Ni kanske undrar vad som händer i bostadskarusellen. Det är inte helt klart än men det känns ganska positivt just nu. Vi har fått ett bra bud på vårt hus och nästa vecka blir det besiktning och efter det kontraktsskrivning (om inget oväntat dyker upp under besiktningen men det är inte troligt). Mäklaren i Östersund ringde tidigare och sa att nu tror hon att jag har vunnit budgivningen men hon ska stämma av med säljaren i morgon innan allt är klart (inga gratulationer ännu alltså, tack). Lånelöfte är på plats. Men jag hann pendla mellan många sinnesstämningar innan det var klart. Ilska, frustration, hopp, uppgivenhet, misstro, nedstämdhet, och till sist glädje och tacksamhet. Och naturligtvis var det en jämtlänning som fick mig att känna de två sista alternativen.
Det började med SBAB. Det var så lätt att från mäklarens annons klicka fram ett lånelöfte. Det lät även väldigt hoppfullt när jag ringde för att få det bekräftat. Jag ombads skicka in papper digitalt som bevisade att mina inkomstuppgifter stämmer. Det gjorde jag och snart damp det ner ett lånelöfte…trodde jag. Men det visade sig att det inte hade granskats ännu och att granskaren inte kunde läsa. Jag fick inte chansen att prata med denna granskare för att förklara hur det låg till. Vid varje samtal svarade någon ny person och det enda svar jag fick var ”tyvärr, men så är våra regler”. Granskaren läste att nuvarande inkomst varar ca ett halvår till. Det som inte lästes var stycket där det stod att nya beräkningar skulle göras då utifrån ändrade försäkringsutbetalningar från annat håll. Detta försökte jag framhålla men fick absolut inget gensvar.Jag blev arg och sa att jag aldrig mer ville ha med dem att göra (naturligtvis förklarade jag för den stackars tjej som fick lämna budskapet till mig, att hon inte skulle ta åt sig).
Det lokala kontoret för den bank jag är kund hos var ännu värre. En stackars kvinna, som verkligen lät som om hon vantrivdes, meddelade att reglerna sa att hon måste ta med i beräkningen att jag ensam kanske skulle vara tvungen att stå för både mitt och min systers alla lån (vi står på lånen gemensamt men har ett reglerande avtal oss emellan) och övriga boendekostnader och dessutom ha dubbelt boende i ett år. Enligt hennes kalkyl skulle jag då gå minus ca 16 000 kr / månad. Jag försökte tala om att ingenting i dessa absurda siffror stämmer. Självklart skulle det skrivas in i kontraktet för min nya lägenhet att villkoret var en köpare på nuvarande hus. Även om jag skulle behöva stå för alla lån (ännu mer absurt att min syster helt plötsligt inte skulle stå för sin del) så förstod jag inte vad det skulle spela för roll när inget av de lånen skulle finnas kvar på tillträdesdagen. Så var reglerna sa den stackars kvinnan, Hon kunde ta ärendet till högre instans men då skulle beskedet dröja. Men så förstod hon plötsligt att låneobjektet finns på annan ort. Jag riktigt hörde hur hon sken upp av glädje över att kunna hjälpa till med något. ”Jag ska ringa kontoret där kvickt som attan och säga hur bråttom det är” sa hon glatt och fortsatte med att de kanske har ett annat förfaringssätt i Östersund. Jag tackade lika glatt och sa att det var väldigt snällt att hon ville göra mig den tjänsten och plötsligt kom ett litet hopp igen.
Ca två timmar senare ringde det och en lugn och trygg kvinnlig röst, med tydligt jämtländskt tonfall, sa ”jag hörde att det var lite akut så jag ringde så fort jag kunde. Det här ska vi fixa, inga problem”. Jag började nästan grina av glädje men lyckades skrattande tala om för denna underbara kvinna hur glad hon gjorde mig. Hur kan samma ärende vara så krångligt för vissa bankkontor och så lätt för ett annat? Jag behövde inte ens skicka in några papper för hon visste hur det fungerar med de försäkringar jag har och hon såg på UC att mina uppgifter stämmer. Det var säkert bara en tillfällighet att hjälpen kom just därifrån men nog finns det hur många skäl som helst att älska Jämtland 😀 Till saken hör att jag inte behöver låna ett särskilt högt belopp eftersom jag lägger in en stor kontantsumma som lösgörs när vi säljer huset.
Till min stora glädje fick även min syster indikationer på att hennes bostadsfråga kan vara på väg att lösas.
Mitt i all nervositet och innan jag visste något om min eventuella nya bostad, hälsade jag på hos dessa fina damer och deras matte. Skönt att få tänka på något annat några timmar och då var det perfekt att träffa härliga, glada vovvar och en av mina bästa vänner från skoltiden i Linköping.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Okej, inga gratulationer än – men jag kan inte låta bli att plita ner några ord om hur roligt jag tycker det är att allt verkar gå i lås!
Nog finns det de som borde byta jobb, eller rent faktiskt borde ha bytt för länge sedan. Paragrafryttare gillar ju inte ens jag – och jag borde väl nästan tillhöra den gruppen själv! Men det gör jag märkligt nog inte – är väl för lösningsfokuserad och pragmatisk för att kunna bli en regelrätt paragrafryttare!
Hundarna är för söta! Ha det gott!
GillaGilla
Jag är försiktigt positiv men det har gått upp och ner under veckan. Jag gjorde en intresseanmälan på en ganska dyr hyresrätt, bara för säkerhets skull, men jag tog bort den anmälan igen. Hoppas att jag inte gjorde fel. Det verkar nästan för bra att allt ska gå i lås samtidigt.
Jag tror att de personer jag pratade med själva mådde dåligt av de regler de var tvungna att hålla sig till. Förmodligen fick jag prata med någon med större erfarenhet och mer beslutanderätt på banken i Östersund. Men nog borde en del fundera på nya jobb bara för att slippa möta alla missnöjda kunder som de inte får hjälpa. Kan inte vara lätt. När jag tänker efter så var jag själv ganska indoktrinerad av ”bankens” inställning när jag var anställd på en sparbank. Så kanske har jag lite för vänliga tankar om de som pratade med mig. De kanske menade precis vad de sa.
Hundarna är jättesöta och jag fick massor av vovvemys 😀
GillaGillad av 1 person
Det är nog precis som det ska vara! Folk köper och säljer hus och lägenheter hela tiden och för det mesta rullar allt på så det ska nog lösa sig ska du se!
Jag tänker alldeles för mycket själv för att kunna finna mig i regler som sätts upp på en arbetsplats. Mitt jobb är på så sätt väldigt passande för mig – det är jag som skriver reglerna 😉 😉 Har dock en lag, eller två eller fler, att förhålla mig till så jag får allt hålla mig någorlunda innanför ramarna 🙂
GillaGilla
Jag har förstått att lagar ofta kan tolkas på väldigt många sätt utifrån vad man vill ha för svar 🙂 Så du kan säkert anpassa dem lite efter hur du tycker 😀 Nej, skämt åsido – det är klart att du måste hålla dig lite i skinnet.
GillaGillad av 1 person
En aning 🙂 Har ju en politisk del av jobbet att förhålla mig till också – det kan vara lite knepigare för oj vad de kan vara påhittiga ibland 🙂
GillaGilla
Bra att du finns där och håller ordning på dem 😀
GillaGillad av 1 person
Då säger jag inte grattis än men konstaterar att det inte ser hopplöst ut i alla fall. Gott nog så ibland. Men en liten tumme tänker jag i alla fall hålla för er 😀
Kram
GillaGilla
Jag är inte vidskeplig men det känns lite för tidigt att ropa hej än 🙂 Men stort tack för tummen 😀
Kram
GillaGilla
OK då … inga gratulationer … än, men jag är glad för din skull att det verkar som att det ska bli som du önskar! 🙂
En del människor kanske borde fundera över vad de sysslar med … medan andra verkar ha kommit på rätt plats i livet 🙂
Kram
GillaGilla
Jag tackar för att du gläds med mig och det är nog bäst att vänta med gratulationer tills båda kontrakten är påskrivna. Men det ser väldigt bra ut nu och kanske flyttar jag i mars 😀
Det kändes som om de intog försvarsställning redan från början och inte ville lyssna på hur det verkligen förhöll sig. Tur att jag inte gav upp 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Så hemskt när man måste prata med folk som inte ens vill försöka lyssna till vad man säger. Jag väntar just nu på att min bilmek ska höra av sig som han skulle gjort för flera veckor sedan men icke och snart ska jag besikta skrället (alltså bilen) Man blir så nedstämd. Hoppas nu bara att du får flytta hem till jämtland
GillaGilla
Ja, när man förklarar och förtydligar och inte får någon som helst respons. Då blir man ganska frustrerad till sist. Men sedan blev jag jätteglad när det gick så lätt 😀
Om allt går som det är tänkt flyttar jag upp i mars 😀
GillaGilla
Usch det lät jobbigt, förstår precis din känsla. Man vill ha ett positivt besked och inte tråkig attityd hos bankerna. Bankerna har aldrig någonsin gjort större vinster än nu på våra bolån. De har inte sänkt räntan i samma takt som Riksbanken, däremot kommer dom att höja direkt när räntan går upp. Usch säger jag bara. Tur att du fick bra kontakt med banken i Östersund och nu hoppas jag att allt går vägen.
Kram
GillaGilla
Ja, det var jobbigt och jag blev arg. Mest för att jag inte fick chansen att förklara hur allt hängde ihop. Jag försökte men fick inget som helst gensvar. Men man ska inte ge sig och det var en himla tur att jag inte gjorde det 😀 Just nu har vi kommit ett steg närmare att allt blir av. Men jag är inte säker innan båda kontrakten är påskrivna 🙂
Kram
GillaGilla
Ojojoj, säger jag som själv jobbat på bank i över tjugo år! Men jag vet precis hur bokstavstrogna vissa medarbetare är som inte kan jämka, lirka, försöka, utan läser bara innantill. Ja jag ska inte gå in mer på det, är bara glad att du fann en jämtländska i din smak! Jag klarar numera inte såna här situationer. Det är samma med sjukvården. Om någon bara hintar om att de ifrågasätter mig eller mina motiv så blir jag inte längre arg och stridslysten utan bara så himla ledsen o nertryckt i skorna. Därför klarar jag inte av att sitta i telefon o försöka argumentera. Jag börjar istället storgrina…
Men det låter ju helt fantastiskt bra som allt håller på att utveckla sig. Var det så att även din syster flyttar upp till samma ort? Hur blir det då med jobb för henne? Ja jag ska absolut inte gå händelserna i förväg utan fortsätter hålla alla tummar och tår och hoppas även att det blir en snabb upplösning på allt, för det kan inte vara enkelt att sitta som åsnan mellan hötapparna och vänta på diverse besked som man inte själv styr över. Kraam
GillaGilla
Jag har också förberett låneansökningar under min tid på bank och sedan argumenterat för mina åsikter för ett ja eller nej. Men jag hade aldrig behörighet att ta beslut. Ändå tyckte jag att det fanns ganska mycket utrymme för att ta hänsyn till olika detaljer. Det var inte så fruktansvärt regelstyrt som i de här exemplen. Framför allt lyssnade vi på kunderna. Men alla kontor har sina egna rutiner, det är helt tydligt. Jag är också väldigt glad för att en självständigt tänkande kvinna till sist tog sig an mig 😀
Jag kan också bli ledsen och få nära till tårarna om jag känner mig misstrodd eller orättvist behandlad. Men i de här fallen var det så löjliga argument. Jag har alltid skött min ekonomi och inkomsten räcker till så jag förstod inte hur de kunde få till det så tokigt. Jag blev arg i stället men lät det inte gå ut över de jag pratade med. Den spärren har jag efter att själv ha jobbat med service och kunder i olika yrken. Kanske gör dina tårar i liknande situationer att du får den hjälp du behöver. Det visar ju på att du verkligen behöver den.
Det är inte helt klart innan vi har skrivit på kontrakten men för min del ser det väldigt bra ut. För min syster är det inte lika långt kommet men hon är optimistisk ändå. Hon ska inte flytta med upp utan håller sig kvar i de här trakterna, tyvärr. Det blir tomt utan henne men jag kanske behöver bli lite självständig nu 🙂
Kram
GillaGilla
Jag satt med hjärtat i halsgropen innan jag hunnit läsa klart ditt inlägg. Nu hoppas jag att det hela ska lösa sig och att du får det så som du vill ha det. Då fortsätter jag att hålla tummarna tills vi vet hur det går. Vilken tur att du till slut fick prata med någon som kunde tänka själv och inte var helt styrd av ”våra regler”.
Kram
GillaGilla
Jag pendlade mellan hopp och förtvivlan flera gånger innan jag till sist fick prata med en tänkande person. Det är många bitar som måste passa in och den här veckan ska två kontrakt förhoppningsvis skrivas under. Först blir det besiktning men jag tror inte att något allvarligt har hänt sedan senaste besiktningen för 3,5 år sedan. Det som känns lite läskigt är om det drar ut på tiden här. Då kanske min säljare tröttnar och vänder sig till de som bjöd lite mindre. Men så tror jag inte att det ska bli. Men det blir verkligen en lättnad när och om allt klaffar 🙂
Kram
GillaGilla