Ett besök hos mig i dag fick mig att fundera på min ungdom och hur min relation till mina vänners föräldrar eller mina föräldrars vänner var. Jag tror inte att jag hade något som kan kallas som en relation till någon av de kategorierna och jag ville nog inte ha det heller. De var den äldre generationen som jag var artig mot och kunde konversera en kort stund med men mer än så var det aldrig.
Jag tror att jag nämnde lite i förbigående här i bloggen att en av mina bästisar från högstadiet/gymnasiet i Linköping var hos mig på ett kort besök tillsammans med sin man och sin dotter. Dottern skulle börja på universitetet här och skulle flytta in i en studentkorridor på Frösön. Det var förra helgen. Eftersom det inte var helt klart med kontraktet för lägenheten hade dottern gjort en bokbeställning till min adress och i mitt namn. Det gick självklart bra för min del. Men när de hade åkt härifrån kom jag på att jag skulle åka bort hela veckan och att dottern då inte skulle kunna hämta ut sina böcker utan min legitimation. Jag skrev ett meddelande om det och erbjöd mig att lämna mitt pass hos henne när jag gav mig iväg på måndagen.
I dag hörde hon av sig och frågade om hon kunde komma och lämna tillbaka passet under dagen. Javisst, svarade jag och tillade att jag ändå skulle vara hemma och titta på finnkampen. När min kompis dotter kom frågade jag om hon ville komma in och ta igen sig lite efter cykelturen och kanske dricka något. På det svarade hon glatt ja. Sedan satt vi här och pratade och hade väldigt trevligt i nästan två timmar. Det var mycket om hennes nya liv här uppe och om vad jag och hennes mamma hade upplevt tillsammans (vi var bl a i USA i sex veckor, både på scoutläger och i familjer). Lite om min roadtrip också så klart.
Det fick mig att börja fundera på relationer mellan unga vuxna och oss lite äldre vuxna. Är vi mer jämställda och naturliga mot varandra nu för tiden eller är det bara så i vissa fall? Jag känner aldrig att det är svårt att umgås med yngre personer så länge de kan vara naturliga och bekväma med mig. Jag har flera exempel de senaste åren då jag har förvånats över hur yngre personer (frivilligt) har suttit och pratat långa stunder med mig. Att jag och mina barn är väldigt öppna mot varandra är en sak men att en 19-årig tjej, som jag bara har träffat helt flyktigt vid ett tillfälle för ganska många år sedan, nu helt naturligt stannade kvar och verkade tycka att det var trevligt, det fick mig att undra om det generellt sett är så numera. Jag hade också trevligt och jag tycker verkligen om tanken på att umgänget mellan generationer, som inte bara är familj, nu flyter på mer naturligt än förr.
Jag har inga bilder att bjuda på i dag. Jag har nämligen både vilat benet och kombinerat det med mycket tv-tittande utöver det här besöket. Jag vet inte när jag hade ett bildlöst inlägg senast men nu var det dags.
Jag tror att man kunnat umgås över generationer i alla tider, det handlar nog mer om vem man umgås med. Jag kan umgås med yngre kollegor på jobbet, även om deras föräldrar är yngre eller jämnåriga med mig, vilket dom flesta är idag. Det är numera legio att man är äldst i de flesta sammanhang på jobbet, eller tillhör dem som är äldst. Sedan finns det ju gränser, jag skulle aldrig kunna bygga en vänskapsrelation med någon som är i 25 – 30 års åldern, där är skillnaderna avgrundsdjupa när det kommer till det mesta såsom referenser och livserfarenhet. Detsamma gäller ju naturligtvis en kärleksrelation, det går helt bort….
GillaGilla
Det varierar säkert väldigt mycket beroende på hur vi var som unga och hur våra kompisar och allas föräldrar var. Jag kunde prata med mina föräldrar men kom aldrig så nära någon annans föräldrar. Nu har jag däremot träffat på ett antal yngre personer som inte verkar ha några problem med att sätta sig och prata bort en stund på ett sätt som inte jag gjorde i liknande situationer. I tjugoårsåldern arbetade jag tillsammans med ett ungt gäng men där fanns även några i 30- och 40-årsåldern. Dem var jag mer respektfull mot och skämtade inte med på samma sätt som med de andra. Jag tycker att det är jättekul att yngre personer kan och vill prata på ett naturligt sätt med mig men, precis som du, skulle jag inte kunna bli en ”riktig” vän med någon i den åldern. Kärleksrelation vill jag inte ha över huvud taget men om jag skulle vilja det skulle det absolut inte vara med någon som är flera år yngre än jag.
GillaGilla
Jeg tror det er mer vanlig nå om dagen å ha vennskap på kryss av aldersgrenser. Når jeg var yngre så holdt jeg meg til de på min egen alder og i alle fall ikke til de som var så gamle så de nærmet seg mine foreldre i alder.
GillaGilla
Då har vi samma erfarenhet av hur det var då och är nu. Det finns så klart personer som inte har samma uppfattning och som har kunnat umgås med alla åldersgrupper även som unga. Jag tror inte att någon mycket yngre person är ute efter att bli kompis med mig men det verkar inte vara svårt att sitta och prata bort några timmar utan att de får mig att känna mig mycket äldre.
GillaGilla
Personligen har jag inga problem med relationer p.g.a av ålder … men jag har en känsla att det var annorlunda förr. Man hälsade artigt på lekkamraternas föräldrar och svarade hövligt på eventuella frågor, men annars har jag inga minnen av att man hade något gemensamt …
Så trevligt att ni fick en pratstund – och säkert trevligt även för din kompis dotter att ha någon hon känner när hon kommer ny till en ny stad.
Hoppas ditt ben är bättre … och bilder blir det säkert en annan gång!
Kram
GillaGilla
Nej, inte jag heller men jag blir lite förvånad, och glatt överraskad, när yngre personer tycker att det går lika bra 🙂 Vi verkar ha samma uppfattning om hur det var när vi växte upp så det var nog inte så vanligt att unga var lika naturliga som nu med äldre personer. I alla fall inte utanför familjen.
Ja, det var en trevlig stund men jag tror inte att hon känner sig särskilt ensam. Som jag förstod det har det redan blivit en stor gemenskap i den korridor hon bor i. Men jag tror att kanske hennes mamma tycker att det är skönt att jag är i närheten 😀
Tack! Jag är mer försiktig med benet nu och hoppas på att det ska bli som förr igen.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det var minsann länge sedan det var ett inlägg utan bilder. När man var ung hade man inte så många älJag dre som man pratade med. Jag hade min faster förstås. Nu har jag en hel del unga bekanta bla Storfiskarn som kommer och hälsar på och han har gjort så sedan han var liten, nu börjar han snart bli 30 år. Jag tror nästan att jag har fler unga bekanta än äldre faktiskt
GillaGilla
Ja, det hör inte till vanligheterna att jag lägger ut inlägg utan minst en bild.
Det är en bra och rolig utveckling som du och jag och flera andra verkar ha sett, att ungdomar mer och mer börjar kunna umgås naturligt med oss lite äldre. Kanske ska vi inte bli bästa kompisar med dem men någon slags vänskap kanske det kan vara 😀
GillaGilla
Jag tror helt klart att vi umgås på ett naturligare sätt mellan generationerna nuförtiden. Dessutom så tror jag att vi umgås på ett jämlikare sätt. När jag var lite sade jag ”tant” till mina kompisars mammor vilket bara det var en markering. Sedan kan det självklart ha att göra med vem det gäller men visst är det mer lättsamt nu.
Kram
GillaGilla
De flesta verkar hålla med om att det är på det viset och enligt mig är det i så fall en väldigt trevlig utveckling 😀 Som liten sa jag också tant till en del men även som tonåring var jag respektfull mot alla som var äldre än min egen generation. Men då hade jag slutat säga tant. Självklart ska alla vara respektfulla mot varandra, inte bara ungdomar mot oss äldre. Men det är roligt om den respektfullheten inte längre innebär att yngre avstår från att umgås och prata med oss med mer erfarenhet 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Kan bara hålla med! Självklart ska vi vara respektfulla mot varandra men det hindrar oss inte att umgås över generationerna.
Kram
GillaGillad av 1 person
Jo men jag tror det stämmer faktiskt. När vi var unga var det mer respekt mellan generationerna, i alla fall om man tillhörde den unga generationen. Numera tror jag att vi har lättare för att prata och umgås i blandade åldrar. På min avdelning på jobbet är det allt ifrån 20-åring upp till över 60 och vi jobbar, pratar och har roligt ihop.
Kram
GillaGilla
Kanske är det på grund av min egen uppväxt och hur jag var mot de äldre generationerna som jag blir så förvånad varje gång en ung person verkar trivas med att sitta ner och prata med mig. Men roligt är det och jag gillar att få en inblick i deras värld 😀
Kram
GillaGilla
Jag är varje dag förvånad över hur personer i yngre generationer ser mig, lägger märke till mig. Och jag har flera bekanta, eller nästan vänner, i min dotters ålder. Samtidigt har jag vänner som är över åttio år, alltså nästan en generation äldre än jag. och det går också bra, jag gillar skarpt att man inte är åldersfixerad. Tror man i andra länder är bättre på att umgås över generationsgränserna än här i Norden! Kul att ni fick en trevlig stund tillsammans! Kram
GillaGilla
Det är roligt att bli förvånad och överraskad på det sättet 😀 Jag pratar och umgås gärna med alla generationer men blir lite förvånad när yngre personer vill vara med mig. Glad blir jag så klart också 😀
Kram
GillaGilla
Åh så trevligt! Visst är det roligt när man kan få till det där mötet över generationer. Jag gillar att vara och umgås med alla åldrar, ibland har jag mera gemensamt med de som är lite yngre än de i min egen ålder. Det beror ju lite på förstås. Jag är ju en riktig pratkvarn och tal alla tillfällen till att prata bort en stund när det bjuds 🙂 Har ju ett jobb där man får prata mycket även att jag jobbar natt, många är ju vakna om nätterna och har mycket att dela med sig av.
Vad paff jag blev, ingen bild men det gick ju bra det också.
Kram
GillaGilla
Ja, det var väldigt trevligt och samtalet flöt på naturligt och bra 😀 Jag gillar också att träffa folk i olika åldrar men jag brukar inte förvänta mig att yngre människor ska vilja umgås med mig. Det blir en glad överraskning när det sker. På ditt jobb är det säkert jätteuppskattat att du vill prata bort en stund emellanåt 🙂
Jag hade ingen ny bild och tänkte att inlägget fick klara sig utan 😉
Kram
GillaGilla