Mycket har hänt i naturen under 25 dagar

Jag har varit bortrest i 25 dagar och jag längtade ut i naturen för att inte missa en dag mer än nödvändigt. Men först vill jag visa mina tre ännu levande inomhusväxter så att ni får se hur de har klarat sig under den här tiden. Ett klart bevis på att växter inte behöver bli bortklemade. Visserligen har de här ett antal år av misskötsel bakom sig och därför kom det inte som en chock för dem när de dränktes rejält för att sedan ställas in dit solen absolut inte skulle nå dem. Nu har de åter fått ta plats i vardagsrumsfönstret men ingen av dem behöver vattnas än på några dagar. De ska få lite drygt en vecka i fönstret för att sedan återigen dränkas och sedan klara sig i 12 dagar. Jag tvivlar inte på att de klarar det. Det är ju bara hälften så lång tid som de har överlevt nu.

Men åter till det som finns utomhus och det första jag ville se var om guckuskorna fortfarande blommade. I förrgår åkte jag till Rödön där jag vet att det finns mängder av guckuskor. För att det skulle bli en lite längre promenad än bara runt naturstigen pakerade jag som vanligt alldeles efter Rödöbron, vid den stig som leder till Tibrandshögen och vidare mot den plats där många olika orkidéer växer. Det är inte bara orkidéer som växer. Själva Tibrandshögen var alldeles gul med en del inslag av andra färger.

Alldeles i början av den naturstig, som var målet, växte den här blomman som jag tror är en vitpyrola. Jag såg många fler exemplar längre fram längs stigen.

Jag såg ett antal utblommade guckuskor innan jag hittade de här. Inne i skuggiga partier hittade jag ännu fler och det var tillräckligt för mig. Inte jämförbart med förra sommarens överflöd men jag var glad för att jag fick se några som fortfarande var fina.

Stigen vek av genom vattendränkt mark och det kändes bra att det var alldeles nyspångat.

Efter en stund kom jag fram till området som ser ut att mest bara bestå av kalk. Där trivs många olika orkidésorter och några av dem blommade. Jag tror att jag har hittat rätt namn till tre av dessa orkidéer men jag har svårt att hitta namnen på de två återstående.

Igår ville jag se hur min favoritrunda såg ut efter nästan fyra veckor. Den här dagen syntes fjällen, vilket de inte gjorde dagen innan. Sikten var visserligen inte perfekt men det var ändå ett kärt återseende.

Jag gick förbi campingen och upp mot Frösövallens café. Där satt det en del personer och njöt av utsikt och något gott att äta och dricka. Stormhattarna har börjat blomma

Blomsterängarna finns lite överallt.

Nere vid Wilhelm Peterson-Bergers hus, Sommarhagen, spelades dragspelsmusik och jag kan mycket väl tänka mig att spelemännen består av den kvarvarande brodern, Folke, i orkestern bröderna Lindqvist (mest kända från perioden då de var orkester i nygammalt) och några av hans släktingar och vänner under namnet Lindqvistarna. Jag har inte lyckats ta reda på om det är så men jag tycker mig se Folke sittandes med armen vilandes på dragspelet. I så fall är han vid nästan 90 år fortfarande aktiv.

Orkidéer finns det gott om nästan överallt nu men jag har inte orkat leta efter namnet på den här. Någon slags nycklar är det troligtvis.

Både den föregående blomman och den här vet jag att jag kunde namnen på förra sommaren men nu är de glömda. Men de är vackra i alla fall.

Mysteriet med var jag blev av med mina kreditkort och körkortet har fått sin lösning. Jag fick ett meddelande från värdarna till den stuga jag hyrde i Dalarna om att de hade hittat fodralet med alla kort i. Ingen mening med att skicka dem till mig nu men det är ju skönt att jag slipper fundera mer.


  1. Välkommen hem igen! Så bra att dina växter hade klarat sig under din resa.
    Så otroligt vackra naturbilder du bjuder på! En njutning helt enkelt.

    Kram

    Gilla

    • Tack så mycket! Ja haha, de här sista växterna blir jag tydligen inte av med så lätt. Men så länge de står ut med min behandling så får de gärna vara kvar 😀 Tack! Vacker natur finns i hela vårt land och snart blir det naturen ännu längre norrut som ska få besök av mig 😀
      Kram

      Gilla

  2. Vi kunde ha mötts! Mitt barnbarn och jag var nämligen på Frösövallen och åt glass. Men vi satt inomhus för att det blåste så kalla vindar. Sedan gick vi stigarna hem och passerade lite ovanför Peterson – Berger. Jag hörde dragspelsmusiken… men eftersom jag hade barnbarnet och skulle hem med honom en viss tid så kunde vi inte gå ner och lyssna. Trevligt lät det i alla fall.

    Gilla

    • Ni kanske satt där när jag passerade. Jag var inte ända upp till caféet utan gick runt kohagen nedanför. Men det var säkert de stigarna ni gick på också. Jag är inget fan av dragspelsmusik men jag håller med om att det lät trevligt mitt i sommargrönskan 😀

      Gilla

    • Ja, hemma är alltid bäst 😀 Jag längtade inte hem någon gång men när jag såg vägskyltar som visade att Östersund närmade sig blev jag alldeles varm och glad. Men om en vecka ger jag mig iväg igen tillsammans med min son 😀

      Gilla

    • Jag kan inte minnas när jag var hemifrån så länge heller men det kan ha varit några dagar till under en husvagnssemester den heta sommaren -94. Då ville vi inte åka hem när vi hade planerat utan spontanåkte en vecka till Gotland. Jag tror att det blev totalt fyra veckor då.

      Gillad av 1 person

  3. Fantastiskt vackra blommor, vilken natur vi har i Sverige! Så skönt att du fick reda på var dina kort tagit vägen, då har i alla fall ingen försökt använda dom.
    Kram

    Gilla

    • Ja, det blommar så vackert överallt nu så det är bara att gå ut och ta in allt 😀 Det känns bra att inte behöva fundera över var korten är men jag hade sett att kontona var orörda så jag var inte orolig.
      Kram

      Gilla

  4. Älskar dina blomsterängar, så rika på många fina växter. Den sista lila känner jag igen från Fredriksberg,. om det är Sankt Pers eller Jungfru Maria nycklar minns jag bara inte. Guckoskon har jag sett någon enstaka gång, delikat vacker. Visst händer det mycket på en månad, men man kan ju bara befinna sig på ett ställe åt gången! När du åter ger dig av så är väl den mesta blomningen över, eller? Tycker inte att augusti brukar bjuda på så mycket utan det blir bär och frukt som tar över. Kram, o så skönt att veta vart dina kort tog vägen!

    Gilla

    • Jag känner likadant för dem och jag blev glad när jag gick ut och hittade dem 😀 Det finns vissa fördelar med att åka under försommaren och komma hem nästan fyra veckor senare. Jag fick bl a vara med om två syrénblomningar och likadant med en del andra växter också. Men här slutar det inte blomma förrän en bra bit in i augusti så det finns en del kvar när jag kommer hem. Bär och frukt är inte heller så dumt 😀 Det är helt klart skönt att veta var jag slarvade bort mina kort och hade jag fått veta det samma dag jag åkte därifrån så hade jag kunna få dem skickade som rek till mig. Men nu ordnar det sig i alla fall och det enda som egentligen oroade mig när jag upptäckte att jag var kortlös var hur jag skulle ta mig hem. Men det löste sig också och då kändes det som om alla bekymmer försvann.
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s