Tillbaka på katthemmet

Vad roligt det var att äntligen få komma tillbaka och vara med alla fina katter. Visserligen var det bara några få jag kände igen men oj, vilka söta kissemissar jag har träffat i dag. En av alla söta kattungar, lilla Myra, får representera hela kattgänget.

Ett gäng väldigt små kattungar får inte visas upp pga sekretess men tänk er ett myller av små kroppar som precis har börjat öppna ögonen. De kröp omkring på och runt varandra och ibland la sig mamman och diade sina små bebisar. Det var svårt att inte ta i dem men de är i karantän och ska inte hanteras utan anledning.

För någon vecka sedan blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att ta ett pass och jag svarade att det gör jag gärna men av medicinska skäl behöver jag ha hjälp av någon mer. Då fick jag tipset att höra av mig till en annan volontär, som inte heller hade varit aktiv på länge. Han svarade ja på frågan om att ta ett gemensamt pass och i dag hjälptes vi åt. Vilken lyckträff det blev. Denne unge man, mitt emellan mina barn i ålder, visade sig vara en väldigt intressant, trevlig och lättpratad person. Jag hade trott att vi skulle ha ett trevligt men ganska ytligt samtal medan vi tog hand om katterna men ganska snart använde han ord som fick mig att inse att han förstod och kunde väldigt mycket om ämnen som berör mig. Ämnen som jag inte kan prata med andra än mina närmaste om. Mycket på grund av att ingen förstår vad orden betyder. Vi hade så intressanta samtal så att katterna ibland nästan kom i andra hand. Men bara nästan. För självklart är det omöjligt att motstå alla fina, ibland skygga och ibland mer tillgängliga, katter.

Samtalen handlade så klart också mycket om katter och även där visade min volontärkollega upp stora kunskaper. Han kan mycket mer än jag om katters vanor och beteenden och hur man ska tyda olika miner, kroppshållningar och andra tecken. Inte underligt att det blev en så givande förmiddag när jag både fick träffa katterna och göra en så kul ny bekantskap. Vi kom överens om att boka fler pass ihop.


14 comments

  1. Låter som en fin och givande stund, med både djur och människa.
    Tänk så viktigt och skönt det är att träffa människor som har varit med om liknande saker som en själv. Man behöver inte förklara så mycket utan det mesta är självklart.
    Jag har upplevt det mycket starkt för många år sedan då jag var med i en grupp. Skulle nästan vilja kalla det livsavgörande.

    Barbro

    Gilla

    • Det var det och det är roligt att ha fler tillfällen att se fram mot 😀
      Jag hade inte förväntat mig att en så ung person skulle ha så mycket kunskap från egna och andras erfarenheter. Men jag insåg att mina barn skulle kunna slå ihop alla sina och mina erfarenheter och vara lika insatta som den här killen. När man möter någon som tar upp ämnen man inte tror att man ska kunna få förståelse för, då blir det väldigt lätt att kanske säga lite för mycket. Men så kändes det inte och vi delade nog lika mycket med varandra. Och, precis som du skriver, man behöver inte säga så mycket för förståelsen finns där direkt. Det är en befriande känsla och jag är glad att du också har haft den erfarenheten 😀

      Gillad av 1 person

  2. Sån söt liten katt! Vad trevligt ni hade det! Ibland är det så att det klickar direkt med någon och man kan prata om saker man inte gör med någon annan. Det tycker jag är spännande, det finns så många människor man inte känner någon gemenskap med alls så det är roligt att träffa någon där inte samtalsämnen saknas.
    Kram

    Gilla

    • Visst är hon söt och det fanns många andra söta kattungar, i olika storlekar, som fick mig att smälta. Jag hade nog tyckt att det var trevligt med sällskap även om vi bara hade haft vanliga, ganska ytliga samtalsämnen men nu blev det ännu bättre. Det är roligt när jag inte känner att jag är mycket äldre och en tant utan att vi kan känna oss jämlika och prata på samma sätt 🙂 Men ålder har inte alltid en avgörande betydelse för hur det ”klickar” i vissa situationer. I ett annat sammanhang kanske det skulle vara annorlunda.
      Kram

      Gilla

  3. Så bra att passet blev så lyckat och att det fungerade fint mellan dig och den andra volontären. Det är ju inte alla människor som man klickar så bra med men ibland har det lätt för att bli bra. Lilla Myra är för övrigt alldeles ljuvligt söt!

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Ja, det var kul att komma tillbaka och det är kul att dela pass med någon. Att det blir så lyckat kan bara ses som en bonus 😀 Myra är så himla söt och det finns fler lika fina. Jag är glad att jag kom på att jag skulle bli kattvolontär 🙂
      Kram och detsamma!

      Gilla

  4. Men vilken lyckträff att du mötte en person som du fann så mycket gemensamt med! Du ser, man vet aldrig vad man hittar bara man tar för sig av livet och de möjligheter man får. Jag får ibland pusha mig själv för jag blir lätt lite enstöring här i mitt pörte. Kattungar går inte att motstå, både på gott och ont! Känner ju personer som har /har haft för många katter o de förökar sig lätt om man inte kastrerar dem. Lilla sötnosen på bild var bedårande, en sån man bara vill kidnappa med sig hem…
    Kramen

    Gilla

    • Ja, det var kul och lite oväntat 😀 Men bara man är öppen för att tänka om så hittar man ofta det som är bra. Jag är nog mer enstöring än du men jag gillar att träffa trevliga människor innan jag går hem och är för mig själv 😉
      Kattungar är bland det sötaste man kan se men jag är inte sugen på att ta hem någon. De två katter vi har haft har varit kastrerade och alla som kommer till katthemmet kastreras innan de får komma till ett nytt hem.
      Kram

      Gilla

    • Åh, vilken fin reaktion och jag blir också glad när jag läser din kommentar 😀 När du ser kattungen kan du säkert förstå hur roligt det är att få träffa den och alla andra kattungar. De vuxna katterna också så klart 🙂

      Gilla

  5. Varför är vissa kattr satta i lkarantän? Nu när du skriver om ditt ideella extrauppdrag blir jag litet intresserad, skulle det kunna vara något för mig? Synd vi inte bor på samma ort! 🙂 Då skulle du kunna bli min läromästare.

    Vissa människor klickar man så bra med, synd man måste skiljas åt, känns det då. Länge sedan jag hade en sådan känsla… Nej, det är inget man förväntar sig av en så ung person, men de kan ha mycket erfarenhet med sig också, på gott och ont.

    Gilla

    • Jag har inte all information men jag har förstått att alla katter hamnar i karantänsavdelningen när de kommer. När de är friskförklarade av en veterinär får de komma ut till en annan avdelning och då är också alla kastrerade. Varför de små nyfödda kattungarna inte får röras i onödan kan jag bara gissa svaret på. De är säkert extra känsliga och eftersom de och mamman inte är ”färdiga” i karantän ännu vill man inte ta några chanser. Men titta får vi och det är svårt att slita blicken från dem 😀 Ja, det är synd att vi inte kan vara kattvolontärer tillsammans. Men du vet att det finns gott om utrymme här för alla som vill flytta till Jämtland 😉 Om du inte känner för en flytt finns det säkert liknande organisationer i din närhet. Volontärer behövs alltid och om det är som här får man själv sätta sina gränser för hur mycket man kan och vill hjälpa till.
      Jag brukar kunna anpassa mig till olika sorters personer men det är klart att det blir extra kul när det blir ett så lyckat resultat. Jag är så mycket äldre än den här killen så vi kommer inte bli kompisar men att jobba ihop på katthemmet känns som något vi båda kan ha utbyte av 😀

      Gillad av 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s