Jag har knappt varit utanför dörren på fem dagar men i morse bestämde jag mig för att jag måste ut, kosta vad det kosta ville. Ryggen har ett lite envist skov men man kan inte låta ryggen bestämma allt. Värmedynan är väldigt skön och några dagar kan det vara lätt att låta sig övertygas av rygg och värme om vikten av vila. Men det är ju så tråkigt!!!
Efter min vanliga styrketräning (som faktiskt känns bra i ryggen) iklädde jag mig alltså lämpliga ytterkläder och kamera och gick ut. Det var så skönt. I alla fall till att börja med. Ganska snart insåg jag att jag inte skulle komma särskilt långt men jag gick i alla fall nästan lika långt som det jag orkade med som leversjuk. Jag hittade inte mycket att fota. Inte blev bilderna särskilt bra heller. Nu kanske ni tror att ond rygg, brist på motiv och dålig skärpa (som troligtvis bara beror på fotografen) gjorde mig lite nere. Men inte. Jag var ju trots allt ute i skogen och fick andas frisk luft. En talltita ropade glatt åt mig under en lång stund (ja, det var en glad sång. Inget varningsläte) och jag kände mig glad för att jag och min lever firar ett år just idag.
Även om jag inte blev nöjd med bilderna så får de vara med här. De blev bra symboler för nytt liv som spirar och gammalt liv som snart ger upp. Både det nya och det gamla kämpar med förhållandena och båda gör det bra.
Lite pillerabstinensbesvär passar jag på att genomlida när jag ändå mest bara håller mig lugn. Av en slump insåg jag att jag har blivit beroende av mina insomningspiller och det gillar jag inte. Jag bestämde mig för att trappa ner på dem och de senaste kvällarna har jag halverat dosen. I morgon tänker jag prova att vara helt utan. Sedan, när abstinensbesvären (jag är väldigt trött) har försvunnit får jag väl höra med läkare om det finns några alternativ.
Så är alltså läget nu och det här är anledningen till att jag inte är så aktiv på bloggen. Ryggbesvär gör att jag håller mig hemma och inte har något annat att skriva om än att jag packar. Abstinensbesvär gör mig trött, extra snurrig och ofokuserad. Men jag är glad och alla andra problem är väldigt små jämfört med att inte kunna känna glädje.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Grattis på ettårsdagen med den nya levern! Tänk så bra det blev. Onda ryggar är inte roliga men förhoppningsvis så ska skovet snart vara över. Insomningstabletter är bra och kan behövas periodvis men visst är det lätt att bli beroende av dem. Vill man inte vara det så är det nog klokt att försöka klara sig utan även om det blir lite abstinens en period. Det finns säkert andra alternativ som inte är beroendeframkallande men förmodligen är de inte lika effektiva tyvärr.
Bilderna duger gott tycker jag!
Ha en fin kväll 😀
Kram
GillaGilla
Tack så mycket 😀
Det här skovet är förhoppningsvis över i god tid före Åreresan. Jag vill gärna kunna vandra omkring där. Det ordnar sig nog och jag kan ju anpassa mig.
Det kanske är lite dumt att jag bryr mig så mycket om ifall jag är beroende eller inte. Vissa mediciner måste man ha men kanske är det så att det känns bra att jag själv kan kontrollera åtminstone intaget av en sort 😉 Vi får väl se hur det fungerar i längden. Om det inte finns något bra alternativ kanske jag återgår till den här sorten, men då har jag i alla fall bevisat för mig själv att jag har lite kontroll 😉
Jag önskar dig detsamma!
Kram
GillaGilla
Grattis till dig och din lever 🙂
Nej men så är det ju ibland (det vet jag bestämt, för du skrev det på min blogg) att man inte alltid har vare sig inspiration eller egentligen något att dryfta på bloggen. Och det är ju helt okej det med!
GillaGilla
Tack så mycket!
Min blogg är min vän och den vännen är så perfekt att den finns här när jag känner för det. Inga krav och inga fördömanden – jättehärligt 😀 Just den friheten är viktig för mig och det är nog därför jag aldrig har nappat på att skriva några temainlägg, trots att jag har funderat ibland. Men jag läser gärna både sådana och andra inlägg hos mina bloggvänner även när jag är lite tyst här hos mig själv. Då känner jag att jag ändå är med på ett hörn 🙂
GillaGillad av 1 person
Samma här, men jag har börjat med temainlägg faktiskt. Gick med i 365 foton härom dagen, la det dock på en ny blogg så jag kan släppa dem om jag inte vill fortsätta. Här är det mer min vardag (samma foton blir det ofta dock 🙂 ).
GillaGilla
Haha, jag hittade dig 😀 Men som du skriver, det verkar vara ungefär samma fina bilder som jag redan har sett så jag nöjer mig med att följa dig på den vanliga platsen 😀
GillaGillad av 1 person
Ja det är just därför jag inte gjort mig någon brådska att berätta det här – same, same but different bara 🙂 Det räcker gott att följa mig här!
Hur som så kändes det bra att skilja bloggarna åt lite, här skriver jag ju lite mer om ditten och datten och så vill jag ha det! Det är ju även här ”fotobomberna” hamnar (dvs. inäggen med många foton – där kan jag ju bara stoppa in ett i taget om jag ska göra som man ska). Men lite kul att klura på de olika temana som anges i alla fall!
GillaGilla
Bloggarna fyller väl olika behov helt enkelt och nu kan du både klura och skriva utan att fundera så mycket 🙂 Men om den bloggen utvecklas till något mer får du gärna hinta om det 😀
GillaGillad av 1 person
Jo jag ska göra det. Ville invänta att min registrering blev godkänd och det blev den igår 🙂 Och sen har det inte blivit av. Kommer så småningom dock!
GillaGillad av 1 person
Grattis på ettårsdagen tillsammans med din nya lever! Ett år som gått i en väldig fart!
Jobbigt med din onda rygg, skönt att du ändå orkade gå ut en stund! Bilderna är jättefina!
Hoppas nu du kan trappa ner på insomningstabletterna utan stora besvär … skönt att känna att man har kontroll 🙂
Kram
GillaGilla
Tack så mycket! Vi trivs fortfarande lika fint tillsammans 😀
Ryggen begränsar mig en del men det är inte alltid på den här nivån och det är ju bra. Tack för ditt snälla omdöme. Man ser vad det föreställer men bilderna är ganska oskarpa. Det är väl så att man alltid själv är mest kritisk 😉
Jag hoppas kunna klara mig utan insomningstabletter. Riktiga sömntabletter ska visst inte vara lika beroendeframkallande men jag vill helst inte ha sådana heller. Jag har hört att man sover väldigt länge och blir lite ”mosig” av dem. Det löser sig nog på något vis 🙂
Kram
GillaGillad av 1 person
Vad skönt att du känner glädje ändå trots ryggbesvär och annat. Du har ju något väldigt roligt att se fram emot. Jag tycker dina bilder var fina men jag antar att jag inte är någon expert! Hoppas det funkar bra att sluta med insomningstabletterna. Idag jobbar jag till 22 och då är det svårt att varva ner och somna. Men till sist brukar det gå.
Kram
GillaGilla
Jag är nog ofta lite för glad trots värken. Det har hänt att läkare har haft svårt att tro på mig för att jag inte har varit tillräckligt deppig. Min man sa ofta till mig att ”var inte så himla positiv hos läkaren”. Men förutom en del trovärdighetsproblem så är det nog mest fördelar med att vara glad och se framåt 🙂
Tack! Bilderna är helt ok men jag vet att de kan bli mycket skarpare. De här blir suddiga om jag beskär dem och kommer väldigt nära.
Jag hoppas också att det ska fungera utan de här tabletterna. När abstinensperioden är över kanske jag somnar lättare än innan jag fick receptet. Vi får väl se…
Kram
GillaGilla
Men titta, videkissar nu? Här kommer dom fram i slutet av mars! Så trist med din rygg, jag är också låg pga värk, fast den sitter i svanskotan och strålar ut i höft och lår och knä. Har varit så ända sedan jag var i Falun på undersökning men har bara blivit värre. Och jag vet dessvärre inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre, sover väldigt dåligt för jag har så ont när jag ligger ner. Hoppas du får ordning på detta som stör nu mitt i allt det positiva som händer. Och insomningarna, förstår dig precis, jag sover skapligt var fjärde natt, övriga nätter är det bara jobbigt. Synd att just insomningstabletter är beroendeframkallande, jag äter ju antidepp sedan en herrans massa år, serotoninnivåerna är på tok för låga annars, o tack o lov är de inte lika farliga. Men med din viljestyrka och beslutsamhet så fixar du detta, Kram från pörtet
GillaGilla
Videkissarna har nog varit lite förvirrade i år för jag tror inte att de vanligtvis visar sig så tidigt.
Vi är båda vana vid att hantera värk i olika delar av kroppen och ofta klarar vi det ganska bra. Men när de här extra jobbiga skoven kommer, de som i högre grad begränsar oss, då blir det mer kännbart och mycket tråkigare. Att ha sömnsvårigheter utöver värken påverkar på många sätt. Jag vet inte om du har fått några smärtstillande preparat. Alvedon eller liknande brukar inte hjälpa mig när skoven är som värst. Men jag har ju mina citodon att ta till då och de hjälper mig. Men jag blir så snurrig av dem att jag bara vill ta dem till natten för att kunna sova. Mot fibromyalgin hjälper inga piller och kanske har du samma problem med din värk. När det gäller insomningsproblemet tänker jag att jag ska testa något receptfritt, något som inte leder till beroende. Men jag måste alltid ha klartecken från min läkare innan jag provar nya tillskott eller mediciner. Det bästa för min del är om min stresskänsla försvinner men den beror på saker utanför min kontroll. Du har säkert pratat igenom ditt medicinbehov med läkare men jag önskar att du kunde hitta något som hjälper dig, både vad gäller värken och sömnen.
Kram
GillaGillad av 1 person
Grattis på 1-årsdagen! Fantastiskt och helt underbart att det blev så bra med din lever. Synd att din ryggen inte vill vara dig till lags, men vad jag förstått så har du dina skov. Hoppas att den ger med sig snart så du kan komma ut och det brukar ju kännas lite bättre med frisk luft och fotomöjligheter. Bra att du är duktig och gör dina övningar. Även om du inte blev nöjd med dina foton så är jag det, videkissar är ju bara för underbara, det får mig att tänka på allt som ska spira framöver.
Kramar
GillaGilla
Tack! Jag och levern har verkligen anpassat oss bra till varandra 😀
Ryggen blev snäppet sämre efter promenaden och det håller envist i sig. Inte mycket annat att göra än att vänta ut skovet och göra de rörelser som känns bra. Men jag saknar promenaderna.
Fotona blev ok om man inte beskär dem för mycket. Om man har vant sig vid att kunna få till de där riktigt skarpa närbilderna så blir man lite självkritisk. Men hade det varit för två år sedan hade jag varit jättenöjd. Då hade jag bara mobilkameran 🙂 Men videkissar i januari ger hopp om våren. Hoppas de överlever några köldknäppar innan dess.
Kram
GillaGilla
Ryggbesvär är inte kul! Eller smärta oavsett var den gör sig besvär är inte kul. Jag hoppas att både ryggbesvären som sömnbesvären snart drar bort från dig. Du behöver dina krafter till annat. Ett stort hus som ska gås igenom. Misstänker att det är en hel del arbete med vad som ska kastas, vad som ska skänkas och vad som ska få följa med dig.
Bilderna är helt ljuvliga, tycker jag. Att höra fågelsång är läckert, allra mest uppskattar vi det nog nu tidigt på året! Det vittnar om att det kommer en vår Vad kan vara mer välkommet?
GillaGilla
Nej, ingen gillar värk men väldigt många av oss har den i alla fall. Normalnivåerna, som vi har en viss tolerans och vana vid, känns ofta ganska ok men ibland blir det lite jobbigare. För min del känns det ok så länge jag kan ge mig ut på relativt långa promenader. När jag inte kan det blir jag lite uttråkad och rastlös men jag vet ju att det blir bättre. Det har det alltid blivit förr 🙂 Det är till viss del för att jag aldrig vet hur jag kommer att må som jag gärna vill förbereda och packa i god tid. Jag har hunnit med ganska mycket så jag är lugn på den fronten 🙂
Tack snälla du, bilderna är fina men inte helt skarpa. Jag blev jätteglad när talltitan sjöng för mig en lång stund. Det är inte helt tyst på fågelfronten trots att det är januari 🙂 Det dröjer inte länge innan det är full fart på alla sångfåglar i skogen och det är väldigt välkommet.
GillaGilla