Snart dags att ta farväl av LGK

LGK står, som ni vet, för Lilla GulleKlossen. När jag för första gången såg min nuvarande bils registreringsskylt tänkte jag direkt de orden. De kom automatiskt och jag hade inte för avsikt att kalla den så. Men tanken fastnade i hjärnan och trots att jag försökte hitta ett bättre sätt att minnas bokstäverna så var det Lilla Gulleklossen som alltid dök upp i huvudet. Nu är det snart dags att skiljas åt. Privatleasing innebär (oftast) att man har samma bil i tre år och sedan byter. Om sexton dagar lämnar jag tillbaka min vapendragare och promenerar sedan iväg till en annan bilfirma för att hämta en ny bil.

Vi har inte varit med om jättemycket tillsammans eftersom jag mådde mycket sämre de två första åren. Men avslutningen blev desto mer intensiv. Han fick verkligen visa vad han gick för under min och min sons Europaresa för några månader sedan. Totalt 577 mil blev det från Mjölby, hela vägen ner till både italienska och franska rivieran (rivierorna?) och tillbaka hem genom Frankrike, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Som mest fick han kämpa i alla kurviga uppförs- och nerförsbackar i Alperna. Inte en enda gång krånglade han. Vilken kämpaglöd trots en relativt svag motor.

DSC_0206DSC_0280 (2)062043DSC_0193022

Nu har jag städat ur insidan och tömt alla fack. Jag räknade inte med att köra så mycket mer de sista dryga två veckorna. En eventuell resa till Örebro har jag tagit med i beräkningen men då blir det mest utsidan som blir smutsig.

Men så idag ringde min kontaktsköterska. Det är snart dags för ettårskontrollen på Sahlgrenska (ja, jag måste ta mig dit för att de ska tala om att jag mår bra). Inför det besöket blir det minst fyra resor in till sjukhuset i Linköping så Lilla Gulleklossen får göra några fler utflykter. Det ska tas en massa prover och då ska jag träffa ”min” kontaktsköterska. Jag gissar att det blir ett bevakat urinprov för att testa mig för droger. Det får hon inte berätta men hon sa att jag ska lämna urinprov. Under nästa vecka ska jag dels göra det besöket samt en leverbiopsi (usch och fy) och en bentäthetsmätning. Ett njurfunktionstest ska också bokas in och det är bara att inse att det blir ett himla farande före jul. Ettårskontrollen är i alla fall inte förrän några veckor in i januari.

Jag är oerhört tacksam för all vård jag får och för att det läggs så stora resurser på mig. Men lite frustrerande är det att även ett besök på beroendekliniken är inbokat i Göteborg. Det är klart att det är noga efter en levertransplantation men på tremånaderskontrollen fick jag höra att det inte fanns någon anledning att kalla mig igen. Lite kränkande, men jag får väl tänka att det sker rutinmässigt för att hjälp ska kunna erbjudas till de som behöver.

Idag följde jag med min syster på husvisning igen. Ett jättefint och lagom stort hus och det var t o m så att jag blev lite sugen. Men det är i fel del av landet och jag vill ju inte ha trädgård så jag ska inte konkurrera med min syster. Nu är det inte så att hon har bestämt sig än men intresserad är hon.

Jag ska i stället glädja mig åt att jag någon gång i mars ska titta ut över den här utsikten. Jag har fortfarande inte fått bekräftat att mina säljare har skrivit under kontraktet men min underskrift finns där och idag har jag betalat in handpenningen. Det måste nog räknas som klart nu.

Bilden är tagen från Mäklarhusets annons på hemnet.

34b29017-69be-4a99-8149-077cfa3e787b


  1. Jag förmodar att undersökningarna görs rutinmässigt och då är det väl svårt att undanta någon. Du får trösta dig med att du blir väl omhändertagen och att vården är god. Tyvärr är det ingen självklarhet i alla lägen.

    Kram

    Gilla

    • Ja, visst är det så. Jag är glad att de tar väl hand om mig och jag inser att jag har en stor förmån i och med att jag blir så kontrollerad. Men varför de måste kosta på mig ett besök på beroendekliniken förstår jag inte. Det skrevs t o m in i journalen förra gången att jag inte behövde återkomma. Men jag får väl gå dit och berätta om mitt obefintliga alkohol- och drogintag (förutom medicinerna) 🙂 Men det jag gruvar mig mest för är biopsin. Det är inget jag vill återuppleva. Men det finns ju en god anledning till den.
      Kram

      Gilla

  2. Wow vilken utsikt! Den kommer jag att avundas dig!
    Jag tror som Znogge att det är rutinmässiga kontroller, jag kan tänka mig att det verkligen är jätteviktigt att ha koll på just sådana tester efter en levertransplantation – det är ju inte alla som lever som de säger att de lever 🙂 I grunden tror jag ingen misstror just dig utan att det är någon standardvariant, men beroendekliniken var kanske att ta i???
    Biopsin låter inte kul men är väl kanske nödvändig, kan väl kanske vara skönt efteråt att få veta att allt är helt okej. Fast jag förstår att du gruvar dig för den!

    Gilla

    • Jag ska njuta av den så mycket jag kan de närmaste åren. Jag misstänker att träden mellan min balkong och sjön växer upp och skymmer sikten om ett antal år så det gäller att passa på.
      Visst kan jag sitta och babbla på om ditten och datten med beroendeläkaren (eller sköterskan) men jag har svårt att se syftet med just det besöket. Det kan jag göra med de andra besöken men jag känner mig lite motsträvig till just besöket på beroendekliniken. Jag kommer nog inte att vara lika ”lättpratad” den här gången. Jag tror inte heller att någon misstror mig. Kanske har de läst i journalen att jag lever under en viss stress och tror att jag är i farozonen. Kanske ska jag ta det som ett tecken på noggrannhet och omtanke i stället för att tycka att det är resursslöseri och onödigt 😉
      Jag fick ett meddelande från min rumskompis vid transplantationen. Hon har nyss gjort sin biopsi och kände ingenting. Jag kan ju alltid hoppas på något liknande. Biopsin är jag tacksam för att de gör men lite obehagskänsla har jag inför den. Njurundersökning och bentäthetsmätning går i alla fall relativt snabbt och smärtfritt 😀 Sedan kan jag komma till Östersund och berätta hur bra jag mår 😀

      Liked by 1 person

      • Ja kanske det blir så, eller så ser någon till att träden hålls efter lite – för utsiktens skull 🙂
        Kul med din rumskompis och att det går bra för henne också. En liten tröst i oron för biopsin kanske?
        Det där med beroendekliniken verkar lite överbeskyddande – dit får ju knappt de som verkligen är beroende komma. Visst förstår jag att det är viktigt att ni som fått en ny lever inte trillar dit i något missbruk men om det inte finns några sådana varningstecken så verkar det lite… ja, överbeskyddande.

        Gilla

      • Ja, jag hoppas att de som bor vid sjön vill ha lite öppet omkring sig.
        Min rumskompis har inte alls haft en lika lätt resa som jag men nu, äntligen, verkar det vara bra. Jag är väldigt glad för hennes skull men jag tror att hon hade en väldig tur vid sin biopsi, eller en väldigt duktig läkare.
        Att jag prioriteras före de som behöver vård är nog det värsta. Jag måste verkligen försöka få svar på vad syftet är och varför de har ändrat sig.

        Liked by 1 person

      • Jag förstår att du är lite undrande över varför du ska till beroendekliniken men det finns säkert något skäl – fast jag har svårt att se det. Rutin kanske?

        Gilla

  3. Det jäkla kontraktet, kan du inte få det påskrivet i din hand så du vet att allt är klart. Lite frustrerande, tycker du skrivit likadant flera inlägg nu och jag bara väntar, jag som inget tålamod har! Haha, tur det är dig det gäller och du verkar lugn som en filbunke. Jag förstår inte riktigt detta med beroendekliniken. Om du hade behövt få ny lever pga missbruk då är det ju befogat, annars är det slöseri med resurser eftersom de ändå ser på urinprovet hur landet ligger. Leverbiopsi, det lät inte som en favorit, är det smärtsamt? Ja ett h imla rännande verkar det bli så det är tur att du ändå har en liten gullkloss som underlättar transporten. Kramen

    Gilla

    • Jag tycker att det tar lite för lång tid och jag går här och väntar och väntar. Jag känner mig inte helt lugn men ganska säker är jag nu. Det är säkert inga problem, bara folk som jobbar och har mycket att stå i och då väljer de en dag då tid finns. Jag har i alla fall gjort rätt för mig och betalat handpenningen till mäklarens konto 🙂
      Inför transplantationen förstår jag att de ville både informera och höra min inställning. Hade jag inte sagt att jag inte tänkte dricka eller ta droger så hade jag nog inte fått en ny lever. Några månader efter kan jag också se värdet av lite rådgivning. Men nu, när de dessutom har sagt att jag inte behöver kallas fler gånger, känns det mer som resursslöseri. Jag har inget nytt att säga och om de undrar varför det står i journalen att jag lever under viss stress så vill jag inte prata med dem om det. Det gör jag med andra. Jag ska snällt infinna mig där men den här gången kommer jag nog inte att babbla på lika lätt. De andra undersökningarna ser jag behovet av och är tacksam för, även om jag känner lite obehag inför biopsin. Man har ingen känsel i en transplanterad lever och de lägger lokalbedövning på huden. Men däremellan gjorde det ont sist. Det kan bero på läkarens handlag och var de väljer att sticka in nålen. Det går ju i alla fall ganska fort. Sedan måste jag ligga stilla i en säng i ca fyra timmar innan jag äntligen får avbryta fastan. Det blir en del sjukhusbesök men sedan tror jag att Sahlgrenska helt lämnar över mig till mitt hemsjukhus. Och snart är jag tillbaka på det sjukhus där jag gjorde den första operationen på levern. Då tog de bort massor av cystor men de växte till sig snabbt igen. Lilla Gulleklossen fortsätter att vara snäll och duktig. Jag kommer nog att sakna den bilen lite.
      Kram

      Gilla

  4. Så glad för din skull, tänk att ha den utsikten framför sig.
    Tänk vad detta året gått fort sen du fick ny lever. Bra att dom håller koll på dig men jag förstår frustrationen att du ska behöva åka omkring så mycket när du själv känner dig bra. Skönt ändå att höra att sjukvården fungerar inom det området.
    Kram

    Gilla

    • Tack! Jag hoppas att träden växer långsamt så att det dröjer väldigt lång tid innan de skymmer utsikten 😉
      Tiden har gått jättefort och mycket har hänt. Visst, det blir många sjukhusbesök tätt inpå varandra men jag är ju samtidigt glad för att de tar hand om mig. Det är bara besöket på beroendekliniken jag är lite oförstående inför. Jag ska i alla fall få åka taxi igen till Sahlgrenska (det trodde jag inte) så det blir att kontakta sjukresor, men förmodligen inte ditt kontor.
      Kram

      Gilla

  5. Lite jobbigt kanske med alla dess prover som måste tas, men skönt att veta att de bryr sig om hur du mår och hur ni trivs tillsammans din nya lever och du.
    Hoppas kontraktet dyker upp påskrivet och klart … kanske redan idag!
    Spännande med ny bil och spännande att se vad den kommer att få heta!
    Ha en fin dag!
    Kram

    Gilla

    • Jag har stora förmåner som levertransplanterad. Gräddfil inom vården och bra koll på alla värden hela tiden. Det är inte alla som har det så förmånligt. Det är klart att jag är glad för allt detta men lite ville jag ändå beklaga mig över just besöket på beroendekliniken (och att jag inte gillar att göra biopsi). Men det är skönt att få veta att allt är bra, även om jag inte har tvivlat på det. Efter ettårskontrollen släpper Sahlgrenska kontrollen över mig och alla besök kommer att bli glesare. Det blir väl något mer besök innan jag flyttar och sedan i Östersund. Men efter det blir det nog inte många besök per år.
      Inget kontrakt än så länge men de måste ju hitta en tid som passar. Jag försöker vara tålmodig men det är inte så lätt. Jag tror ändå att jag hade fått veta nu om det skulle vara något problem.
      Min nya bil heter redan ODD 🙂 Reg skylten börjar så och då känns det naturligt att kalla den så. Det är ett vanligt namn i Norge och jag kom inte spontant på något bättre.
      Kram

      Liked by 1 person

  6. Grattis till din lägenhet! Har ni fått det stora huset sålt?
    Fina bilder!
    Kul att du mår bra och att de håller koll på dig fastän det kanske känns långt och motigt ibland.
    Var rädd om dig/ kram

    Gilla

    • Tack!
      Vårt hus är sålt till ett par som ska flytta ihop. Båda har tonårsbarn och de behöver många rum. De föll för huset direkt så vi behövde inte ens annonsera 😀
      Jag mår väldigt bra men det är klart att jag är glad för att de har koll på mig. Det blir lite intensivt ibland men det är ju för min skull 😀
      Detsamma till dig 🙂
      Kram

      Gilla

  7. Det blev några mil på sonens och din resa, bilderna med den lille LGK får mig att få reslängtan. Så bra att du blir väl omhändertagen i samband med 1-års dagen men jag förstå att du känner som du gör inför alla rutinmässiga prov.
    Sv: Eddie får vara på hela avd om han vill, oftast sover han på kontoret men ibland vill någon brukare/gäst gosa lite och då får han komma in på deras rum. Han är så duktig på jobbet.

    Kram

    Gilla

    • Jag skulle gärna göra om den resan men möjligen med lite annat fokus.Jag skulle vilja upptäcka landsbygden lite mer. Gå i nationalparker och andra vackra naturvandringar t ex. Inte så många städer nästa gång. Men nya äventyr väntar runt hörnet. Först flytt och sedan en Islandsresa, förmodligen i maj 🙂 Jag tar igen allt jag missade under mina år som orkeslös i soffan.
      Jag försöker visa mina läkare och sköterskor hur mycket jag uppskattar dem och den hjälp jag får. Men visst blir man vårdtrött och när det blir så mycket på en gång så är det lätt att känna sig lite trött. De förmåner jag har som levertransplanterad skulle många fler behöva. Regelbunden provtagning och hälsokontroller. Är man väl inne i vården så finns hjälp att få 🙂
      Om jag någonsin hamnar på ett hem av något slag (äldreboende eller palliativ vård) så vill jag vara på en plats där det finns en Eddie 😀 Underbart för alla parter att han kan vara med dig där 😀
      Kram

      Gilla

      • Just Island har varit det resmål jag har fantiserat och tänkt mest på medan jag bara väntade…och väntade 😀 Det var bra att ha något som hägrade. Europaresan kom lite överraskande men välkommet.
        Kram

        Gilla

  8. Underbar utsikt du får! Litet avis blir jag, har alltid tänkt att jag vill ha ”vattenutsikt” eller helst Vättern-utsikt, men jag har kopplat bort det. Jag har 5-7 minuters promenad till Vättern, men jag ser inte sjön från min lägenhet. Trivs gott ändå 🙂

    Vilken resa ni gjorde i somras! Jag har tänkt det skulle vara kul att tågluffa eller åtminstone resa med tåg genom Europa. Men järnvägsnätet är under all kritik. Har kollat på resa med tåg till Malaga, men fick inte ihop något vettigt. Med ökande miljötänkande hoppas jag att det blir annorlunda framöver.

    Gilla

    • Jag är jätteglad att den här lägenheten blir min 😀 Om jag tar en kort promenad kan jag även se en del av fjällvärlden. Det var mörkt när jag stod ute på balkongen så jag vet inte om jag kanske t o m får en skymt av fjäll därifrån. Jag hade inte räknat med att få bo så. Men ibland ska man ha tur :d
      Den resan var bland det bästa jag har gjort. Det blev långa blogginlägg lite i efterhand men jag skrev dem mest för min egen skull. Vi var på så många platser och såg så mycket att jag måste sammanfatta någonstans för att komma ihåg allt.
      Jag skulle väldigt gärna ta mig ut i världen via tåg. Men, som du skriver, är det inte lätt. För ett antal år sedan fanns tågcharter men jag tror att intresset var för svagt. Nu kanske det skulle fungera bättre. Jag skulle i alla fall vara snabb att haka på till norra Italien. Min son tog tåget till Kroatien för en veckas semester med vänner. De andra flög men han tog tåget och tyckte att det var kul. Men han är ju lokförare och gillar tåg 😉

      Liked by 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s