Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne…

Åh, vad bra den visans första refrängrad stämmer in här och nu. Titeln är bara ”sol ute sol inne” men jag ville ha med helheten för att beskriva hur den här dagen är. De här orden har jag hört ofta men jag hade aldrig lyssnat på visan och hade ingen aning om hur den låter eller vem som har komponerat eller framfört den. Men nu har jag hört några versioner och just raden i rubriken sitter kvar i hjärnan. Den fastnade helt enkelt, även om det inte är min musiksmak och inte något jag kommer att lyssna på igen. Är ni nyfikna så finns ju google 😀 En glad trudelutt är det oavsett vad man tycker om den.

Före lunch gick jag ut på promenad i solskenet. Inga vinterkläder behövdes i dag heller och jag njöt av den svaga solvärmen, fåglarnas sång (inga vårfåglar än så länge utan bara blåmes, talgoxe, talltita och säkert några fler) och åt allt jag la märke till där jag gick. Jag blev riktigt glad och varm när jag efter en krök överraskade ett kärlekspar som såg ut att vara på gång att äta upp varandra. De fick bråttom isär men jag tyckte att det var härligt med den ungdomliga vårkärleken. Men jag var finkänslig nog att inte låtsas om vad jag sett och de tittade åt alla håll utom där jag var. Mjällebäcken porlade och glittrade och den ruttna stank, som har kommit därifrån ett tag, var nästan obefintlig nu. Men det bästa var kanske ändå att nästan all is på gångvägarna var borta. Jag kunde gå i mina walkingskor utan några problem. Jag undvek visserligen de stigar och gångar som inte blivit snöröjda under vintern för där hade jag nog drattat på ändan mer än en gång.

Kameran var med i väskan men kom inte fram en enda gång under promenaden. Jag vet inte riktigt varför. Motiv finns det men jag nöjde mig med att bara titta och uppleva. Men ett foto blir det i alla fall. På väg hem gick jag förbi min Ica-butik där två paket väntade. Sedan jag upptäckte mindfulnessmålarböcker har det blivit en skön avkoppling som jag skulle sakna om jag inte hade den. Jag är varken konstnärlig eller kreativ men det är just det som är det fina med dessa målarböcker. Jag behöver inte kunna mer än att hålla i en penna och fylla i de fält som redan finns där och väntar på mig. Första gången gjorde jag misstaget att köpa färgpennor, sådana som har hård spets (ungefär som blyertspennor men i olika färger). Jag upptäckte nästan genast att det inte fungerade bra. Jag fick så ont i både handen och hela armen av det lilla tryck som krävs när man målar med dem. Då testade jag fiberpennor i stället och vilken skillnad det var. Min äldsta dotter uttryckte det som att man bara behöver smeka papperet med dem och det stämde. De är ganska dyra men i stället kan jag måla väldigt mycket mer. Alla gillar inte det men för mig är det något jag kan göra som inte behöver koncentration och därmed inte sätter igång dissociationen. Både avkopplande och något som får mig att må bra med andra ord. Roligt är det också och ibland får jag till en riktigt fin färgkombination.

Det här kom till mig med posten i dag och i brist på tillräcklig koncentrationsförmåga för att läsa böcker är det här något som jag blir glad av att ha.

Efter lunch blev det balkongpremiär. Det är fortfarande en rejäl snöhög i mitten på balkongen men jag fick plats med en positionsstol i en hörna. Som tur var kunde jag sitta i lä för det blåste lite kallt. Det var en skön stund där jag satt och lyssnade på några grannar, droppande från smältande snö och en del fåglar. Men så här i början av säsongen har jag fått order om att vara försiktig och därför blev det bara en halvtimme. Så lite skulle jag absolut inte ha nöjt mig med förr men jag får väl försöka göra som expertisen har sagt till mig. Lite färg i ansiktet blev det i alla fall och förhoppningsvis blir det fler tillfällen.


14 comments

  1. Det ser spännande ut med målarböckerna, känner till fler som målar och tycker det är rogivande.
    Lät jättehärligt med balkongvisit också!
    Kram

    Gillad av 1 person

  2. Tack för påminnelsen om målarböckerna. Jag har flera liggande men har pausat dem väldigt länge nu. Själv föredrar jag vanliga färgpennor men det gäller att välja en bra sort. Jag köpte en ask med 120 Polychromos och de är verkligen bra. Skäms bara över att jag har använt dem så lite…

    Ja, på vårkanten ska kärleken spira och du hamnade verkligen mitt i den på din härliga promenad.

    Kram och god kväll!

    Gillad av 1 person

    • Jag minns att du visade något du hade målat i din målarbok och att det var väldigt fint. Jag konstaterade att jag inte ens skulle kunna försöka få till en liknande nivå 😀 Ska man få till nyansskillnader på det viset så måste man nog använda färgpennor. Men jag kan varken måla på det sättet eller klara av att använda sådana penner. Vilken tur då att det finns fiberpennor 😀 Dina pennor blir inte förstörda av att vila ett tag. De finns där när och om du får tillbaka målarlusten. Kanske när du har tröttnat på pussel.
      Ja, det är inte så vanligt att jag springer på par, som nästan är sammanväxta, på promenaderna och visst är det härligt när kärleken spirar 😀
      Kram och detsamma!

      Gillad av 1 person

  3. Jag har också en sådan målarbok, men nu var det ett tag sedan jag färglade någon bild. Det är fantastiskt rogivande. Jag brukar ibland passa på att måla tillsammans med barnen i deras målarböcker. Men det var också ett tag sedan. Jag tror inte att det är lika populärt numera.
    Nu är det härliga dagar.

    Gillad av 1 person

    • Konstigt. Jag var helt säker på att jag skrev ett svar men förmodligen tryckte jag aldrig på ”skicka”. Jag gör om och för förhoppningsvis rätt 😀
      Jag blev förvånad av hur mycket jag gillade att måla när jag testade. Det tog inte lång tid innan jag var fast och det är härligt rogivande. Att måla med barnbarn är säkert jättekul men kanske inte lika stor avkoppling. Men i det fallet är det nog inte just avkoppling som är målet.

      Gillad av 1 person

  4. Om man ska vara beroende av något är målarböcker ganska trevligt alternativ. Min granne gör diamond-paintings på löpande band, klagar över att väggarna håller på att ta slut. De passar dock inte mig, man ska kunna hålla i en liten pincett och plutta de pyttesmå bitarna på ett mönster på en tavla.Men resultaten blir fina.
    Nu spirar känslor och kärlek både bland folk och fä, jag studerar änderna o konsaterar att alla nu ligger i par i vassen. Men tänk om någon blir utan? Kan det bli så olyckligt att det finns för många honor eller hanar?

    Gillad av 1 person

    • Målarboksberoende är nog ganska ofarligt jämfört med mycket annat 😀 Jag skulle inte heller vilja hålla på med något som är så väldigt pluttigt men det är ju tur att det finns något för alla. Dina tavlor och mina målarböcker är nog mer avkopplande skulle jag tro.
      Änderna är som vi och det blir alltid några över. Självvalt eller inte men så är det nog hos alla arter. Men vissa arter kan ha relationer med tre inblandade. T ex den svartvita flugsnapparen som ofta har två honor i olika bon. Han parar sig med den första, lämnar henne för en annan och när den andra honan lägger ägg överger hanen henne och återvänder till den första frun. Där stannar han och struntar helt i den andra. Kanske som en otrogen man som aldrig har för avsikt att lämna sin fru 😀
      Kram

      Gilla

  5. Visst är det härligt när man plötsligt kan känna en liten aning av vår. Ser att blommorna i fönstren blir gröna och fina och till och med får knoppar. Nu har nog snön börjat smälta bort så jag kan ta mig in i källaren och hämta lite gele och saft och några blommor som fått vintervila där. Potatisen är slut för länge sedan. Får nog sätta fler i sommar.

    Gillad av 1 person

  6. Sol ute, sol inne… är det en sång? Den har jag skrivit många gånger i poesiböcker när jag gick i skolan. Alla hade en sådan bok. Undrar var jag har min 🙂
    Förstår att du har det mysigt på din balkong när solen sticker fram.
    Trevlig sysselsättning att måla. Fiberpennor är ett bra alternativ och som du skriver lättare att måla med.
    Nu är snart mina jobbnätter över och stugan väntar på mig. LÄNGTAR!

    Önskar dig en härlig lördag!

    Kram

    Gillad av 1 person

    • Jag var inte helt säker men jag trodde att det var en sång. När jag googlade fick jag veta att det är så. Jag har kvar min poesibok och det är jättekul att läsa och minnas. Men de flesta skrev samma lilla vers i alla vänners poesiböcker och jag brukade skriva ”Du är rosen, jag är törnen, glöm ej vännen, som skrev i hörnen” 😀 Naturligtvis skrev jag i ett av hörnen. Den vers som satte sig fast hos mig var ”att många vänner ha, ej aldrig är så bra, välj därför några få, som du kan lita på”. Såå klockren tycker jag.
      Nu är det slut på finvädret för den här gången men snart hoppas jag kunna sitta på balkongen igen.
      Målningen är en bra sysselsättning när hjärnan är lite trött.
      Klart du längtar till din fina och mysiga stuga. Jag håller tummarna för finväder 😀
      Tack detsamma.
      Kram

      Gillad av 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s