Samma plan men annorlunda

Om en vecka befinner jag mig i utkanten av Tivedens nationalpark, i den stuga jag bokade för ett tag sedan. När jag bokade var det med tanken att jag och Kasper skulle tillbringa fem dygn i vacker natur och med sköna vandringar. Han och jag och dagar som skulle fyllas med precis det vi kände för att göra. Några av de dagarna skulle vi få sällskap av min rumskompis från Sahlgrenska och det såg jag väldigt mycket fram emot. Tyvärr var hon tvungen att avboka men jag tyckte ändå att det kändes jättekul att få åka på en liten semester med min hund.

För några veckor sedan började jag inse att de vandringar jag hade planerat skulle bli betydligt färre och kortare eftersom Kasper visade att han inte längre hade lika mycket styrka. Då tänkte jag att självklart anpassar jag mig efter min hund och vi får ta dagen som den kommer. Den senaste veckan förstod jag att Kasper skulle inte orka med några vandringar över huvud taget men jag såg fortfarande inom mig hur vi skulle mysa i stugan tillsammans och gå korta promenader. Kanske skulle jag även kunna lämna honom för att ensam gå en längre promenad någon gång.

Nu blev det inte så. Plötsligt förändrades planen till att bli en ensamsemester och det var med blandade känslor jag tänkte på den. En anledning till att jag valde just nästa vecka för att boka stugan, var att min syster ska vara hundvakt åt Kaya (sin exmans hund) och eftersom Kaya inte gillade Kasper så kändes det som ett bra tillfälle att hitta på något. Nu försvann den anledningen. Det kändes mest bara sorgligt att åka iväg ensam och försöka roa mig själv.  Det är inget jag skulle se som svårt i andra situationer men här hade jag planerat för något helt annat. Jag kom på den goda idén att fråga om min syster, hennes son, Nalle och Kaya ville följa med på min lilla semester och dela stugan med mig. Utrymme finns och de vill gärna följa med.

Nu känns det mycket roligare igen. Det blir som att åka på semester med min familj och en heltokig men väldigt rar extrahund. Hon är förresten inte så heltokig längre eftersom även hon har blivit äldre. Både Nalle och Kaya är tolv år men båda kan fortfarande fara omkring i total hysteri och de kan trigga igång varandra riktigt ordentligt. Det kan bli spännande och det blir defintivt inte tråkigt 🙂 Nu blir det långa härliga vandringar med hundar och kameror. Min systerson har också blivit fotointresserad och han har dessutom lärt sig mycket genom att välja en fotokurs i skolan. Min syster får ta fram tålamodet när hon får vänta vid alla ställen där vi ser motiv 😉

På morgonen idag småskvätte det lite och jag ville inte ta med kameran. I stället kommer här några bilder från Nalles och min morgonpromenad för några dagar sedan. Vi hade först gått en kort runda med Kasper och sedan låtit honom komma hem medan vi vandrade vidare.

Vi hittade en plats som var perfekt för en varm hund att svalka av sig. När vi kom fram simmade plötsligt en liten måsunge ut framför oss och jag hejdade Nalle en stund.

Men Nalle hade siktet inställt på vattnet och jag ville inte hindra honom längre. Nalle brydde sig inte om den lilla ungen men den simmade ändå snabbt in i vassen och gömde sig där. Man kan ana den fläckiga dunbollen genom vassen.

Några som inte var glada över vårt intrång i deras revir, var mamma och pappa mås. Oj, vad de skrek och flög omkring ovanför oss. Eftersom jag ville låta Nalle dricka färdigt passade jag på att fota lite men sedan gick vi snabbt därifrån för att låta dem vara ifred.

Några blomfoton blir det också, men bara på två blommor 😉 En vallmo och den första utslagna krolliljan för i år. Hemma i trädgården är våra egna krolliljor på gång men den här låg lite före med att slå ut. Det är fascinerande blommor så jag kan nog inte låta bli att visa fler foton när de i trädgården blommar för fullt.

I går var det inte bara en dag med saknad. Det var även en dag med två anledningar att fira. Dels var det precis fem månader sedan jag fick min nya lever och vi trivs väldigt bra ihop. Den allra bästa firaranledningen är ändå att en vän, som jag aldrig har träffat men som har stor del i att jag kom till Sahlgrenska och fick min lever och som har peppat mig under hela resan, igår fick åka hem från Sahlgrenska och nu är även hon fri från samma sjukdom. Stort grattis till dig, min fina vän, som nu har fått komma hem till barn och man och kan börja se fram emot ditt nya liv, förhoppningsvis med en snabb och bra återhämtning  💗💕💖💓😀😍🎈💐


  1. Omställningen efter att ha förlorat en vän är inte den enklaste. Vilken bra idé att bjuda med hela gänget, ni kommer förmodligen att få det alldeles jättehärligt!
    Den stackars måsungen måste ha tyckt att Nalle var värsta monstret 😉 Jag tänker att han måste te sig oerhört stor, rent av gigantisk ur ett måsperspektiv!

    Gilla

    • Man kanske kan tro att vi behöver komma ifrån varandra ibland men det här är ju den nya familjekonstellationen och vi åker på familjesemester 😀 Vi trivs dessutom väldigt bra tillsammans.
      Det var lite synd om måsungen. Eftersom den var helt ensam kanske den har sett sina syskon råka ut för olika hemskheter. Men den visste hur den skulle göra för att förhoppningsvis klara sig. Det är läskigt när ett Nallemonster plötsligt plumsar ut i vattnet 😉

      Liked by 1 person

  2. Vad bra att din semestertripp kan bli av trots att Kasper inte finns längre. Det lät så mysigt med er semester ihop. Djuren gör att man inte känner sig så ensam. Jag har ju mina två katter som är som familjemedlemmar, Dom finns här hemma och möter mig varje dag när jag kommer hem. Vågar inte tänka tanken när jag inte har dom längre.
    Kram

    Gilla

    • Det känns väldigt roligt att vi ska åka dit allihop. Vi är ju vana vid att bo tillsammans. Enda skillnaden nu blir att vi delar utrymmena men det blir inga problem 🙂
      Husdjur är ett väldigt bra sällskap. Det märker man när de inte finns kvar längre. Tur då att jag har tillgång till andra hundar och kan få lite hundmys med dem 🙂 Samtidigt är det vemodigt för det är inte rätt vovve.
      Du får förhoppningsvis ha dina fina katter kvar väldigt länge än. Försök att inte tänka de tankarna innan det närmar sig.
      Kram

      Gilla

  3. Jag förstår verkligen din tveksamhet att åka för förutsättningarna blev verkligen drastiska förändrade minst sagt. Men ibland har det lätt för att bli bra och den nya lösningen är alldeles ypperlig. Plötsligt blir det en semester med nära och kära samt att din dos av hundpromenader blir av ändå. Det blir säkert en härlig vecka trots att din käre Kasper inte finns längre.

    Kram och ha en fin söndag!

    Gilla

    • Det som jag nästan funderade på att avboka och stå för den kostnaden, blev plötsligt till något att längta till. Det här blir jättebra och både hundar och människor gör mig sällskap ut på vandringar i naturen 😀 Men hela tiden följer Kaspers blick mig och jag ser honom överallt. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar det eller inte. Han kommer att vara med på semestern också.
      Kram och detsamma

      Gilla

      • Så är det när man har delat tillvaron med någon så pass länge som femton år. Man vänjer sig men efter ett och ett halvt år kan jag fortfarande säga ”gå ut med hudarna” fastän vi bara har Miss E.

        Kram

        Liked by 1 person

  4. Så bra att du nu ändå får sällskap i stugan! Förstår att det hade känts trist att åka helt själv … och det kommer säkert att bli jättebra!
    Absolut värt att fira … så skönt att du äntligen fick din nya lever och att ni har ett bra liv tillsammans 🙂
    Ha en fin fortsättning på söndagen!
    Kram

    Gilla

    • Det kommer att bli kul att komma iväg och få omtyckt sällskap. Hundarna finns där så vovvemys blir det, även om det inte är min vovve. Det känns lättare idag men tomt kommer det att vara länge framöver.
      Finns det något att fira så ska man försöka hitta det. Nu blev det väl inte så mycket firande men en del
      glädje blev det för både min och min pld-väns skull 😀
      Tack och detsamma till dig.
      Kram

      Liked by 1 person

  5. Hoppas nu att du får en riktigt trevlig lillsemester. Jag ska på PRO resa idag till Beppes museum i Strömsund Synd nog ösregnar det idag och det var ju precis för annars har det varit torrt länge men regn är ju bra för potatisen i alla fall

    Gilla

    • Tack! Det är på midsommardagen vi åker till den stugan så det är några dagar kvar.
      Vi var aldrig till Beppes museum men vi pratade om det ibland. I vår famil var ”Dunderklumpen” en favorit som vi ofta använde citat från och sjöng små stumpar av sångerna. Ha en fin dag där. Jag hoppas det blir uppehåll en stund medan ni är där. Regn är bra för potatisen, det brukar jag också säga fast jag inte har något potatisland 😀

      Gilla

  6. Är så glad att du fått en fotointresserade resekompis till din lilla tripp. Det är så givande att få någon annans blick genom linsen. När sonen och jag är ute på fotostunder så njuter jag varje gång. Även om det inte blev som du planerat så hoppas jag du får en fantastik tur.
    Många kramar

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s