Jag är väldigt glad för att jag kan och får hjälpa till på katthemmet. Umgänget med katterna ger mig väldigt mycket och när jag och volontärkollegan ibland sätter oss ner och pratar, då kommer oftast några fina kissar fram och myser med oss. Antingen i en soffa eller direkt på golvet. Men jag har lärt mig att inte klappa katter på magen. Det går bra ibland och när de vänder upp magarna, som en kelsjuk hund, då har jag gjort misstaget att behandla dem som jag behandlade mina hundar. Det har ett flertal gånger resulterat i att de griper tag i min hand med tassarna där klorna är utfällda och dessutom biter de gärna i handen samtidigt. Ibland sparkar de även på handen med baktassarna. Kan ni se framför er hur en katt hänger sig fast i min hand, biter i den och samtidigt kör kickboxning med baktassarna? Det ser ganska kul ut men det gör faktiskt lite ont. De brukar inte bita så att det går hål. Men både klor och tänder är ändå vassa och jag avstår gärna från just de ömhetsbetygelserna. Det är förmodligen lek i deras ögon men jag vill inte vara med i den leken. De tycker säkert att jag är tråkig men de brukar fortsätta spinna och stryka sig mot mig efteråt.
I dag vill jag presentera Tazzi för er. En jättefin katt som jag inte vet bakgrundshistorien till. Men när jag tittar in i hennes sorgsna ögon känner jag mig lika vemodig som hon ser ut. Hon rör sig inte en millimeter när jag kommer in och inte heller när jag klappar henne. Hon ligger helt stilla, visar inte minsta tecken på om hon gillar att bli klappad eller inte och hon ser sååå uppgiven ut. Jag kan inte tyda katter jättebra men om hon vore en människa skulle jag tro att hon är djupt deprimerad. Enligt instruktionerna skulle hon ha några extra godbitar uppepå sin mat men hon var inte ett dugg intresserad ändå. Det som ser äckligt ut i matskålen är den gelé som är som sås i förpackningarna. De flesta katter gillar att slicka i sig den. Instruktionerna sa också att vi ska ge henne lite extra kärlek och det gjorde jag.
Desto mer fart var det på det här gänget. Några av de lite större kattungar som finns på katthemmet. Det finns en kull med yngre kattungar men där finns det restriktioner mot att visa upp dem på bild offentligt. Sekretessen måste naturligtvis respekteras. Men de är riktiga gospluttar och naturligtvis blir det en hel del mys med dem.
Ett pass i veckan och att dela passet med en annan volontär verkar fungera väldigt bra för min kropp. Mysiga katter och väldigt trevligt sällskap gör de passen till något att se fram emot.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Uff en får reint vondt i hjertet av henne. Hun kan ikke ha hatt noe godt liv, eller så har hun hatt det kjempefint hos sin tidligere eier som kanskje har død fra henne… Når man ikke vet så får plutselig fantasien full styrke…
GillaGilla
Ja, visst gör det ont inom en att se en katt, eller ett annat djur, må dåligt. Om jag får tillfälle att prata med någon av de som tar emot katter så ska jag fråga var hon kommer ifrån. Men oftast vet jag inte mer än vad som står uppskrivet om hur de ska skötas. Det är lätt att spekulera och på något sätt har hon farit illa.
GillaGilla
Om djur kunde tala tänker jag så man visste varit med om… Ni gör i alla fall en kanoninsats för dem och det kan räcka långt.
Kram
GillaGilla
Ja, många gånger önskar man att det vore möjligt att prata med dem. Men vi får koncentrera oss på att göra det så bra som möjligt för katterna när de kommer till katthemmet. Jag såg ju hur bra det gick för Ferdinand, kattlådekatten, som gick från rädd och skygg till väldigt tillgiven. Honom gick det bra för och han fick ett bra hem. Det gör att jag har stor tilltro till de som är duktiga på att socialisera katterna 😀
Kram
GillaGilla
Ja, inte alla gillar att bli klappade på magen. vår förra katt, KF avskydde det, men Sixten gillar det! 🙂
Jag är så glad att det funkar nu med lagom pass på katthemmet och det tillsammans med en trevlig volontärkollega. Hon ser verkligen ledsen ut i sin blick, Tazzi – ledsen och uppgiven. Förhoppningsvis blir hon gladare med tiden.
Ha en fin fredag!
Kram
GillaGilla
Jag som är van vid hundar trodde att när de visar upp magen när man kelar så vill de att man ska klappa dem där. Men katter och hundar är inte särskilt lika. Ett bra exempel på det är att svansviftningar betyder helt olika saker för katterna mot hundarnas glädje. Roligt att Sixten gillar det för det är mysigt att klappa deras magar 😀
Tack, jag är också glad för det 😀 Det är tråkigt att behöva ge upp något man gillar när det finns bra lösningar.
Jag hoppas verkligen att Tazzi ska må bra och bli gladare snart. Det finns en del duktiga personer här som vet hur man ska få katter att må bättre.
Tack detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Haha 😀 lite typiskt kattungebeteende det du beskriver med att hänga sig fast på armen och kickboxas med benen. Min ena katt älskar när jag klappar och pussar henne på magen, pälsen är så mysig där. Min andra katt skulle däremot aldrig lägga sig med magen upp.
Det var sorgligt att se dom ledsna ögonen och apatin på den fina katten. Hoppas den kommer ur det tillståndet.
Kram
GillaGilla
Ja, man kan lätt tro att det var kattungar som gjorde så men minst två vuxna katter har haft samma beteende 😉 Men de är väl också leksugna ibland och förstår inte att det gör ont. Hade de velat göra illa mig så hade de nog bitit hårdare. Katter är individer och har egna idéer om hur umgänget ska gå till. Det är helt klart och det måste man respektera. Roligt att du i alla fall får gosa rejält med den ena kattmagen 😀
Jag hoppas att hon snart ska få lite livslust och glädje. Hon får massor av kärlek och omsorg och en del personer på katthemmet är väldigt duktiga på att hantera olika problem hos katterna.
Kram
GillaGilla
Hoppas Tazzi snart förstår att ni vill henne väl.
Nu måste jag fråga, kanske jag har ställt frågan tidigare, vad händer med katterna? Finns det människor som snabbt vill ge dem ett gott hem, eller kan de bli så att de bor länge på katthemmet. Om ingen tar sig an dem, vad händer då?
GillaGilla
Ja, jag önskar att hon snart ska känna lite glädje igen och vara trygg med oss som har hand om henne.
Jag är inte särskilt insatt i hur allt går till men jag har i alla fall märkt att ingen katt avlivas om den inte är alltför sjuk och inget hopp finns. Det finns några katter som har varit där sedan jag började i februari och en katt, Prinsen, är både gammal och njursjuk så han får bo där i köket så länge han lever. Alla katter får den veterinärvård de behöver och det finns ett antal katter med specialkost och ibland medicinering. Målet är att alla ska socialiseras och när de bedöms både friska och redo på andra sätt kan de få komma till nya hem. Jag vet att de hemmen kontrolleras och följs upp men hur vet jag inte. Det kostar en summa att få en katt från katthemmet och jag tror att den ligger någonstans mellan 1500 och 2000 kr. Och som sagt, om ingen tar sig an dem får de stanna på katthemmet. Det var i alla fall det svar jag fick när jag frågade en av de ansvariga. Det känns väldigt bra och roligt att delta i en verksamhet där katterna verkligen kommer i första hand och där empatin och omsorgen om dem är så stor 😀
GillaGilla
Men åhhh – fina lilla Tazzi. ♥
GillaGilla
Ja, precis så känner jag också.
GillaGilla
Jag fick tårar i ögonen av fina Tazzi, hon är djupt deprimerad. Vad man kan göra åt det vet jag inte, mer än att hon behöver ett eget hem och det snarast. En del katter fixar ju katthem, andra gör det inte.Så fint att du gör en insats där! Det är ju både givande och hjärtskärande…Kramen
GillaGilla
Visst blir man ledsen av att se ett olyckligt djur. Jag kan bara hoppas att hon ska börja må bättre av den omvårdnad hon får och att hon får lite livsglädje. Jag tror inte att hon blir aktuell för att säljas innan hon visar att hon mår bättre men helt säker är jag inte. Det är mycket för min egen skull jag har sökt mig till katthemmet men det är klart att det känns bra att göra en liten insats 😀
Kram
GillaGilla
Den lilla kisen ser verkligen deppig ut. Hoppas hon snart finner sig till rätta så att hen kan få vara lite katt också. Det brukar att fixa sig med tiden men det gäller inte alla, vissa kommer aldrig över sitt öde. Så bra du har hittat ett sätt som funkar för dig så att du kan fortsätta med att ge och få lite kattkärlek.
Vilka fina små missar på fotot!
Kram
GillaGilla
Jag blir så ledsen när jag ser henne så där deppig. Hon verkade inte må bättre idag heller men det känns bra att hon i alla fall gärna blir klappad. För min del är det väldigt givande att få hjälpa till på katthemmet 😀
Det finns så många kattungar där nu och jag önskar att jag kunde lägga ut foton på de allra minsta. Jag blir alldeles mjuk i hjärtat när jag ser dem 😀
Kram
GillaGilla