Dag 8 – 10 – Sedrun (Schweiz),varenna, Vezio, Como (Italien)

Vi ville se mer av Sedrun, den lilla alpbyn, och därför tog vi en härlig morgonpromenad åt motsatt håll än kvällen innan. Solen hade ännu inte nått upp över bergstopparna men vi njöt av både promenad och utsikt ändå. Det går en järnväg genom byn och så här ser många järnvägsbroar ut längs vår resrutt.

005

Min son, lokföraren, blev väldigt glad när vi kom fram till den väldigt minimala järnvägsstationen. Här är det smalspårig trafik som gäller.

009

Vi hittade en fin liten grusväg och vandrade en bit på den. Jag vet inte hur många gånger vi sa att vi ville se vad som fanns bakom nästa krök – kanske en panoramavy som vi bara inte fick missa. Men vi kom aldrig till en krök med den vyn och till sist vände vi.

010

När vi bara hade några hundra meter kvar dök solen plötsligt upp och sedan gick det fort. Snart badade byn i solljus men då var vi redan på väg mot gränsen till Italien och vidare mot Comosjön.

018

Innan vi nådde gränsen mot Italien ville vi ha lite fika och vi höll utkik på den kurviga lilla vägen efter ett fint ställe. Plötsligt, utan förvarning (i alla fall ingen som vi la märke till),  dök det upp en liten parkering där många andra också hade stannat. En ynka liten parkeringsplats fanns kvar och den tog vi. Vi undrade varför så många hade stannat just här men vi såg att det fanns något i klippan längre bort. En skylt talade om att endast besökare till Viamala schlucht fick stanna på parkeringen. Vi konstaterade att vi gärna ville gå och titta på vad det nu var som fanns att se och satt lugnt kvar i bilen och fikade (det kändes lugnast att stanna där). När vi gick ut och tittade såg vi att det fanns folk långt nere i klyftan (schlucht betyder klyfta) och en liten servering där trappor ner i djupet utgick. Vi gick dit och köpte varsin biljett. Klart vi måste göra det när vi nu råkade vara där.

Vi ångrade oss inte. Om man, som jag, gillar mörka gångar, grottor och lite mystik så trivs man här. Ett ganska stort antal trappsteg ledde oss ner till alla gångar åt olika håll. Det kändes som många gångar men kanske var de bara tre 😉

021025026030043050

Jag tog såklart massor av foton men jag kan inte fylla hela inlägget med dem. Innan vi tog oss ner i klyftan kom en turistbuss åkande och chauffören parkerade helt lugnt sitt fordon på vägen. När vi kom upp stod det en buss bakom honom och jag tänkte att med den trafikkultur som råder på alpvägarna så såg det väldigt farligt ut. Två stora bussar precis efter en kurva.

Nästa stopp gjorde vi vid den här lilla sjön. Vi hade följt ån en stund och förundrats över den starka färgen. Man kan diskutera i evighet om ifall den är grön, blå eller turkos men fin är den. Fotot gör den absolut inte rättvisa för jag hade svårt att få till det med starkt solljus och mörka delar.

056

Det allra bästa matstoppet blev helt klart här. Vi bredde ut vår filt precis ovanför slänten mitt emot den här Alpen och där satt vi i värmen och njöt. Det kunde ha varit ännu vackrare med en blå liten sjö mellan byn och berget men både jag och min son tyckte att det här var den bästa utsikten hittills. För en gångs skull (kändes det i alla fall som) hade vi solen från rätt riktning och kunde se detaljerna i berget.

060

Min son brukade sköta alla AirBnB-bokningar men den här gången hämtade jag hem appen till min mobil och bokade vårt boende vid nordöstra delen av Comosjön. Efter bokning har man lite skriftlig kontakt och eftersom värdarna inte kunde engelska fick jag användning för lite av mina italienskakunskaper. Jättekul, och den här gången kändes det inte ett dugg läskigt. Att skriva var lätt. Lite svårare var det att hänga med i Italienska pratet så lite blandat med en del engelska ord blev det.

Värden kom och mötte oss nere i byn och visade vägen upp till sin villa ganska mycket högre upp. Lite krånglig väg där man var tvungen att backa uppför någon backe för att svängradien inte räckte till. Men det fixade min son väldigt bra. Vi fick bo i bottenvåningen i deras hus och en flaska rödvin stod och väntade på bordet. Den fick min son ensam njuta av men halva flaskan var kvar när vi åkte efter två nätter. Vi tyckte att vi behövde ha lite mer tid på oss här och det kändes väldigt skönt att stanna lite längre.

064067

Utsikten från vår uteplats.

063

Morgonen därpå var vi, som vanligt, igång tidigt för att hinna med våra planer. Ända sedan vi började planera resan har ett av mina mål varit att åka båt på Comosjön. Vi behövde inte ta den slingriga bilvägen ner utan kunde gå drygt en km nerför en gångväg med varierande utseende. Nerför gick det lätt. Jag kan redan nu erkänna att jag behövde en del vilopauser när vi skulle gå uppför samma väg på kvällen. Vi började nerförsklättringen redan på våra värdars tomt.

071

Den vandringen njöt vi mycket av båda två och att sedan komma ner till hamnen och mötas av morgonsolen kändes inte så illa. Efter en del förklaringar från biljettförsäljerskan (blandning av italienska och engelska) förstod vi att det bästa var att köpa varsin dagsbiljett och sedan åka med  båtarna som vi ville under dagen. Eftersom ingen båt skulle gå ända till Como (vårt mål) hoppade vi på en färja som tog oss till Tremezzo för att gå på upptäcktsfärd där och sedan vandra till nästa hamn. Det var promenadavstånd dit och därifrån skulle en färja till Como gå strax efter 11.00.

Vår första båt, som var behagligt lite fylld med folk.

096

Vi lämnade hamnen i Varenna, Perledo, och angjorde några andra hamnar på vägen till Tremezzo.

099103104105107109

När vi närmade oss Tremezzo tog jag en bild på byn och senare förstod jag att den plats vi senare vandrade upp till, fanns med på bilden. Det var bara att beskära fotot så att vi kan se var vi var.

112

När vi gick av båten såg vi att en liten gångväg ledde rakt upp. Vi följde den och ännu en gång var det trappa, på trappa och uppförsbackar. Det har blivit mycket gående uppför och nerför under den här semestern och det är nog bra för både kondis och benmuskler.

Till slut var vi uppe på en höjd med bra utsikt över både Tremezzo och Lenno, som är den närmaste byn. Vi hade bestämt oss för att vandra bort till Lenno och ta nästa färja därifrån och följa med den ända till Como.

121

Här befinner vi oss vid det torn som syntes på bilden jag visade tidigare i inlägget.

124

Nerför gick det som vanligt lättare. Vi gick en annan väg som tog en vid sväng ner till sjön. Vattnet såg lockande ut och min son, som hade badkläderna i ryggsäcken, funderade på att ta ett dopp. Men tiden sprang iväg och vi kände att vi behövde ta oss vidare.

125

En pampig byggnad vid vår promenadväg.

126

Vi satt och njöt av det sköna vädret medan vi väntade på ”vår” färja.

133

Ca 20 min försenad dök den upp och tyvärr blev förseningen ännu större innan vi var framme. Det blev inte lika mycket tid i Como som vi hade önskat men vi hann i alla fall med en snabbtitt.

136138143144

I hamninloppet i Como möts man av den här skapelsen. Ganska fin där den blänker i solen.

145

Vi hann inte mycket mer än att leta reda på en restaurang, äta och gå tillbaka till hamnen men nu har vi i alla fall varit där.

149

Det här var sista turen tillbaka så det blev kö för att komma på båten. Det märktes inte så mycket när vi kom ombord och ju längre vi åkte desto glesare med folk blev det.

151152156

En härlig dag var nästan slut och innan vi kom tillbaka till Varenna hade det blivit mörkt. Vi påbörjade vår klättring hemåt och det var med tunga steg jag bitvis och med en hel del pauser kämpade mig upp. Min son både tränar och springer så för honom var det inga problem men han klagade inte utan gick snällt i sin mammas takt. Kanske är det inte underligt att jag, trots mycket och god mat, har gått ner 1,5 kg under den här semestern. Det har jag aldrig varit med om förut och inte trodde jag att det skulle bli så nu heller. Men det är lugnt för snart är det jul och då kommer kilona tillbaka 😀


    • Tack! Haha, jag litar helt på dig i det fallet 😀 Jag kunde se att det var ett smalt spår och min son konstaterade snabbt att han hoppades på att få se ett tåg komma. Tyvärr var det en del reparationer på gång längre bort så något tåg kom inte medan vi var där.

      Gilla

  1. Wow… vilka foton och vilka upplevelser! Fantastiskt!
    Det ser inte direkt ut som om det är synd om din son där han sitter i solstolen med ett glas vin och en fantastisk utsikt (inbillar jag mig att han har i alla fall)!
    Jag blir så sugen på att göra någon liknande resa, men jag har ju så många idéer så hälften vore nog 🙂

    Gilla

    • Vi fattade knappt att vi var runt på alla dessa ställen medan det pågick och ännu underligare känns det nu. Tur att vi har fotobevis på att det faktiskt har hänt 😀
      Min son trivdes bra i den stolen och du har helt rätt i att utsikten var fantastisk. Synd att en del eltrådar var i vägen men min son tyckte att de tillförde något. Jag hade svårt att se det men tyckte ändå att vi bodde väldigt fint där 🙂
      Jag rekommenderar verkligen en resa på det här sättet. FÖrutom allt vi fick se blev jag överraskad över hur bra det funkade med AirBnB. Inga trånga hotellrum utan man kan välja att få ett helt eget boende till mycket lägre pris än på hotell.

      Liked by 1 person

  2. WOW … vilken resa och vilka fantastiska bilder du bjuder på! Järnvägsbroarna kommer jag ihop från det vi var nere i bl.a. Kroatien … liksom den vackra turkosa färgen på vattnet.
    Ni fick verkligen en härlig dag där på och vid Comosjön!
    Ert boende utefter vägen verkar helt fantastiskt … tror inte det fanns då vi gjorde våra resor för ca. 15 år sedan, men vi bodde billigt i alla fall utefter vägen 🙂
    Kram

    Gilla

    • Ja, inte trodde jag förut att jag skulle få göra en sådan resa med min son 😀 Och det blev så jättelyckat.
      Dagen vid Comosjön var härlig. Kanske hade det varit ännu finare med lite snötäckta toppar men i stället hade vi en jätteskön, varm dag. AirBnB är ett väldigt bra sätt att bo under resor. Kanske vore det skönt att stanna lite längre någonstans för nu kommer jag knappt ihåg de olika lägenheterna och stugorna. Men det blev billigare och med mycket mer utrymme och utrustning än hotellrum. Man kan kryssa i vilka kriterier som är viktiga och sedan är det bara att välja bland de alternativ som dyker upp på kartan.
      Kram

      Liked by 1 person

  3. Vilka alldeles underbara bilder från er resa och jag förstår mer än väl att kameran gick varm. Njutbara vyer är bara förnamnet skulle jag vilja säga!

    Kram

    Gilla

  4. Wow alltså, det är ju precis så en semester ska vara, fylld av överraskningar. Att bara följa en upplagd plan är ju för tråkigt, man måste passa på när man ser spontana alternativ. Vyerna är helt fantastiska. Man måste ha upplevt alpluften för att begripa hur underbart ni haft det…

    Gilla

    • Det gav stor frihet att kunna ta dagen som den kom, i alla fall till viss del. Vi hade alltid bokat boende kvällen innan och var tvungna att ta oss till den bestämda platsen. Men för övrigt fanns inga måsten och det var superskönt 😀
      Jag undrar om jag har förstört lite av min kärlek till de svenska fjällen nu. Men jag tror inte det. Trots att de inte kommer upp i samma klass så är de ändå vackra och häftiga 😀
      Kram

      Gilla

  5. Hej, jag blir liksom lite ordlös när jag läser om er resa. Det är så mäktigt på något vis, och då inte bara de underbara vyerna och utsikterna. Utan liksom hela grejen! Att du fick bli frisk, att ni kunde göra denna resa tillsammans, allt ni fått se och uppleva. Så jag blir liksom lite mållös. Men jag njuter ju självklart av alla underbara vyer o kan inte låta bli att tänka på hur man präglas av var man föds, tänk om man hade fötts i en liten alpby ? Hade då livet tett sig helt annorlunda mot vad man levt när man fötts uppe i Norden? Arv och miljö, hur mycket påverkar det vårt liv? Nå, hur som så ska jag lunka vidare här nu, klockan är 01.11 och snart ska även jag gå o sussa

    Gilla

    • Det är en mäktig och lite overklig känsla att först ta sig genom flera länder med egen bil, åka genom de fantastiska Alperna och sedan fortfarande köra sin egen bil ända till Medelhavet och följa kusten på rivieran. Att jag blev frisk från leversjukdomen är självklart det mest fantastiska men eftersom jag mår så bra så tänker jag sällan på det. Det är bara när vården hör av sig som det kommer tillbaka till mig. Medicinering och den försiktighet som krävs går på rutin nu och jag ser knappt ärret när jag klär av mig heller. När jag någon gång tittar lite mer på det så känner jag bara glädje. Ett fint ärr som visar att det finns människor som bryr sig om och tänker på sina medmänniskor genom att donera 🙂
      Du blev visst lite filosofisk och så kan jag också fundera ibland. Det är frågor som är intressanta men som aldrig helt kan få svar. Man kan spekulera, och det är kul. Jag tror att jag hade trivts bra där i någon av de fina alpbyarna 😀 Kanske lär mig joddla 😉
      Kram

      Gilla

  6. Oj oj oj …. så vackert! Vilka foton du fått till, kan tänka mig att du kommer att ägna några timmar med att återkoppla till resan framöver. Vilka mysiga ställen ni hittat och allt ni fått se och uppleva. Fina boende har ni också sett till att få.
    Kram

    Gilla

    • Tack så mycket 😀 De timmarna ägnar jag redan åt att få orning på alla foton och att blogga. Det behövs för att minnas allt och jag märker att mycket har rörts ihop till en mix. Det är jättebra att sortera minnena här på bloggen 😀
      De mysiga ställena finns lite överallt och vi har nog hittat en del av de finaste. Men parkeringsproblem har gjort att vi har missat massor också. Kanske tur det. Det räcker som det blev 😀 Vi är jättenöjda med hur vi har bott. Det gäller att leva upp till förväntningarna som AirBnB-värd eftersom de flesta gästerna skriver omdömen.
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s