Vädret var lika härligt som de senaste dagarna och jag tänkte att i dag måste jag ut och se mig omkring lite. Jag funderade en stund och kom fram till att Rödön och Tibrandshögen var ett bra alternativ där jag inte behövde gå särskilt långt. Frösön har tre broar. En som går till Östersund, en som går över Vallsundet och en som går till Rödön. Den blå pricken på första kartan visar min utgångspunkt (mitt hem) och den lite mindre, röda pricken visar Tibrandshögen. Om ni klickar på den andra bilden så ser ni hur jag gick. Den gula streckan är egentligen en väg in till parkeringen men den var inte snöröjd. Jag fick ställa mig vid vägen och gå även den biten. För de som kanske är intresserade kan jag berätta att mitt f d paradis i Optand ligger strax söder om Ope och fjällen som återkommer på mina foton finns runt omkring Bydalen.
Det tog ca tio minuter att nå målet och från den snötäckta parkeringen visade en skylt hur jag skulle gå. De spår, som skylten anger att jag skulle följa, var tyvärr täckta av snö och is men jag kan berätta att det finns stora fotspår efter Storsjöodjuret i en del stenar. Det lär även finnas en del högar av inte så trevliga rester, storsjöodjursbajs.
En bit in på stigen syntes i alla fall storsjöodjurets matrester. Här valde jag att lämna den isiga och bitvis hala stigen och gick i stället ut på stranden.
Där fick jag en första skymt av den hög som tidigare var platsen för Tibrandholm, den grymma danska fogden Tibrands borg. Tibrand lär ha plågat sin omgivning så mycket att de till sist stormade borgen och dödade sin plågoande. Även unionsdrottningen Margareta ogillade honom och i början av 1400-talet gav hon order om att borgen skulle rivas. Under de svensk-danska krigen några hundra år senare användes platsen som soldatläger och avrättningsplats. Inte en särskilt trevlig plats alltså men grymhet har alltid funnits och gör nog det i framtiden också. Nu känns platsen ganska fredlig och den ligger ganska vackert.
Uppe på kullen har någon placerat en stol på en stubbe. Varför den finns där har jag inte lyckats ta reda på men det är en fin utsiktsplats och kanske har någon velat ha en annan sittplats än marken.
Lite längre bort ligger några mindre kullar och där står en gammal lada vackert placerad.
Jag vände och gick tillbaka. På den här delen av Storsjön är isen till stor del borta och snart är det nog helt öppet vatten. Jag gissar att den väldigt tunna is som syns har bildats under den kalla natt som var och kanske blir det likadant kommande nätter.
När jag kom runt en krök så var de där igen…Oviksfjällen. Tillsammans med Rödöbron får de avsluta mitt inlägg.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Fina bilder och text, visst kommer grymheter finnas även i framtiden, kanske inte hos oss, men det pågår grymheter runtom oss och kommer förmodligen göra det även i framtiden. Ibland har det funnits tidpunkter i historien där man trott att det värsta har skett, men tyvärr har detta morbevisats många gånger.
GillaGilla
Tack! Jag har inte ett stort historieintresse men det är ändå kul att veta vad som har hänt på de platser jag besöker. Du har nog helt rätt i det du skriver. Vi får nog aldrig sluta förfasa oss över allt hemskt som sker. Det finns otaliga exempel och de fylls hela tiden på.
GillaGilla
Mitt historieintresse är å andra sidan mycket stort, men det lyser nog igenom på min blogg, men alla kan inte ha samma intressen, det vore dessutom ganska trist. Då skulle man aldrig få upp ögonen för något nytt.
GillaGilla
Ja, det märks tydligt och det märks lika tydligt att du har flera andra stora intresseområden 🙂 Men, som du skriver, det är berikande att ta del av det som andra personer brinner för. Vissa av dina intressen delar jag men har inte dykt ner lika djupt i 🙂
GillaGilla
Kära nån vad vackert! Tack för historialektionen, mycket intressant. Det bästa är ju att jag får så fina bilder till också. Den där stolen ska jag härma, väldigt kul idé måste jag säga. Jag har en stubbe på ön :-).
Vackert väder har du också. Solen har tittat fram här också men det är bitande kallt ute. Men det finns hopp.
Kram
GillaGilla
Det är inte svårt att hitta vackra platser omkring en stad som är belägen vid en stor sjö och med fjäll i närheten 🙂 När det blir varmare ska jag försöka ta mig ut till platser som har annat att visa upp. Jag vet inte hur mycket man kan lita på sanningshalten i det jag skrev om den danska fogden. Enligt vissa är det en sägen och då kan ju en del ha förändrats under åren. Men lite sanning finns det säkert i berättelsen. Stolen är en sevärdhet i sig. En gammal, sliten men vacker stol med en fantastisk utsikt 🙂 Du har säkert någon fin stol som skulle göra sig fint på din stubbe 🙂
Det är ett härligt väder. Inte särskilt varmt men ändå väldigt skönt. Det bästa är att det verkar som om det ska fortsätta så och dessutom bli varmare 😀
Kram
GillaGilla
Vilka härliga foton och vilka härliga omgivningar du har i närheten nu! Kul att du kan komma ut lite i naturen trots att ryggen spökar. Stolen kanske kom väl till pass om du behövde vila en stund 🙂
GillaGilla
Tack! Jag är verkligen hemma igen och har alla de platser jag älskar runt omkring mig 😀 Av det jag googlade fram om artros är det bra att röra sig trots att det gör ont. Jag längtar efter långa vandringar men som läget är vill jag i alla fall försöka ge mig ut på lite kortare utflykter. Promenaden igår gick bättre än stadspromenaden så det är fortfarande lite kuperad terräng som gäller. Det är ju bra för det är det jag helst vill ta mig ut i 😀
Stolen vågade jag inte sitta på av rädsla för att jag skulle vara den som satt sönder den 😉 Men jag vilade både i ett vindskydd och på en bänk. Där satt jag och njöt av det jag såg 😀
GillaGillad av 1 person
Kuperad terräng är super för min rygg – har dock blivit sämre på att gå i sådan (men idag var jag minsann ut 🙂 ) sedan jag blev hundlös men jag får försöka bättre på mig!
GillaGilla
Ja, vi båda är bevis för att människan inte är skapt för att bara gå på asfalt 😉 Jag märker också att jag nu, när ingen hund delar mitt liv, väljer när jag vill gå ut och ibland väljer jag att låta bli. Jag försöker också bättra mig men de långa promenaderna får nog vänta.
GillaGillad av 1 person
Nej asfalt är nog egentligen det vi ska undvika mest av allt tror jag.
Visst är det så, jag tycker också jag väljer att gå på mer ”tillrättalagda”stigar nu när jag får välja själv. Hunden hade ju också ryggproblem så det var viktigt att han fick gå i ojämn terräng vilket ju var bra för mig också. Nu blir det inte lika mycket sånt!
GillaGillad av 1 person
Fantastiska bilder och spännande text! Din glädje över att bo där igen känns verkligen från både bilder och texter!
Kram
GillaGilla
Tack! Ja, jag är otroligt glad över att vara tillbaka här och ha den natur jag älskar runt omkring mig 😀 Texten kanske ska tas med en nypa salt vad gäller sägnen om fogden Tibrand. Men naturligtvis är spåren efter storsjöodjuret helt på riktigt 😉
Kram
GillaGilla
Vilken vacker promenad som du kom ut på. Underbara bilder och vackra vyer. Numera verkar platsen väldigt fridfull och då har man nästan svårt att föreställa sig det som hände där en gång! Stolen var perfekt placerad så där hade jag gärna satt mig ner en stund och njutit av utsikten!
Kram och ha en härlig lördag 😀
GillaGilla
Det är väldigt vackert den här tiden med blå himmel, snötäckta fjäll och lite snö och is kvar. En bit från de här högarna finns en stig där många orkidéer blommar senare. Då lär jag återkomma och se något helt annat men också fint 🙂 Stolen har en väldigt bra placering men jag vågade inte provsitta av rädsla för att ha sönder den. Jag hittade andra viloplatser i stället.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Intressant text och jättefina bilder! Spännande omgivningar hos dig! Gillar stolen där vilken fin placering! Där skulle jag gärna sitta och filosofera!
Kram
GillaGilla
Tack, en av många fina platser häromkring 😀 Jag gillar också stolen. Ett både kul och fint inslag där på kullen. Jag tänkte först sätta mig där en stund men den såg inte så stadig ut och jag ville inte ha sönder den.
Kram
GillaGillad av 1 person
Spännande historia och vackra vyer! Det är lite lika här nu, man tror man ska kunna traska omkring på stigar och plötslig kommer man till avsnitt där nte solen kommit åt och det är snö kvar. Jag skulle också gärna sitta på den stolen!
GillaGilla
Ja, det är nog vanligt med lite läskiga sägner och historier runt om i vårt land. Jag vågar inte garantera sanningshalten men det finns säkert några korn av sanning. Den där hårda isen som blir när många går på snön i skuggiga partier, den stannar nog kvar så länge nätterna är kalla.
Sitter man på den stolen så har man en väldigt vacker utsikt. Jag skulle nog hellre sitta på en filt bredvid. Det skulle kännas lite säkrare 😉
Kram
GillaGilla