Känslor som bubblar över

Hela spektrat av negativa känslor trängs inom mig och vill ut men jag ska inte skriva om hur jag mår och känner utan jag vill på ett sakligt sätt berätta om vad som orsakar dessa känslostormar. Ämnet är inte nytt för er men det som hela tiden ligger och pyr måste få komma ut till slut. Nu är det dags igen.

De senaste dagarna har minst två personer tagit sina liv pga Försäkringskassan. 

Nu senast var det en ung tjej, bara 22 år, som inte orkade längre. Det är hjärtskärande att läsa mammans ord om hur illa hennes dotter har blivit behandlad och hur det till sist slutade med att hon inte längre har kvar sin dotter. En del av er förstår varför jag inte bara reagerar som medmänniska utan även som mamma. Det finns ingen statistik över självmord som sker pga FK men jag läser ofta dessa sorgliga vittnesmål i fb-gruppen. Utöver dessa följder av orättfärdiga beslut drabbas många på andra sätt. Blir man fråntagen sin inkomst och inte kvalificerar in som arbetssökande eller har rätt till försörjningsstöd från Soc, då blir det svårt. Jag har försökt sätta mig in i hur jag skulle må och tänka om jag blev av med inkomst, bostad och självkänsla och inte hade någon egen buffert. Jag tror inte att jag skulle vilja leva om det blev så och jag har full förståelse för de som tar det beslutet. Hemskt men sant.

Att detta har blivit en alldeles för vanlig sista utväg är skrämmande och säger en hel del om hur lite sjuka personer är värda i vårt allt hårdare samhälle.

Fb-gruppen ”försäkringskassanupproret” har sedan i höstas växt från 0 till drygt 50.000 medlemmar och varje dag berättas nya men liknande historier om helt otroliga bedömningar från FK:s sida. Jag läser inte allt för det blir alldeles för svårt, men jag ser trenden och det är en chockerande trend. Det är svårt att tro att det är sant men så är det. Det är återkommande berättelser om hur människor som är blinda, cancersjuka, nyopererade, utmattade och sjuka på många olika sätt jagas och får höra att de är arbetsförmögna till 100%. Detta trots väl skrivna läkarintyg. Människor som är i rehabilitering och på väg tillbaka till sina arbeten uppmanas av FK att säga upp sig för att anmäla sig på AF och söka andra jobb. Dessa personer har inget val eftersom de får avslag på sjukpenningen. Just detta är något jag ser ganska ofta i gruppen. Vad finns det för logik i det?

Jag vill förtydliga hur socialförsäkringarna finansieras och varför det har blivit sämre villkor. Jag har klippt in en del av en artikel och texten borde vara trovärdig.

Text: Hedi bel Habib, Fil doktor och forskare med 30 års erfarenhet av arbete i statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet med fokus på finansiell och strategisk samordning för nationelloch regional tillväxt.

Så ser arbetsgivaravgifterna ut idag

Socialavgifterna är inte tänkta att vara skatter utan koppling till socialförsäkringarna. Dessa är tänkta som obligatoriska avgifter som ska finansiera pensioner, sjukförsäkring, föräldrapeng och annat som berör den individuella tryggheten. De administreras och betalas in av arbetsgivarna, men det är löntagarna som avstår sina ihoptjänade pengar för att finansiera systemet. Dessa avgifter är i princip öronmärkta för respektive försäkring. Det finns dock en post, den allmänna löneavgiften, där den del som betalas in inte är kopplad till någon förmån och utgör i praktiken en form av skatt.

Så stjäl staten från löntagarnas trygghetssystem

Låt oss nu titta på hur de olika delavgifterna har förändrats över tid. Allmänna löneavgiften tillfaller staten och detta regleras i en särskild lag.

Post Delavgift i % 1990 (i vissa fall tidigare eller senare ) Delavgift i procent 2020
Ålderspensionsavgift 12,25 10, 21 %
Efterlevnadspensionsavgift 1,7 % 0,6 %
Sjukförsäkringsavgift 10,1 % 3,55 %
Arbetsskadeavgift 1,38 % 0,2 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,2 % 2,6 %
Arbetsmarknadsavgift 5,84 % 2,64 %
Allmänna löneavgiften 0,3 % 11,62 %

Källa: Skatteverket och historiska data SNS förlag.

Enligt lagen om allmän löneavgift, 3 § Allmän löneavgift tas ut med 11,62 procent av underlaget och tillfaller staten ( Lag 2018:2084). Avgiften låg på 0,3 procent 1990. Därefter höjdes den successivt och har nu blivit en växande del av arbetsgivaravgifterna i form av dolda skatter som finansierar utgifterna i statsbudgeten istället för att användas i trygghetssystemet.

De många miljarder som har sparats på sjuka, arbetslösa och arbetsskadade går alltså in i statskassan som allmän löneavgift och används för annat utan öppen redovisning.

Slut på text från artikeln.

Som ni ser har de finansiella medlen till alla socialförsäkringar minskat utom till föräldraförsäkringen. I stället har de arbetsgivaravgifter, som löntagare avstår löneutrymme till, mer och mer övergått till en smygskatt som finansierar helt andra saker. Jag har läst i andra artiklar att t ex den första EU-avgiften och jobbskatteavdragen finansierades så. Men jag vill inte peka finger åt några politiska partier. Vem som än startade den här trenden så har ingen försökt återställa ordningen. Jag har inte sett några som helst bevis på att det är invandringen som orsakat det här. Det dyker alltid upp åsikter om det och därför vill jag ta upp det. Jag kan inte hänvisa till källor eller på annat sätt verifiera detta men det verkar som om det är helt andra områden som har gynnats. Nu har det börjat komma uppgifter om att vissa partier vill försämra ytterligare och t o m avskaffa sjukförsäkringen för de svårast sjuka. Det är uppgifter som jag inte kan stå för  men jag blir inte förvånad längre.

Hur många grupper är det egentligen i vårt samhälle som på olika sätt har det besvärligt? Det verkar inte vara mycket som fungerar som det är tänkt. Alla de nyhetsinslag, som varje vecka berättar om läkare, undersköterskor, arbetslösa, polisen, funktionsnedsatta och många andra som har det svårt, gör mig väldigt nedslagen. Hur ska alla dessa grupper kunna få det de behöver och i många fall har blivit lurade på?

Jag hör till den lyckligt lottade grupp människor som kan klara mig trots att jag nu inte har någon sjukpenning. Försäkringar efter min man, en god buffert efter husförsäljning och att jag i sommar kan börja ta ut min privata pensionsförsäkring ger mig helt andra förutsättningar än de som många andra har. Jag kunde välja att inte vara inskriven på AF och söka arbeten jag inte kan utföra. Det medför att jag blir av med min SGI och inte har rätt till sjukpenning även om jag får rätt i förvaltningsrätten. Det jag kan få är ersättning för de fem månader som överklagandet gäller. Jag inser att även om jag vinner mot FK så är det ändå FK som tar hem slutsegern. Men det är ett medvetet val som jag har gjort för att kunna må bra och slippa känna oro, ångest och den förnedring jag har känt sedan det här började i somras. Tusentals personer kan inte göra samma val.

Det sägs att kärt barn har många namn men det gäller även för motsatsen. Några av de namn som florerar är: förnedringskassan, förintelsekassan, försämringskassan etc. Den största skulden ligger på riksdagen…men kan man verkligen skylla på att man bara följer regler när man inte ens följer lagar?


16 comments

  1. Jag förstår mer än väl din ilska och din vrede! Försäkringskassan agerar på ett sätt som inte är värdigt en välfärdsstat som Sverige. Det är mins sagt skrämmande att en ung kvinna tar sitt liv.

    Du har förmånen med en ekonomisk trygghet men det har inte alla. Skandal är bara förnamnet 😦 Jag tycker inte att man kan det. Finns det uppenbara orättvisor och felaktigheter har alla ett ansvar att agera. Man kan inte bara gömma sig bakom regler när lagarna inte föjs.

    Kram

    Gilla

    • Ja, det är mest ilska och vrede men även en stor sorg över alla som bara avfärdas och inte ser någon mening med att leva. Några chefer på FK har har ifrågasatt hur vi, vid olika ljusmanifestationer där minnesord över de som inte finns längre lagts ut, kan göra så mot deras personal. Då har de missförstått för manifestationerna har aldrig riktats mot personer utan mot FK som myndighet. Tyvärr är det inte bara en ung person som väljer att ta sitt liv. Det är människor i alla möjliga åldrar och många lämnar sörjande anhöriga efter sig som aldrig någonsin kan förstå hur det kunde bli så här.
      Jag har det väldigt bra jämfört med många. Visst får jag hålla lite hårdare i pengarna än förut men jag klarar mig ändå bra. För min del är det mest känslan av att ha blivit lurad, orättvist behandlad och utsatt för övergrepp som gör ont. Men nu har jag kommit så långt att jag accepterar hur det blir för min del. Det är en liten lättnad i att kunna göra det. Men samtidigt vill ordningsmänniskan i mig att rätt ska vara rätt och då vill jag vara med och kämpa för alla med sämre förutsättningar.
      Kram

      Gilla

  2. Man blir bara mållös. Hur har det kunnat bli så här? Man slår på dom som redan ligger. Människor som är sjuka och kämpar för att klara sin vardag, då är det tufft att göra sin röst hörd. Vi har inget välfärdssystem värt namnet längre. Jag förstår din ilska och att du vill kämpa för dom som drabbas. Men jag är glad att du ändå klarar dig och du gjorde rätt som skrev ur dig ur arbetsförmedlingen.
    Kram

    Gilla

    • När man inte själv har upplevt hur det fungerar är det svårt att förstå att det faktiskt går till så här. FK har använt massor av pengar på en reklamkampanj för att bemöta kritiken och det är till det mycket av pengarna går. Jag vet inte hur det har blivit så men jag vet att mycket har skett långsamt och i smyg. Det märks på många olika sätt nu när den ena gruppen efter den andra larmar. Det håller inte i längden att dra ner på alla socialförsäkringar och annat inom välfärden. För min del är det naturligtvis sjukförsäkringen som känns mest akut. Men jag har ingen tilltro till att det ska lösas snart. Om det vore val i dag skulle det finnas en majoritet i riksdagen för att dra ner ännu mer på sjukförsäkringen. Det är skrämmande och jag blir väldigt berörd av alla hemska människoöden. Men det är klart att jag samtidigt är glad att jag klarar mig.
      Kram

      Gilla

  3. Jag har läst ditt inlägg ett par gånger nu … och blir så arg … arg, ledsen och upprörd! Jag har ju också ”krigat” en del med FK, liksom Lasse – och jag minns många förskräckliga fall från min tid som kommunanställd, men det har verkligen blivit värre under åren som gått! Mycket värre! Fattar inte hur det kunnat bli så här?!?! Jag är inte alls så insatt numer, men hoppas att det på något sätt ska gå att ”vända skutan” ät rätt håll … för något är mycket fel, när unga människor väljer att inte vilja leva vidare … det är såå sorgligt och såå skrämmande!
    Kram

    Gilla

    • Jag reagerar likadant som du. Det känns overkligt och inte som något man vill tro sker i Sverige. Jag trodde inte att de var så illa innan jag själv fick bevis för det och sedan tog del av alla berättelser i fb-gruppen. Där finns det mycket uppgivenhet, vanmakt, sorg, ilska men även mycket energi till att vilja förändra. Det händer saker hela tiden och om drygt en vecka ska företrädare för gruppen träffa Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsministern. Jag har inte några höga förhoppningar om att det ska göra skillnad och även om regeringen skulle vilja förbättra villkoren så finns det en majoritet i riksdagen för att inte göra det. Jag tycker att hela utvecklingen i Sverige är skrämmande när människor i olika situationer far illa och inte får gehör. När människor inte orkar leva längre, då har det verkligen gått alldeles för långt.
      Kram

      Gillad av 1 person

      • Ja, och därför är det viktigt att ibland visa upp hur det ser ut. Frågan är hur långt politikerna är beredda att gå innan de inser att måttet är rågat för många. Men sjuka kan inte strejka och då återstår bara manifestationer och information.
        Kram

        Gillad av 1 person

  4. Jag instämmer i föregående kommentarer! Det är svårt att förstå att det blivit så, och varför. Arbetsplatserna är så slimmade så man kan inte räkna med att de ska låta personal som egentligen borde vara sjukskrivna vara på plats. Jag var chef för grupper inom äldreomsorgen fram till 2011, under den tiden blev en av mina anställda, en gravid tjej, drabbad. Hon åt medicin i vanliga fall som gjorde att hon mådde bra, men det fanns risker med att fortsätta ta den när hon var gravi. Risk för fostret. Läkaren sjukskrev henne, FK avslog. Jag minns hur förvånad jag blev! Hade knappt hört talas om att sådant kunde hända. Då fixade vi det med allas goda vilja, alltså min och arbetskamraternas, under några få månader. Det kändes bra för alla när hon kunde ta ut sin föräldrapenning. Hon själv mådde definitivt inte bra av det. När så många drabbas som idag, ja, då kan arbetsgivarna inte förväntas fixa liknande insatser. Det hjälper definitivt inte den person som borde vara sjukskriven, och det visas ju tydligt med allt som sker idag.

    Får hoppas det snart blir en omsvängning i politiken. Det går fort att riva ned system, men det tar betydligt längre tid att bygga upp igen! Tragiskt.

    Gilla

    • Det är nog för att det är så svårt att förstå som många inte riktigt kan tro på att det är så illa som det är. Jag visste att det hade blivit hårdare men det var först när jag själv blev drabbad som jag insåg att det faktiskt går till så. Efter att ha läst mängder med inlägg som alla känns lika inhumana insåg jag att det är satt i system för att förbättra statistiken gällande sjukskrivningar. FK bryr sig inte om ifall de jobb de hänvisar till finns eller om arbetsgivare är intresserade av att anställa sjuka personer. Deras huvudsyfte är att få bort så många som möjligt ur systemet. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva något sådant här men jag har slutat tro på ett välfärdssystem där man kan känna trygghet. Ditt exempel är hemskt men det förvånar mig inte. Möjligtvis kan jag undra om det var så illa redan då. Jag har inte märkt av det här hårdare förfaringssättet förrän de senaste åren och jag trodde att det var humanare bedömningar tidigare. Men det finns så klart alltid undantag. Vilken tur din anställda hade som fick så fin hjälp av er.
      Jag vet inte hur vi ska få politikerna att ändra inriktning. Vår fb-grupp har många aktioner och manifestationer och om en dryg vecka ska företrädare träffa socialförsäkringsministern. Men så länge det inte finns politisk majoritet för att återställa sjukförsäkringen, då lär det nog inte bli någon ändring. I alla fall inte till det bättre.

      Gilla

  5. Du sätter ord på ett växande problem, helt klart. Jag har haft mina duster, de första när jag 1997 som egenföretagare blev sjuk och inte kunde fortsätta driva verksamheten.
    Nu har jag skrivit, raderat, skrivit igen och konstaterar att ämnet är på tok för stort för att sättas in i en liten ruta i en blogg, din eller min spelar ingen roll. För min del är ju också detta överspelat i o med att jag nu är pensionär, och jag fick ju faktiskt beviljad förtidspension för några år sedan efter två långa utredningar om min sk. arbetsförmåga.
    Jag förstår att du som är mera insatt i och med att du deltar i olika forum ser hårresande historier. Vi måste ju på något sätt kunna påverka dem som bestämmer, visa på orättvisorna och vart de leder.
    Ventilera gärna i ämnet igen när du orkar och vill, det är ju ett så viktigt ämne!
    Kramen

    Gilla

    • Ja, jag minns att du berättade om vad du gick igenom och det är tydligt att det inte är ett nytt problem. Men mängden ärenden där människor kommer i kläm verkar öka. Det är skönt när man kan lämna det bakom sig för det tar alldeles för mycket energi att vara mitt i det. Samtidigt går nog känslan av att ha lurats aldrig riktigt över.
      I fb-gruppen finns det många påhittiga och kunniga människor och det händer något hela tiden som är tänkt att påverka politikerna. Vi är drygt 56000 medlemmar nu och det ökar snabbt. Politikerna kan inte ignorera alla oss hur länge som helst men det finns nog ett väldigt starkt motstånd mot att återställa ordningen. Det skulle kosta väldigt mycket pengar och vi är inte en prioriterad grupp.
      Jag kommer säkert att återkomma i det här ärendet igen men jag vill inte tjata ut det alldeles.
      Kram

      Gillad av 1 person

  6. Det är bedrövligt! Mitt inre svämmar över av känslor. Alla, jag vågar nog skriva ALLA har någon gång blivit drabbad eller har någon i sin närhet eller på arbetsplatsen som råkat ut för systemet som jagar på. Jag skulle kunna berätta om hur många som helst. Ska människor verkligen behöva ta sitt liv. Jag blir så ledsen. Människor som många gånger är helt oförmögna att stå upp och de arbetgivaren som får ta emot personer som igentligen borde vara hemma. Jag vet också att många handläggare går in i väggen, hur går det då för dem. Tänk då att bli jagad av en arbetskamrat. Hoppas att någon vaknar upp snart.

    Kram

    Gilla

    • Jag tror inte att folk förstår riktigt hur illa det är. Vi som har upplevt det eller har närstående som har råkat ut för det har insett hela vidden av det men gemene man tror nog att vi fortfarande har ett rättssäkert trygghetssystem. Visst blir man ledsen och mår dåligt när man hör om hur hårt många drabbas. Självmord är inte en lätt utväg och det ska mycket till innan man tar det beslutet. Men det verkar inte beröra de som styr och kanske beror det på att ingen kan bevisa varför någon tar sitt liv. I några fall vet jag att efterlämnade brev har tydliggjort att det beror på bemötandet från FK men ofta är det bara anhörigas ord som kan visas upp. Många handläggare slutar på FK eftersom de inte orkar ha den rollen och i fb-gruppen finns det några s k visselblåsare. Men det finns även de som ser en karriärmöjlighet och även om det inte delas ut bonusar för gjorda avslag så tas det upp som ett argument i löneförhandlingar.
      Kram

      Gilla

  7. Jag skäms för att jag jobbat på försäkngskassan fast det var över 30 år sedan och trots att lagen var den samma så var det inte några indragningar av sjukpenning om läkare skrivit att folk inte kunde arbeta. Jag förstår att människor tar livet av sig. Att vara sjuk och inte blir trodd och inte får några pengar från något håll måste vara helt förfärligt. Jag blir så arg.

    Gilla

    • Du har ingen som helst anledning att skämmas för det jobb du gjorde. Det har skett stora förändringar sedan dess. Ett läkarintyg betyder inte mycket med de regler FK arbetar efter i dag, tyvärr. Vi är många som är arga och ju fler som förstår hur det fungerar desto fler arga människor blir vi. Till slut måste politikerna lyssna på oss.

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s