Spännande och trevligt möte

Många av oss vardagsbloggare har skrivit om vännerna man får genom bloggandet. Vänner som oftast är lite anonyma men som man ändå lär känna mer eller mindre, beroende på hur mycket de vill låta oss få veta. Ibland träffar någon av oss en bloggvän och de möten jag har varit med om har jag uppskattat väldigt mycket. I dag fick jag uppleva ännu ett sådant möte. Vi har följt varandras bloggar under det senaste året och så småningom stod det klart att vi bor väldigt nära varandra. Men det är inte en självklarhet att man ska träffas även i verkliga livet. Jag har respekt för att en del personer helst håller bloggvärlden och livet åtskilda och därför har jag inte föreslagit något möte. Inte förrän nu, ironiskt nog i coronatider. Vi berörde någon gång det faktum att vi hade rört oss i samma område ungefär samtidigt och till sist föreslog jag en promenad. Vi bestämde att vi skulle träffas vid storsjöodjursspaningen och eftersom jag oftast är i väldigt god tid till allt hann jag fota lite innan.

Just här har isen spruckit upp ganska mycket och det har gått väldigt fort. Utanför mig är isen väldigt mörk och porös men fortfarande hel.

DSC_0001

Jag har fotat den här figuren med stan som bakgrund flera gånger förut så den här gången valde jag en annan vinkel.

DSC_0003

Min bloggvän kom och eftersom jag ibland syns på bild här kände hon igen mig. Att träffas och promenera känns helt ok för oss båda i dessa pandemitider och vi gav oss iväg på en skön och väldigt trevlig promenad. Jättekul att kunna träffas och få veta lite mer om personen bakom bloggen. Det lär bli fler promenader och nästa gång ska jag visa min favoritpromenad.

När jag kom hem satt några av mina grannar ute på en terass och fikade. De vinkade att jag skulle komma och där hade de födelsedagsfirande med tårta, bullar och kaffe. Jag blev erbjuden en tårtbit och hade det varit för några år sedan hade jag glatt tackat ja. En favorittårta stod på bordet. En tårta som vissa kallar ”lila tårta” och andra säger ”violtårta”. Sällskapet på terassen, som hade föredömligt bra avstånd till varandra, hör alla till gruppen som ska skyddas och det faktumet plus att jag är vegan fick mig att avstå från allt det goda. Men jag stod kvar på behörigt avstånd och pratade bort en stund. Ännu en trevlig stund. När jag hade önskat födelsedagsbarnet, som var den enda jag inte kände, en trevlig fortsättning på födelsedagen lämnade jag dem och nästan innan jag hade hunnit komma ur sikte hörde jag hur någon sa ”jo, men det där är Ingrid. Hon som…” och sedan hörde jag inte mer. Jag får väl hoppas att det var något positivt. Förmodligen var det bara en upplysning om att jag bor i samma hus.

 


  1. Den ”bakvända” bilden blev lite av en ny upplevelse.
    Tack för promenadsällskapet. Det gör vi om, när vädret blir bättre. Nu är det kalla vindar igen…

    Gilla

    • Man måste ju ha lite variation 😀 Men jag gillar nog motivet ut över sjön och mot stan bättre.
      Tack själv! Det verkar bli lite bistrare ett tag men våren kommer tillbaka så småningom. Då tar vi en promenad upp över höjderna.

      Gilla

  2. Man får verkligen en speciell vänskap genom bloggandet. Jag skulle gärna träffa någon bloggkompis, du och jag bor ju tyvärr lite långt ifrån varandra.
    Låter mysigt med födelsedagskalas med grannarna, dom verkar omtänksamma. Det var säkert något positivt dom sa om dig!
    Kram

    Gilla

    • Ja, vi känner varandra till viss del och det brukar vara en bra grund att bygga vidare på 😀 Det var ganska långt mellan oss förut men nu är det säkert 100 mil. Men om du någon gång känner för en norrlandsresa så hoppas jag att du stannar till hos mig någon eller några dagar.
      De grannar jag har träffat är väldigt trevliga. Om jag vore lite mer extrovert och vågade vara framfusig så skulle jag nog kunna sitta och prata bort en hel del tid över en kopp kaffe. Men jag är ganska nöjd med att ha umgänget med grannarna på den här nivån.
      Kram

      Gilla

    • Trist att inte ha några isbelagda vattendrag att gå eller färdas på annat sätt på. Men ni där nere kanske tycket att det är just så ni vill ha det. I så fall har vi det precis som vi vill och kan vara nöjda med det 😀

      Gilla

  3. Men så kul att du också träffat en bloggkompis IRL. Jag har bara positiva erfarenheter av dessa möten, inte en enda gång har det känts stelt eller konstigt eller saknats samtalsämnen. Några har blivit mina nära vänner och vi ses när tillfälle ges för avstånden är stora. Några som finns i min närhet geografiskt har jag inte hittat…ännu.
    Läste nyss att man är mycket pessimistisk vad gäller de äldres möjlighet att denna sommar leva som vanligt. Så himla trist, de är ju de äldre som har kortast livstid kvar att njuta av, att uppleva saker, att resa, att träffa släkt och vänner, och så ska just dessa berövas allt detta….man liksom nästan hör klockan ticka ner..
    Jag har ju några år kvar till åldersstrecket, men, jag är inte säker om jag tillhör riskgrupp eller inte vad gäller mina underliggande sjukdomar. Nå, ingen idé att spekulera mer om det, sommar kan vi kanske alla få glädjas av ändå, trots våra olika förutsättningar.
    Kram från pörtet

    Gilla

    • Jag har träffat några bloggvänner tidigare. Anki, som du också känner, och Anita som bor ca 1,5 timmars bilfärd härifrån. Anki har tipsat mig om båda de bloggare jag har träffat här så hon är inblandad i alla mina möten med bloggvänner 😀 Jag har också bara fina upplevelser av träffarna och det är nog ett bra sätt att man först lär känna varandra lite på nätet och sedan blandar in lite av verkligheten.
      Alla jag har pratat med i gruppen äldre som har barnbarn säger att det är just barnbarnen de saknar. Samma saknad finns säkert hos alla barn som inte får komma till sina far- och morföräldrar. Att dessutom inte få ha det liv man har vant sig vid, kanske med resor och många sociala möten, tär säkert hårt. Vi får i alla fall vara ute om vi håller avstånd till andra och jag ser många äldre när jag är ute på mina promenader. Det gör mig glad.
      Du kanske ska vara lite extra försiktig eftersom du har en del problem som kanske kan förvärra. Men det är inte lätt att veta vad som gäller. Jag har fått många olika besked om ifall mitt nedsatta immunförsvar är en riskfaktor. Jag får rådet att hålla mig på avstånd men jag är lite osäker på om det gäller för att jag har någon slags luftrörsinfektion eller om det är för att jag ska vara försiktig. Det är nog lite av båda. För min del är det inte ett stort problem men vissa saker får man planera om.
      Kram

      Gilla

  4. Så trevligt med ett bloggvänsmöte! Tror det var jag som tipsade om hennes blogg i samma veva som du flyttade … 🙂
    Jag är såå glad att vi hann att träffas ett par gånger innan du försvann från Östergötland och jag saknar dig …
    Ha en fin fredag1
    Kram

    Gilla

    • Ja, det var du som tipsade mig. Tack för det 😀 Du tipsade mig även om Anita och även där har det blivit några trevliga stunder.
      Jag har tänkt på dig så mycket och visst är det synd att avståndet är så stort. Jag måste ner till Örebro i slutet av maj och jag hade tankar på att både fortsätta till Öland och kanske svänga förbi hos dig. Men som läget är nu blir det nog bara en tripp till Örebro och kanske till syrran i Motala, om vi båda mår helt bra. Jag ska i alla fall absolut inte besöka min svärmor, som annars vore självklart. Jag gissar att ni har skrinlagt planerna på en eventuell husbilsresa norrut och det är i så fall väldigt tråkigt. Det skulle ha varit så roligt att träffas och att få visa er mer än ni redan har sett av Jämtland. Vi får satsa på nästa år i stället 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  5. Helt klart var det något positivt som de sa, det kan jag lova 🙂
    Visst är det kul att träffa Bloggvänner och vad kul att ni bor nära varandra. Hoppas ni får till många fina promenader för det ser jag fram emot både bildligt och textligt.
    Vår träff får vi nog skjuta upp till nästa år, bättre det än riskera något.
    Hoppas att din tripp till Örebro blir av.

    Kram

    Gilla

    • Jag hoppas att det var det. Troligtvis var det ett svar på frågan om vem jag är.
      Nu har jag träffat tre bloggvänner och det har varje gång bara varit positivt. Att det har tagit ett år innan vi träffades beror nog mycket på att man inte vill vara påträngande. Lite lagom mycket kontakt är bra och det är ju kul att ha en promenadkompis i närheten 😀
      Ja, tyvärr blir det nog inget av med att du och jag träffas i år. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag först planerade att resa runt lite och även komma till Öland. Men det kommer fler chanser. Örebro bokar jag inte av i första taget. Jag behövs där och det ska mycket till innan jag ändrar på det. Vi får väl se hur det blir med besöket hos min syster i samband med det.
      Kram

      Gilla

  6. Jag hann börja planera litet inför sommarens Norrlandsresa, innan jag förstod att det nog inte var lönt att göra någon mer detaljplanering. Som det ser ut nu så verkar det inte bli någon, tyvärr. Men jag tröstar mig med att jag hann i alla fall göra min Kuba-resa i lugn och ro innan Coronan kom till Sverige.

    Du har nog förstått att det blir så, men jag ville ändå berätta hur jag tänker. Så kul att du har en bloggvän på nära håll och att ni kan ta en promenad tillsammans ibland. Du får hälsa henne från mig nästa gång ni ses 🙂

    Gilla

    • Jag gissade att du skulle ta det beslutet och jag har själv fått göra samma uppoffring. Jag och min syster skulle ta oss till Nordkap med bil i augusti men den resan har vi skjutit upp. Jag är också tacksam för de resor jag hann med innan och jag har inte direkt något sug efter att åka utomlands igen. Men i slutet av maj ska jag åka till Örebro och hjälpa äldsta dottern med en flytt. Det ändrar jag inte på.
      Som du märker har jag full förståelse för hur du tänker men kanske ses vi nästa sommar i stället 😀
      Det är kul att ha en blogg- och promenadvän i närheten och jag ska framföra hälsningen.

      Gilla

  7. Ser att storsjön gått upp till viss del nu. Inte här minsann men idag kom en första sädesärlan och den bär med sig våren. Jag har varit ute och krattat men efter en timme i snålblåsten frös jag in och jag känner mig genomfrusen . Det är den förbaskade vinden som drar över sjön och tar med sig iskylan

    Gilla

    • Nu är isen borta där bilden är tagen men utanför mig har den inte gått upp än. Men den är väldigt svart så det är nog dags snart.
      Jag har inte sett någon sädesärla men jag har hört att den finns i Svenstavik bl a. Men tofsvipan såg jag för några dagar sedan. Ja, och så storspoven så klart 😀

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s