på mig/jag eller de/dem men jag har resignerat lite. Inte så att jag själv vill göra fel utan mest bara för att det är så vanligt och jag vill inte stressa upp mig alltför mycket. Var/vart är också något som jag försöker att inte reagera så starkt på, även om jag lägger märke till det varje gång det används fel.
      Kram

      Gilla

  3. Jag tycker att är ganska noga med språket, men du är faktiskt ännu mera noggrann. Språknörd är nog det rätta ordet på dig.

    En sak som jag har fastnat i, är att det många gånger ”öppnas upp”. Många gånger räcker det med att helt enkelt öppna. Man öppnar väl aldrig ner? (Ändå kan det vara rätt med att öppna upp i vissa fall, men verkligen inte alltid).
    Jag försöker ligga lågt när det gäller ordvändningar. Men ibland fastnar jag.
    Jag är verkligen ingen felfri person. Jag vet att jag t.ex. skriver med omvänd ordföljd i vissa fall. Jag pratar nog också så ibland. Använder ord felaktigt…ibland hör det till min dialekt.

    Pogram??? Det heter pRogram! Med R! ( Nu kom jag över till uttal istället för det skrivna)…

    Förresten, angående färger. Vart tog färgen skär vägen? För mig är skär en ljusrosa ton, liksom hudfärgen på ljushyade människor. Hör aldrig någon använda den färgen numera.

    Ämnet är intressant. Kan diskuteras hur länge som helst.

    Gillad av 1 person

    • Jag har varit mycket värre förut men för min egen skull har jag försökt sluta bry mig så mycket. Det funkar och numera lägger jag märke till underligheter men det är inte mycket som gör mig frustrerad. Mest är jag bara fascinerad av hur det kan bli.
      Jag har inte själv reagerat på just ”öppnas upp” men nu när du tar upp det så håller jag med dig om att det känns onödigt. Det verkar som om många av oss har olika begrepp och ord som vi brukar reagera på och jag gillar att höra om din och andras funderingar. Jag är absolut inte heller felfri och allra helst inte i tal. Men jag brukar reagera på mina egna felsägningar också 😀
      Det var väldigt länge sedan jag hörde ordet skär användas men för mig är det nog en mörkare rosa ton. Tänk vad olika det kan vara för olika personer.
      Visst är det kul att tänka på och prata om språk 😀

      Gilla

  4. Vilka jättefina bilder!
    Det är väldigt intressant med språk . På jobbet är jag nog känd som lite språkpolis. Jag har så svårt för felstavningar och grammatiska fel. Jag kan liksom inte lyssna och ta någon på allvar som säger fel. Man får passa sig för det finns en gräns när man uppfattas som översittare. Jag skrev nog om när min närmsta chef skrev agronomiutbildning istället för ergonomi. Vi skrattade flera dagar åt det, stackars kille.
    Kram

    Gillad av 1 person

    • Tack!
      Jag har också varit lite av en språkpolis men jag har mest utsatt mina barn för den terrorn. Ända tills jag märkte att min son hade börjat rätta sina kompisar hos dagmamman. Då blev jag mer försiktig. Men jag har ändå lyckats föra vidare mitt språkintresse till alla mina tre barn och vi kan ha väldigt långa och intressanta språkdiskussioner. En av dem har pluggat språkteknologi och en annan har gått ett år på språkvetarprogrammet så de har lärt mig mycket också. När det gäller vänner, arbetskamrater och min mans släkt har jag varit mycket mer försiktig med att rätta någon. Precis som du skriver så vill man inte bli betraktad som en översittare eller en besserwisser. Jag kommer ihåg just exemplet om agronomutbildningen och det hade jag också skrattat gott och länge åt 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  5. Nu sitter jag här med ett stort leende! Ja, du är verkligen en riktig språknörd! På ett positivt sätt – och jag som är amatör på området kan bara hålla med om det du belyser i det här inlägget. Jag vet med mig själv att jag görr fel ibland, men jag försöker göra rätt 🙂
    Tack för ett trevligt inlägg och jättefina bilder!
    Ta hand om dig och ta det lugnt med din rygg!
    Kram! ♥

    Gillad av 1 person

    • Hahaha, ja jag bjuder på det leendet och är glad för att kunna göra det 😀 Jag gör också fel många gånger men jag brukar reagera även på mina egna misstag.
      Tack Anki! Det var dags nu igen men nu dröjer det kanske några år innan nästa språkinlägg kommer.
      Ryggen verkar ha klarat av det värsta så snart är det som vanligt igen.
      Kram

      Gillad av 2 personer

  6. Sitter här och fnissar för mig själv. Tur jag klarade testet med borgensman när vi träffades! Skämt åsido så stör det mig också oerhört mycket. Hör både politiker och högutbildade säga fel! Komma till bukt med, vad, rena rotvälskan! Men det har jag faktiskt inte hört någon gång. själv retar jag mig mest på utelämnandet av det viktiga ordet ”att” som gör att hela meningen får en totalt annan betydelse.
    Annars retar jag mig mest på att svenskan tar till så många engelska uttryck istället för att översätta ordet . Kanske reagerar jag mest för att i Finland är man suveränt duktiga på att ge nya företeelser finska ord som exakt talar om vad det handlar om. Den äldre generationen måste ha oerhört svårt att begripa svengelskan som används överallt. Själv har jag blivit slarvig, när jag t.ex bloggar och läser igenom texten så märker jag hur galet jag skriver. Ofta krävs flera omtagningar innan språket är någotsånär acceptabelt….
    Måndagskram från pörtet

    Gillad av 1 person

    • Hahaha, jag tvivlade aldrig på att du vet hur det ska vara 😀 Just ordet borgenär i betydelsen borgensman har jag faktiskt rättat någon om vid något tillfälle. Men på ett vänligt och förhoppningsvis inte mästrande sätt. Komma till bukt med hörde jag senast i morse på 4:ans nyhetsmorgon. Men det måste jag nog vänja mig vid eftersom det verkar vara accepterat. Det låter väldigt fel men jag ger mig i det fallet. Jag har också tänkt mycket på att vi numera utelämnar ord som att, så etc men jag märker att jag själv också faller i den fällan. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska ha med de orden eller inte så därför blir det lite olika och väldigt slumpartat. Min äldsta dotter berättade att hon har hört i en italiensk podd om hur det är inne bland italienska ungdomar att blanda engelska ord i språket och att dessa ord både uttalas helt fel och ibland används fel. Det blir helt oförståeligt för de som inte är insatta. Ett slags språk som bara är för de initierade. Så illa är det inte här men jag kan förstå att en del äldre inte förstår allt nytt här heller. Jag kan också få problem ibland 😀
      Här hos mig blir det också en hel del fel och jag hittar fel även efter korrekturläsning och publicering. Men jag läser alltid en extra gång efter publicering och gör de sista ändringarna då. Men ibland upptäcker jag inte alla fel då heller.
      Kram

      Gillad av 1 person

      • För dem som inte är insatta …
        Väldigt viktigt tycker vi suveräna språkspecialister som läser nu, haha. Vi mår inte illa dock, det finns annat att oroa sig över i en värld som står i brand.
        Fast, okey, lite illamående kanske😌efter preposition och allt😜

        Gilla

      • Nej, vi mår inte illa. Du har helt rätt i att det finns väldigt mycket annat som får oss att må dåligt. Språkvård har liten betydelse i de jämförelserna men det är intressant ändå 😊

        Gilla

  7. Pingback: Den eviga trotsåldern – @walkaboutsweden

  8. Jag tycker att det är väldigt intressant med språk. Jag är en språkpolis och kan rätta andras inlägg medan jag läser… Mina egna inlägg rättar jag ofta i efterhand när jag läser och ser att meningsbyggnaden inte blev som jag tänkt mig. Skriver ofta som jag pratar men är noga med stavning. Kommer också ihåg att jag i skolan inte fick börja en mening med ”men” eller ”och” och försöker hålla det skapligt iallafall.

    Skönt att ryggen börjar bli bättre och att du kunnat börja gå lite längre promenader igen. Din vy från balkongen är ju väldans fin. Fjäll i Linköping hade varit perfekt!

    Gillad av 1 person

    • Språk är ett både intressant och roligt ämne och jag är nog en av få som verkligen gillar grammatik. Mina barn är lika intresserade och kanske ännu mer nördiga än jag 😀 Men språkintresset hindrar inte att jag också gör fel ibland. Just det där med ”och” och ”men” har jag ändrat mig om sedan jag frågade en av ungarnas svenskalärare om vad som gäller nu. Hon var som ett stort frågetecken och efter det, och efter att ha läst massor av texter där de reglerna inte verkar gälla, har jag accepterat att man får göra så nu. Jag tycker t o m att det är lättare att få till bra flyt i språket med den lite friare användningen.
      Ryggen har återgått till den normala nivån med värk och det är en stor skillnad. Min balkong var det som avgjorde att jag ville köpa just den här lägenheten och efteråt har jag insett hur bra lägenheten är på många sätt 😀 Jag stortrivs och då är det ju som det ska. Hade det funnits fjäll omkring Linköping så kanske jag hade stannat kvar nere i Östergötland längre.

      Gillad av 1 person

  9. Jag är då ingen språkpolis. Huvudsaken är att andra förstår vad man menar. Jag skulle nog inte skriva ett enda ord om jag skulle vara gramatiskt riktig i det jag skriver men vet du en sak. Det är samma med sång och musik och teckningar och målnigar.
    Om alla skulle sjunga som näktergalar skulle det vara väldigt tyst. Min mamma och faster sjöng när dom mjölkade. Falskt var det nog men det var ändå härligt.
    Dom som varit med i min målarklubb har sagt att dom inte kan måla och att det blir fult och då säger jag att dom ska måla för att det är kul och som dom vill. Huvudsaken är att det gör en glad och lycklig.
    Därför kära ordpolis fortsätter jag att skriva mina bloggar både felstavat och gramatiskt helt galet. Kanske rent av som jag pratar men jag tycker att det är kul och visst finns det andra som tycker så också. huvudsaken är att man blir glad av det man gör och gör andra glada.

    Gillad av 1 person

    • Det är precis så jag vill att det ska vara och jag tycker att var och en ska utöva sin konst, sång eller blogg precis som man vill. Att jag är intresserad och fascinerad av språk och språkutveckling betyder inte att jag är en språkpolis. Då skulle jag påpeka för alla om det blir något som inte följer reglerna men jag läser inte bloggar med avsikten att hitta fel. Jag läser din och andras bloggar för att jag gillar dem. Däremot är jag en språknörd som tycker att det är spännande att lägga märke till hur språket används. Och jag är definitivt inte felfri jag heller.

      Gillad av 1 person

  10. Vilka fantastiska bilder, njuter! Inte utan att jag sitter här småfnissar lite över att du säkert många gånger tänk när du varit inne hos mig att jag ofta gör mina missar. Små som stora. Jag älskar att skriva men jag har noll koll. Skriv som du talar, det är mitt motto. Okej, lite koll har jag men inte mycket. Jag skulle så gärna vilja vara så duktig som du och som så många andra som kan utrycka sig väl i skrift. Med alla tecken på rätt ställe och med en meningsuppbyggnad så som det ska.
    Jag får gå en kurs hos dig 🙂

    Kram

    Gillad av 1 person

    • Tack Lotta, vad snällt sagt 😀
      Du får inte tro att jag suckar uppgivet så fort jag ser något skrivfel hos mina bloggvänner. Så är det absolut inte och även om jag någon gång lägger märke till något så glömmer jag det snabbt. Det är viktigare för mig att jag försöker få det rätt i det jag skriver. Jag lyckas inte alltid och det händer att jag hittar fel i gamla inlägg så jag ska absolut inte döma andra. Lova att du inte tänker på mitt språknörderi när du skriver för då är risken stor att det tar överhanden och att det roliga försvinner. Jag tycker dessutom att du skriver bra och att det alltid är trevligt att titta in till dig 😀 Du behöver absolut ingen språkkurs.
      Kram ❤

      Gillad av 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s