Färg i marknivå

Jag fortsätter min jakt på stolpar och det är inte bara en gång jag har tänkt att vi i Sverige borde ta efter Norge och döpa eventet till stolpjakten (stolpejakten på norska enligt bloggvännen https://sognafaret.blogspot.com/). Det finns inget motsvarande namn här och det är synd. Att referera till ”hittaut” fungerar men det säger inget om vad det handlar om. Det är ju en jakt på stolpar så jag tänker göra det lätt för mig själv och på min blogg härma Norge. Hädanefter får det heta stolpjakten hos mig.

Igår och idag har jag mestadels tagit mig fram i stiglös terräng. Jag passar på att ta mig fram i sådana områden, där stolparna sitter på hyggen och i annan lite svårframkomlig natur, innan alla sorters gräs, andra sorters höga växter och löv på träd gör det svårare att se hur man lättast tar sig fram. När man går i lite svårtillgänglig terräng är det bra att hålla ögonen på marken så att man ser var fötterna ska placeras och då lägger man märke till en hel del i marknivå. Det är ingen brist på färg har jag konstaterat. Särskilt ofta stötte jag på olika nyanser av gult och orange men även mycket blått i form av de fortfarande blommande blåsipporna. Men blåsippor får lämna plats för vitsippor i det här inlägget. Ni kanske minns att jag tidigare år har förvånats över att hitta ganska mycket vitsippor i skogarna runt Östersund. Nu verkar de ha spridit sig rejält för jag har sett dem i stora vitsippshav på många platser och de växer ofta sida vid sida med både blåsippor och lite ledsna tussilagor. Jag blev tveksam när jag skulle skriva pluralformen av tussilago och då måste jag så klart ta reda på hur det förhåller sig.

Plural för tussilago är tussilagor, tussilagorna, tussilagors och tussilagornas (enligt plural.nu) .

Wiktionary är inne på samma linje:

Böjningar av tussilago SingularPlural
utrumObestämdBestämdObestämdBestämd
Nominativtussilagotussilagontussilagortussilagorna
Genitivtussilagostussilagonstussilagorstussilagornas

Men GUPEA ger två pluralalternativ: För tussilago finns två pluralformer: tussilagos och tussilagor.

Hade det varit 30-40 år tidigare så hade jag kunnat fylla en stor svampkorg med murklor. Men nu för tiden tittar jag bara lite sorgset på dem och kan bara minnas den otroligt goda smaken av murkelsås.

Tre av stolparna satt vid vattendränkta områden men jag slapp i alla fall vada fram i vatten för att se vilken bokstav jag skulle registrera.

När alla stolpar hade hittats kunde jag leta upp en ganska slät stig och då kunde jag höja blicken och titta på omgivningarna. Jag hade så klart stannat till lite då och då för att se mig omkring även innan och extra mycket spanade jag efter älgar på hyggena. Massor av färsk älgspillning men tyvärr såg jag ingen älg. Lite tittade jag efter björnar också men de, liksom älgarna, höll sig undan och det var jag ganska glad för.


  1. Kul med infon om pluralformerna.
    Ja murklor. Minns hur spännande det var att leta efter dem, de kom ju så tidigt på säsongen. Vi plockade och åt och visste föga om hur verkligt giftiga de tydligen är. Ingen i vår familj blev sjuk, så kanske gjorde mamma ändå något rätt.
    Har inte ätit det på säkert 30 år.

    Gilla

    • Jag är lite av en språknörd men jag visar inte det så ofta i mina inlägg. Jag gillar grammatik, nya ord och språkets utveckling men just vad gäller utvecklingen har jag lite svårt med acceptansen ibland. Det är extra roligt att jag har lyckats föra vidare språkintresset till mina tre barn och vi kan ha långa engagerade samtal om små språkliga funderingar 😀 Jag blir alltid glad när någon visar intresse för språk så det är roligt att du gillade den här informationen 😀
      Vi brukade plocka murklor och förvälla dem tre gånger (minst) innan vi åt dem. Det var så råden var och jag tror att de var allmänt kända. Din mamma gjorde säkert likadant. Senare kom det nya rön och plötsligt skulle man inte äta murklor alls. Men det är lite svårt att låta bli dem när de växer rakt framför en på stigen. Tur att det finns många andra goda svampar 😀

      Gilla

  2. Där ser man. Skulle nog ha sagt tussilagon, jag.
    Murklor plockade jag massor av för 40 år sedan ungefär. Och åt. Förvällde dem säkert 3 gånger innan tillagning, så jag undrar hur mycket smak det egentligen fanns kvar i stuvningen sedan. Nu plockar jag dem inte alls.

    Gilla

    • Jag skrev först bara tussilago och tänkte att det nog heter likadant i plural. Men det såg inte riktigt bra ut så då kollade jag upp det.
      Vi gjorde precis likadant med de murklor vi hittade och de flesta visste nog att det var så man skulle göra. Som jag minns det smakade det mycket och gott så det måste ha varit en väldigt stark smak från början. Det var länge sedan jag plockade musslor också. Man vill ju inte bli förgiftad. Lustigt nog överlevde vi trots all den svamp vi åt då.

      Gilla

  3. Jeg visste ikke at det var spiselige sopper om våren. Jeg plukker bare 3-4 forskjellige om høsten og de gir jeg bort til de som ikke plukker selv. Det er litt rart at Sverige ikke har samme navn som Norge bruker, hitta ut sier jo som du sier ingenting om hva dette egentlig dreier seg om. Jeg ser på Hr Yr at til helga blir det nok en helg med mye vann her fra oven. Så skal jeg få sanket noen stolper må jeg nok ut på vift etter jobben en ettermiddag. Godt det er lenge lyst. Tusen takk for link til meg, alltid trivelig når bloggen min blir omtalt positivt i andres blogger Ingrid!

    Gilla

    • Jag vet inte om man kan kalla dem ätliga när livsmedelsverket och andra kunniga instanser avråder från att äta dem. Förr var råden att man skulle förvälla dem (koka dem och hälla bort spadet) tre gånger innan man åt dem men för många år sedan kom nya rön och plötsligt var de giftiga även om man kokade dem. Det finns säkert en del restauranger som serverar murklor men jag skulle inte beställa en sådan rätt. Men jag minns att de smakade otroligt gott så det är synd att inte kunna äta dem.
      Jag tycker att Norge har ett bra namn och det borde Sverige ta efter. Jag vill passa på att hitta så många stolpar som möjligt innan det blir alltför grönt och svårt att se stolparna. Men jag får nog snart lugna mig lite om kroppen ska hålla hela säsongen 😀
      Det är klart att jag länkar till dig när jag nämner dig i bloggen 😀

      Gilla

  4. Språk är spännande – och det är kul med lite grammatisk information.
    Hade jag läst det här inlägget innan jag skickade mejlet till dig hade ordvalet sett annorlunda ut – stolpar är bästa benämningen!
    Fina bilder på miljön och de färggranna skålsvamparna – tror det är älglegeskål. Den gula laven vet jag inte namnet på, men fin är den.
    Stenmurklor plockade vi alltid förr och visst var de goda! Nu vet man bättre! Jag fick lära mig att stenmurklans gift, gyromitrinet liknar raketbränsle om man tittar på dess kemiska formel – och där tog min lust att äta stenmurklor slut. 🙂 Torkad sandsopp liknar stenmurklans smak – konstigt att smaken blir bättre eftertorkning, för annars är ju sandsoppen ganska smaklös 🙂
    Önskar dig en fin onsdag!
    Kram

    Gilla

    • Ja, du vet ju att jag är en språknörd men jag försöker att hålla igen lite i min blogg 😀 Ibland känner jag dock att en liten upplysning kan passa bra.
      Jag har kallat dem checkpoints i två säsonger men nu kommer jag börja skriva stolpar och stolpjakten. Det känns mycket mer logiskt.
      Jag tänkte att det nog var någon slags skålsvamp och tänkte på dig och de skålar du brukar fota. Men jag trodde inte att de skulle vara så små som de här. Tack för den infon 😀
      Men fy, raketbränsle vill man då rakt inte äta men jag tror att de flesta i vår generation har förstått att man ska avstå från murklor. Annat var det förr när de var en delikatess. Det var nog allmänt känt hur man skulle hantera dem innan man åt dem men plötsligt räckte inte det och stenmurklorna fick nog vara ifred för de flesta. Men att sandsopp kan vara en bra ersättning trodde jag inte. De som är så vanliga. Jag måste nog hålla utkik efter sådana och testa att torka för att få reda på om det stämmer. Tack för tipset 😀
      Tack detsamma!
      Kram

      Gilla

  5. Jag vill minnas att jag fick lära mig i skolan att s inte finns som plural i svenska språket. Men det kanske har ändrats. Jag tycker det är roligt med ord och något som många har svårt att skilja på är enda och ända. T o m lärare skriver fel ibland.
    Kram

    Gilla

    • Jag har fått ändra inställning till en hel del som jag lärde mig i skolan. Jag fick t ex lära mig att ”och” och ”men” aldrig skrivs efter punkt eller kommatecken. Men, som du ofta kan se i mina inlägg, har jag vant mig vid att det sedan länge är korrekt att göra så. Jag kämpade emot länge men nu är jag van vid det. Men min hjärna reagerar varenda gång. Lite jobbigt faktiskt. Enda och ända har jag inte tänkt på att folk har svårt att skilja på men det finns mycket annat jag ibland reagerar på. Jag brydde mig mer om det förr. Nu försöker jag låta bli att störa mig och det går ganska bra 😀
      Kram

      Gilla

  6. I år ska Säfsen också ha hitta-ut” Är det inte typiskt!! Dessutom en Säfsendag den 6 juni dagen efter min flytt! Men men man kan inte få allt, lite kul dock att du gick där och suktade efter älgar och i nästa inlägg har du fått se dem med råge! Tyvärr har inte min nya boplats någon liknande grej som hitta-ut, inte kommunen falun heller! Nå, jag har nog vanan inne att strosa på egen hand…Fina foton! Kram

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s