Utflykt till havet

Naturreservatet Tullviksbäcken ligger ca en och en halv timme från Uppsala vid kusten och dit styrde jag och min son kosan i lördags. En härlig sommardag som var behagligt sval tack vare svaga men svalkande vindar från havet.

Fågelsång, mest från bofinkar och koltrastar, gjorde upplevelsen extra fin.

Det fanns gott om klippor att sitta på en stund och äta matsäcken eller att bara ha det skönt på.

Min son är lik sin pappa på flera sätt och något som har kommit igen i minst tre generationer är att det ska badas titt som tätt oavsett vattentemperatur. Jag nöjde mig med att sitta på den varma klippan och titta på. Enligt sonen var det rejält kallt men han simmade ändå omkring en stund.

Ibland vek stigen av in mot land och här passerade vi en bäck som visserligen hade klart vatten men som var färgad av något. Kanske är marken järnrik.

En av Öckerölinjens båtar kommer från Åland och ska lägga till en bit norr om vår position.

Det var en både skön och väldigt trevlig utflykt till en plats som varken jag eller min son har besökt förut.

Igår, på nationaldagen, satte vi oss vid våra datorer för att boka ett äventyr senare i sommar. Mer om det ska jag berätta någon gång snart men det får vänta lite. Efter en stund bestämde vi oss för att ta en promenad och leta efter några fler stolpar. Vi nöjde oss med fem stycken och jag fick se mer av Uppsala än jag har sett tidigare. Vi kom bland annat in i ett skogsparti där Sten Sturemonumentet av Carl Milles sträckte sig högt upp i höjd med trätopparna.

Efter lite googlande tror jag att det här är en vinbärsfuks.

Vitplister.

Fyrisån.

Efter lunch for jag vidare mot goda vänner utanför Strängnäs. Vi träffas inte ofta och har inte heller jättetät telefonkontakt men jag har turen att ha en del vänner som jag vet finns där ändå och som det alltid är jättekul att besöka eller besökas av. Inte bara människorna välkomnade mig utan jag blev också väldigt väl mottagen av hundarna Sigge, Olga och Herman (jag tror att namnen blev rätt nu). Gissa om jag trivdes när jag en stor del av tiden bara behövde sträcka ut en hand för att någon av hundarna skulle stå till tjänst med en mjuk päls att klappa.

Det var ca 27 grader varmt men vi satt och hade det väldigt bra i skuggan. Jag blev bjuden på rabarberpaj med vaniljsås till kaffet. Allt var veganskt och supergott. Vi har känt varandra ända sedan jag flyttade till min då blivande man i Strängnäs 1981 så vi har många minnen tillsammans men också mycket nytt att prata om.

Lagom till middagen var jag framme i Åkers styckebruk, där jag var välkommen att bo hos min svägerska och svåger. God mat och trevliga personer är alltid en väldigt bra kombination och även den här gången. Lite senare gjorde vi ett par korta utomhusbesök hos de två av deras tre döttrar som bor alldeles i närheten med sina familjer. Jättekul att träffa dem och och att även den tredje dottern och hennes barn var på besök hos en av dem.

Vi avslutade med en skön kvällspromenad och nu, efter en natt då jag har sovit väldigt gott, är det snart dags för ett besök hos min svärmor och sedan har jag träffat hela min mans släkt. Det var drygt två år sedan sist så det gjorde besöket här extra roligt. Min svägerska har jag träffat oftare, senast i vintras då vi var i Åre tillsammans, men de andra var det alltför länge sedan jag såg. Det märks så klart mest på barnen att det var några år sedan sist. Efter lunch bär det av mot nya roliga äventyr.


  1. Ennå en begivenhetfull dag! Jeg er imponert over alle de flotte stedene du finner fram til. Kanskje jeg må ta en ferietur rundt om i Sverige neste sommer. Det er trivelig å besøke de en ikke ser så ofte som man har kjent i årevis. Man er liksom på nett med en gang man sees igjen, selv om det kan være mange måneder siden man sist snakket sammen.

    Gilla

    • Det finns så många fina platser att se och jag tror inte att man någonsin hinner med att uppleva alla. Vi får hoppas att gränsen mellan oss öppnas helt snart så att du kan komma till Sverige och jag till Norge. Jag och sonen har planer som bl a involverar Norge men det känns lite osäkert. Vissa vänner, de allra bästa, ställer inga krav och det är alltid lika kul att träffa dem.

      Gilla

  2. Så härliga bilder från ännu en givande dag. Mysigt att träffa nära och kära för det har vi verkligen inte varit bortskämda med. Måste säga att gillar din sons inställning till bad även om jag nog inte är så modig som han är. Vilket fint monument där i skogspartiet. Ni får verkligen se mycket.

    Kram och njut vidare!

    Gilla

    • Tack! Den här resan bjuder både på naturupplevelser och många möten och det är en väldigt bra kombination 😀 Jag förstår inte riktigt varför man måste bada när man inte är varm eller när vattnet är så kallt som nu men så länge jag slipper så tittar jag gärna på.
      Ja, jag och även min son fick se nya delar av Uppsala. Kul att kunna ge honom den upplevelsen genom stolpjakten 😀
      Kram och självklart ska jag fortsätta njuta 😀

      Gilla

  3. Vilken härlig resa du är på. Träffa sonen, släktingar och goda vänner och inte minst hundar! Är ju speciellt också att få träffa de man inte sett på länge på grund av pandemin.
    Kram

    Gilla

  4. Jag njuter av alla fina foton och din guidning. Kanonväder och trevligt sällskap, det kan inte bli bättre. Badet ser kyligt ut, jag för min del väntar några dagar till så hinner det ytterligare bli någon grad till.
    Väntar med spänning på nästa inlägg!

    Kram

    Gilla

    • Tack Lotta! Nej, mycket bättre kan det inte bli men nu kan jag berätta att fortsättningen blir lika bra 😀 Jag skulle inte vilja bada i den temperaturen men jag tittar gärna på. Om vädret håller i sig så får du kanske lite skönare badtemperatur när det är dags för ditt första bad 🙂
      Kram

      Gilla

  5. Kul att ni hittade en plats om inte sonen heller kände till!Vackert var det och Fyrisån har jag ju hört talas om. Och sett på bild då studenterna samlas och har tillställningar.
    Och trevligt att få träffa alla du inte sett på ett par år! Jag tycker det är så roligt att ni alla håller kontakten! Kram

    Gilla

    • Min son har ingen bil så det är inte ofta han tar sig till sådana platser som den här. De flesta har nog hört talas om Fyrisån och i vår generation är vi nog många som associerar till ”varm korv boogie” av Owe Thörnqvist.
      En stor del av det roliga med den här resan är att träffa alla. Tyvärr kunde inte jag och Anki ses men det får bli en annan gång.
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar till Paula Merio Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s