Kattmys…igen

Jag har inte varit på katthemmet sedan nyårsdagen och det beror delvis på att min volontärkompis vill ta en paus för att fokusera på bl a studier. Det är klart att jag uppmuntrade honom i det beslutet och kanske kommer han tillbaka så småningom. Eller så gör han inte det och då hoppas jag att han har kommit vidare mot det han drömmer om. Det är lite tråkigt eftersom vi kom så bra överens och jag har inte riktigt orkat ta itu med att meddela i gruppen att jag gärna delar pass med någon annan. Dessutom har jag känt av värken lite extra mycket och huvudet är ju som det är. Värken kan jag nämna och förklara men att säga att jag dissocierar till en ny bekantskap är inte något jag har lust med. Det var så lätt att säga till L att jag var slut i hjärnan och att be honom ta hand om de uppgifter som kräver lite tankearbete. Han visste av egen tidigare erfarenhet vad det handlade om.

Jag hade tänkt ge mig själv lite respit till efter Åreveckan men igår kväll ringde en av de ansvariga och sa att de var desperata och kunde jag tänka mig att hoppa in på morgonpasset dagen därpå. Att få så kort tid på mig gjorde att det bara snurrade till i huvudet. Jag behöver tid att landa i åtaganden men det sa jag inte. Naturligtvis sa jag att jag ställde upp. Hon vet att jag helst inte tar ett pass på egen hand och sa till mig att ge katterna mat och strunta i lådorna. Så funkar inte jag. Även om hon skulle komma senare och fixa resten så kan jag inte göra ett jobb till hälften.

I morse gav jag mig iväg i snövädret, efter att ha läst om att vi här i norr helst skulle hålla oss inne om det inte var nödvändigt att ge sig ut på vägarna. Men det var ingen fara. Lite slirigt och bitvis var det oplogat men det var ju inga småvägar ute på landet jag åkte på. Det är klart att jag tyckte att det var kul att komma in till katterna nu när jag hade sovit på saken och var framme. Prinsen var som vanligt välkomstkommitté och lät mig ta upp honom i famnen en stund innan han tydligt visade att det var matdags. Jag tog det lugnt och varvade matning och lådstädning med kattmys. Många katter är skygga men det finns även många som vill gosa.

Här nedan ser ni Smokey. Han har funnits på katthemmet sedan jag började där för ett år sedan. Då var han en av de modiga, keliga katterna men från i somras har han dragit sig undan och tillsammans med kompisen Smoley har han flyttat in i ett av de större båsen. Jag blev så glad när han var sitt gamla jag i dag och jag vet att han har haft stora problem med tänderna och inflammation i tandköttet. Han har fått ett antal tänder bortopererade och inflammtionen är borta och nu mår han bra. Det märktes genom att han först tittade fram lite försiktigt från en tunnel och sedan klättrade han upp i mitt knä när jag skulle städa kattlådan. Då blir man alldeles varm i hjärtat och det gör inget om det gör lite ont.

Men det fanns fler rum med katter att ta hand om och efter att ha gosat och gjort allt jag skulle hos resten av katterna i köksavdelningen gick jag vidare. Jag vet inte vad den här lilla kissen heter men han låg där och tittade så fint på mig att jag inte kunde låta bli att ta en bild. Men jag och mobilkameran är inte riktigt vänner. Ibland blir det skapligt men nu kunde jag inte ens få till en bra bild av en katt som låg stilla. Men nog syns det att det är en liten sötnos.

Jag hann göra klart allt i karantänavdelningen, där det bl a finns alldeles ljuvliga små kattungar som nyss öppnat ögonen, och ett av de större rummen när jag hörde att det kom någon. Det var den kvinna som hade ringt mig kvällen innan som hade skyndat sig för att hinna komma och hjälpa mig innan jag hade fixat alla kattlådor. Hon skrattade samtidigt som hon sa ”jag sa ju att du skulle låta bli lådorna”. Hon försökte låta lite barsk men lyckades inte så bra. Men det var väldigt skönt att bli avlastad. Jag delade ut mat till resten av katterna och sedan gick jag och diskade alla använda matskålar. Det får jag också ont av men det behöver ingen där veta. Det får inte bli för mycket pjåsk. Nu har jag sagt att jag inte vill ta fler pass förrän vecka 6 och då helst tillsammans med någon. Hon har hand om upplärning av volontärer och visste att några fler vill dela pass. Vi får väl se hur det blir men förhoppningsvis blir jag ihoptussad med någon jag kan trivas med. Och som kan trivas med mig så klart.


  1. Så bra att du kunde hoppa in i dag. Jag kan fungera tvärtom så vid kortare betänketid slår jag till direkt. Hoppas du får en ny kollega som du klickar med för jag är säker på att du gör ett gott jobb och att ni behövs det vet jag. Katterna är ju bara för söta och inte är det något fel på dina mobilbilder.

    Kram och god kväll!

    Gillad av 1 person

    • Ja, det går ju inte att säga nej om det inte finns riktigt bra skäl. Jag var inte så här snurrig i huvudet och krävde inte lika mycket framförhållning förr. Då gillade jag spontana aktiviteter och hade inga problem att ställa om. Men kanske kan det bli bättre igen 🙂
      Jag är inte särskilt kräsen när det gäller vem jag ska volontära med (det ordet finns säkert inte men du förstår nog). Bara jag slipper vara den som måste pusha och säga till hela tiden. Det har jag ingen lust med. Jag hoppas att jag och den det blir kan komma in i bra rutiner och turas om med uppgifterna.
      Det finns så många fina katter där nu och det är rena sötchocken som möter en när man kommer dit 😀
      Kram och detsamma!

      Gillad av 1 person

    • Ja, de är söta och man möts av många fina katter när man kommer dit. Det som gör mig gladast är när en väldigt skygg katt börjar visa tillit och det händer ganska ofta 😀 Men alla katter är inte illa behandlade. Ibland lämnas de till katthemmet för att ägaren blir sjuk eller råkar ut för något annat.

      Gillad av 1 person

  2. Bra att du orkade ställa upp när det behövdes – synd bara att din kompis inte är där just nu. Alla behövs såklart på katthemmet, men du måste först och främst tänka på ditt eget mående – hoppas du gör det!
    Mysiga bilder!
    önskar dig en fin fredag!
    Kram

    Gillad av 1 person

    • Jag kan ju vila och återhämta mig efteråt och nu blir det inget mer ensamt pass hoppas jag. När man är omgiven av alla fina katter känns det inte särskilt besvärligt 😀 Jag tänker på att jag ska hålla i längden och jag har blivit ganska bra på att säga ifrån om det blir för mycket.
      Tack! Det är mysiga katter 😀
      Tack detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  3. Det er litt trist når gode kontakter blir borte. Det er en kjemisak det der med personer. Det er faktisk ikke alle som går like bra overens. Så de personene man finner stor tilhørighet med skal man ta godt vare på. Plutselig dukker det opp en annen som vil dele tiden med deg og pusekattene. God helg.

    Gilla

    • Ja, det var alltid kul att jobba tillsammans och vi hade bra samtal också. Men han måste självklart satsa på sin framtid och fokusera på den. Jag hoppas att jag får en bra ny volontärkompis men det behöver inte bli på samma sätt. Huvudsaken är ju att vi gör jobbet bra tillsammans.
      Tack detsamma 😀

      Gilla

  4. Fnissar lite för mig själv och tänker att jag är precis lika dan med att inte dela med mig om jag har ont eller om det är något annat. Dumt kanske men smärtan blir inte mindre för att jag delger den till någon.
    Hoppas och håller tummarna för att din nästa volontärkompis också är bra. Även om man inte behöver umgås på fritiden så vill man ju ändå ha ett litet klick.
    Så söta katter. Den lille grå i korgen fick mig till att sträcka ut mina händer.

    Kram

    Gilla

    • Jag har inget emot att berätta att jag har värk om det behövs för att förklara varför jag är som jag är. Men allt behöver inte komma fram. Jag vill inte vara någon som det är synd om och då kämpar jag hellre på lite och tar konsekvenserna sedan. Jag har själv valt att vara på katthemmet och det ger mig massor. Men jag har varit duktig och begränsat min tid där 😀 Förhoppningsvis får jag dela passen med någon som jag inte behöver tjata på. Annars är jag ganska anpassningsbar.
      Visst har jag det lyxigt som får träffa alla dessa härliga katter och jag får så mycket gos jag vill 😀
      Kram

      Gilla

  5. Men du är väl en hjälte som ställer upp! Så snällt av dig. Men ta inte ut dig för mycket, även om hjälpen behövs ska du inte fara illa själv.
    Kram

    Gilla

    • Någon hjälte känner jag mig inte som men en djurvän är jag. Dessutom gillar jag att få gosa och många katter ställer gärna upp på det 😀 Jag kan ställa upp och ta ett eget pass någon gång om det krisar men då är jag noga med att kroppen måste få återhämta sig efteråt. Nu blir det inget mer pass förrän tidigast v 6.
      Kram

      Gilla

  6. Jag tror att det ändå i långa loppet är positivt att du tar dig över tröskeln och accepterar snabba bud ibland. Du är eftertänksam och vill veta vad som väntar och du vill kunna planera in allt i almanackan men ibland får man kompromissa. Och det kan ju bli så bra som det blev nu. Vilka härliga missar. Kramen

    Gilla

    • Ja, jag tror också att det är bra och jag vet att jag klarar av det. Men det är jobbigt och jag får kämpa en del med mig själv. Du vet ju precis hur det är när planerna förändras lite för fort. Det tar energi att tänka om men det är klart att jag glömde det när jag kom till katterna. Där får jag tillbaka energin 😀
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s