Jag klämde in ett pass på katthemmet mellan resor och besök och det kändes väldigt kul att få komma dit igen. Vilken förmån det är att få umgås med alla dessa fina katter. Det är ingen idé att fästa sig starkt vid någon av dem för målet är ju att de ska få komma till bra hem så fort som möjligt. Men först ska de få klartecken av veterinär och alla ska kastreras. Kattungar lockar alltid fram känslor, precis som alla djurungar. Den här goknulen har inte fått något namn ännu men det dröjer nog inte länge innan det händer. Hon är en liten avbild av sin mamma, som inte ville vara med på bild den här gången.
Stör mig inte när jag ska äta. 
Mums, smask. 
NEEEJ! Slut i båda matskålarna. 
Ser ni inte att jag växer och behöver mer mat?
Här har brorsan vågat sig fram också. Det är svårt att tro att de är syskon men såvitt jag förstår så är de kullsyskon. Den röda fräser när man kommer för nära och vill inte alls bli rörd. Den andra kan man få peta lite på men hon fräste också lite försiktigt när jag först kom in till dem. Är man född som vildkatt så tar det nog ett tag innan tilliten till människor kommer. Mamman däremot var helt lugn och har säkert bott tillsammans med någon människa.
Ännu fler sötnosar. Tassen som sträcks ut är inte ett slag, som man kan råka ut för ibland, utan nyfikenhet på mobilen. En riktigt kelig och gosig kisse. Den svarta med vita tecken ville däremot vara ifred. Men den sista, med de stora ögonen, ville gärna mysa lite.
Jag for direkt från katthemmet till Marieby och till det lilla område där Jämtlands landskapsblomma brunkulla växer. En kvinna sa till mig att hon tycker att guckuskon borde vara vår landskapsblomma i stället för denna lilla, oansenliga blomma. Men jag tycker att det är helt rätt att vi representeras av brunkullan. Den finns inte på många platser men runt Östersund känner jag till två bestånd. Den är dessutom inte så trist som man tror när man ser den på lite håll. Man ska helst komma riktigt nära för att upptäcka hur fina de är.
Men det är klart att om man ser dem så här så ser de inte särskilt märkvärdiga ut.
I den här gläntan finns brunkullorna och man måste hålla sig på spångarna för att inte råka trampa ner de små blommorna. Här finns en del andra orkidéer också men dem brydde jag mig inte så mycket om den här dagen.
Det var en skön dag och jag ville inte åka hem riktigt än. Jag hade varit förutseende och tagit med en macka så att jag skulle klara en promenad också. Jag såg att det fanns en tjärn längre bort och den fick bli mitt mål. Jag passerade en väldigt söt liten stuga.
Jag kom fram till Höktjärnen och där kändes det lagom att vända tillbaka.
I dag har jag varit och fotograferat mig för mitt nya körkort. Det är aldrig kul och det är stört omöjligt att se normal ut. Man får ta om bilden hur många gånger som helst men jag gav upp redan vid andra försöket. Glasögonen fick inte vara på och den korta stund jag fick se resultatet såg jag en vilt stirrande galning som försökte hålla sig för skratt. Den snälla tjejen i receptionen sa att det blev en fin bild men jag såg vad jag såg och det är tur att bilden blir väldigt mycket mindre när den hamnar på ett litet körkort. Jag fick veta att det är helt ok att köra utan körkort om jag har annat ID med mig. Kanske hinner jag få körkortet redan på onsdag men om inte så är det inga problem under nästa resa.
Man blir lite begränsad utan betalkort. Jag kunde inte parkera där det var avgift eftersom den parkeringsapp som gällde krävde att man har ett kort anslutet. Men det gick bra ändå eftersom Ica Maxi ligger bara en kvart bort. En liten promenad har jag ju inget emot. Men i dag hamnade faktiskt ett av mina nya kort i brevlådan och nu är det aktiverat och invigt med beställning av hemleverans av mat.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Men så märkligt! Jag förnyade mitt körkort i november och då skulle glasögonen vara på. Jag ska väl inte påstå att jag blev vacker men man ser tyvärr att det är jag 😉 Jag fotograferade mig i en fotoaffär för det var enklast för min del.
Så fina bilder var och en på sitt sätt och dem på katterna är ju ljuvliga!
Kram
GillaGilla
Tjejen i receptionen sa att glasögonen kunde få sitta på men att det lätt blir reflektioner och det är inte bra. Hennes tonfall sa tydligt att man helst inte skulle ha glasögonen på. Min bild togs i en automat och det är nog skillnad att som du gjorde, gå till en fotograf.
Tack! Kattungar är alltid ljuvliga och ibland har man turen att kunna fota när de är ganska stilla 😀
Kram
GillaGilla
Otroligt söta kattungar, bilder på ID-kort etc är aldrig rättvisande, man känner sig om en kriminell när man ser resultatet.
GillaGilla
Ja, de är helt ljuvliga 😀 Jag kommer antingen att se kriminell eller heltokig ut men jag tror att poliser är vana vid roliga körkort.
GillaGilla
Det finnes vel lite som er så fristende som kos med kattunger, ja dyre unger generelt. Det er energipåfyll kan jeg tenke meg med litt kos på kattehjemmet mellom turene. God helg!
GillaGilla
Kattungar och valpar är de djur jag har mest vana att gosa med men jag klappar gärna kalvar, lamm och andra snälla djur också. Och visst ger det energi att få komma till katthemmet och mysa 😀
Tack detsamma!
GillaGilla
Så söta katter! Kul att ha det som volontärjobb och få lite kattgos!
Jag känner igen det där med att ta foto och skrattade åt att du såg ut som en stirrande galning 😀 jag fick också ta om mitt men jag ser istället extremt trött ut, det hjälpte inte att ta om drt så jag gav också upp.
Kram
GillaGilla
Det var jätteroligt att komma dit igen men nu dröjer det några veckor till nästa gång. Då har säkert en del nya kommit och en del har fått bra hem så det är spännande att se vad som väntar då.
Jag tror att jag hade kunnat ta om kortet massor av gånger utan att det hade blivit bättre. Det får helt enkelt duga som det är och tjejen som kontrollerade det tyckte att det var ok.
Kram
GillaGilla
Jag känner igen det där med körkortsfotograferandet. Själv lät jag första bilden duga… tänkte att det är väl så jag ser ut… Galen alltså. Tjejen i receptionen var förvånad över att jag kom ut så fort, hon är nog van vid att det tas en massa bilder och dröjer ett tag innan man är nöjd.
Betalkort… nog är vi sårbara. Många tar inte emot riktiga pengar (om man nu har några sådana i närheten), och affärerna stänger när de får it-störning.
GillaGilla
Det är aldrig kul att ställa sig i den där fotoautomaten för man vet redan från början att det inte blir bra. Men huvudsaken är att det blir godkänt och lustigt nog brukar det bli så 😀 Ja, nu har jag verkligen märkt hur beroende jag är av kontantlösa lösningar. Jag är inte så smart så att jag kommer börja ha kontanter med mig men egentligen borde jag nog det. Men det mesta brukar lösa sig och jag tror, lite naivt, att det fortsätter så.
GillaGilla
Det kan ju tänkas bli lite skevt när du visar gulliga kattungar samtidigt som den lilla blomman brunkulla”! Man är ju inte mer än människa! Men faktiskt så tycker jag blomman är vacker. Jag tycker däremot den hade förtjänat ett vackrare namn! Vadå brun, det är den väl inte, eller har jag blivit färgblind?
Idag var det Coop som var sårbart, en rysk cyberattack mot en leverantör gjorde att varenda butik i landet fick hålla stängt! Nu gör det ju inte så mycket, men tanken på att det är möjlgt att hacka sig in i systemen gör samhället väldigt sårbart, så detta föranleder nog staten att börja titta närmare på sådana scenarion.
Och nu höll jag på att glömma bort stugan, den oerhört söta gulliga stugan, jag smälter!
Kram
GillaGilla
Hahaha, så klart att man fastnar vid bilderna på en söt kattunge 😀 Men det är trevligt att du tittade till lite på brunkullan också. Den ser brun ut på lite håll när inte solen får den att glänsa lite. Men visst är den vacker när man tittar lite närmare.
Jag har tänkt många gånger att vi är väldigt sårbara och att vi låter datorer och det digitala styra mer och mer. Tänk dig trafikkaoset när någon illasinnad lyckas hacka sig in och ta över de självstyrande bilarna, trafikljusen och allt annat som digitaliseras längs vägarna. Och det är bara en del av samhället.
Stugan var otroligt söt. Undrar vad den används till.
Kram
GillaGilla
Välkommen hem. Ser att du redan är ute med kameran och hittar till och med brunkullan. Jag som bott i Jämtland i hela mitt liv har aldrig sett brunkullan fast vi har väldigt många orkideer i dikena runt där jag bor. Det är jungfru marie nycklar ochj andra liknanden, nattviol och massor av guckusko. Andra små oansenliga finns det också. Här är varmt och skönt och jag badar många gånger per dag. På söndag kommer Sonen och hans Fjälla. På fredag ska vi till Alnön på fasters begravning och idag ska jag på mosters födelsedagskalas (87 år). Det är mycket nu.
GillaGilla