Nästan myggfri morgonpromenad

Efter frukost och innan morgonpromenaden gjorde jag sällskap med min syster för att sjungandes väcka hennes son. Detta utsatte vi honom för eftersom det är hans 18-årsdag idag. Mitt lilla, allra yngsta syskonbarn har blivit myndig och det var länge sedan han växte om oss alla. Han såg, trots väckning och skönsång , ganska välvilligt inställd till att vi dundrade in till honom men hans moster var finkänslig nog att förstå att efter en liten stund var det dags att lämna hans sovrum. Mer firad blir han ikväll.

Vi ger aldrig varandra eller varandras barn presenter (undantag vid 50 år) men jag vet att mitt yngsta syskonbarn älskar sockerkaka. Vanlig sockerkaka utan några andra smaktillsatser än vaniljsocker eller annat jox som t ex grädde. Jag har numera aldrig ägg eller mjölk i kylskåpet men min syster bidrog gärna med de ingredienserna för att jag skulle kunna baka den sorts sockerkaka som är favoriten. Det duger inte med en vegansk kaka då 😉 Lite ville jag i alla fall piffa upp den och tog några kvistar av mina orkidéer som jag satte i vatten i en plastmugg i mitten av kakan. Det var nog mer för min skull än för mottagarens. Den nu myndiga unga mannen bryr sig nog inte så mycket om dekorationerna så länge kakan smakar som den ska.

DSC_0058

Morgonpromenaden blev lite annorlunda idag. Vi valde bort skogen och alla mygg och vandrade iväg på trottoarer och genom små grönområden. En humla satt helt stilla i en utblommad maskros. Det ser nästan ut som om den har fastnat, lite som i ett spindelnät. Kanske finns det något gott som den vill åt där inne. Det verkar finnas ett annat kryp där inne också. Eller det kanske bara är något skräp.

DSC_0058

I en liten park hittade jag de här nyponrosorna…

 

 

…och längs en mur vid trottoaren växte blåklint.

 

 

Efter en stunds vandrande på trottoarer kom vi fram till en gångväg som går igenom ett litet skogsområde. Jag tänkte att nu är det bäst att vi skyndar oss igenom innan flyganfallet börjar men här fanns det inte alls många myggor.

DSC_0071

Jag kunde i lugn och ro huka och rikta kameran mot olika blommor. Den här gillar jag men har ingen aning om vad den heter.

Jag har  nu fått besked från Anne att den här växten heter Humleblomster. Tack för den upplysningen 😀

 

Det här är i alla fall midsommarblomster, eller skogsnäva. Varken växten ovan eller den här finns längs mina vanliga promenadstråk så kanske ska jag vara lite tacksam mot myggorna som fick mig att gå andra vägar.

 

 

Efter en liten stund kom vi ut ur skogspartiet, korsade en asfalterad väg och fortsatte en bit längs den här grusvägen. Den delar sig en bit fram och vi valde att gå upp på bron, som ni kan ana långt fram. jag trodde att den skulle leda oss till Svartån men vi kom bara fram till några hus och jag såg på ”google maps” att vi inte skulle nå fram till ån den här vägen.

DSC_0104

Eftersom jag inte kan dra iväg hur långt som helst i värmen med Kasper så vände vi och gick tillbaka till asfaltsvägen. Jag skymtade ån långt bort och beskar en bild ganska rejält för att den ska synas.

DSC_0107

Vi gick gång- och cykelvägen längs bilvägen och i diket hittade jag Käringtand och kråkvicker.

 

 

 

Vi svängde av in på en gångväg som ledde oss hemåt och passerade villaområden och en liten lekplats.

DSC_0128

Stackars Kasper var väldigt trött och jag borde ha tagit med en ryggsäck med vatten och något att dricka ur. Det är så torrt att vi inte kunde hitta vatten någonstans. Här har vi varit ute i ca en timme och jag var inte ett dugg trött. Inte Nalle heller såvitt jag kunde se. Men jag tyckte lite synd om Kasper som kämpade på med tungan hängande långt ut. Vi tog det lugnt. Jag stannade och fotade och hundarna fick ta många luktpauser och till sist var vi nästan hemma.

DSC_0130

Alldeles innan en brant backe träffade vi en 9-veckors valp som var ute och gick med sin husse. Hussen satte sig på huk och hälsade på Kasper och Nalle. Den lilla valpen gömde sig under husse men vågade snart komma fram och hälsa på min snälla vovve. Nalle brukar skälla ett tag, särskilt om vi stannar till och pratar, så han fick inte hälsa. Jag gav honom kommandona sitt och stanna och han lyckades nästan. Han tystnade och satt ner en stund men reste sig upp ganska snart igen. Jag hann i alla fall kela en liten stund med den nya söta bekantingen, en vaktel. Jag känner igen utseendet men tror inte att jag har hört namnet på rasen förut. Efter en stund sa vi hejdå och vi tog oss långsamt uppför den branta backen. Några minuter senare var vi hemma igen och hundarna kunde dricka sig otörstiga. Undrar hur länge Kasper ska orka hänga med på sådana äventyr. Han är riktigt imponerande.

Lunchpromenaden blev inte lång. Nalle var med sin matte hos veterinären för att avmaskas inför kommande helgs Osloresa. Han och hans matte ska hälsa på hans älskade och saknade flockmedlem, mattes dotter. Kasper och jag gick en liten runda in i skogen och doften av liljekonvaljer i massor slog emot oss. Jag plockade en bukett. Först var tanken att det skulle bli två buketter men tålamodet tröt. Jag beslöt mig för att tänka effektivt. Min syster fick den bukett jag plockade. När hon och Nalle åker till Oslo kan jag ta upp buketten till mig och njuta några dagar. Om den fortfarande är fin när de kommer hem igen så ställer jag ner buketten igen. På så sätt kan vi ha den tillsammans och alla blir nöjda 😀

DSC_0060


  1. Vilken festlig och fint dekorerad födelsedagssockerkaka som du bakade till ditt yngsta syskonbarn. Kan förstå om den blev uppskattad för just sockerkaka är ju så gott till ett glas iskall mjölk!

    Vilka härliga bilder från promenaderna! Jag har aldrig sett liljekonvaljer växa vilt men om jag skulle göra det hade jag också plockat en bukett. De doftar alldeles fantastiskt och är dessutom så söta!

    Nästa gång får du ta med lite vatten till Kasper så att han får dricka lite. Kanske blir han dessutom varmare på grund av sin mörka päls.

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Man tager vad man haver och jag tyckte att det kändes lite tråkigt att bara lämna fram en vanlig odekorerad sockerkaka 😉 I hans fall är det snarare ett glas cola som slinker ner med kakan.
      Det var kul att gå de här nya vägarna. Kan inte förstå varför jag har varit så motsträvig förut. Det blir nog fler stadsvandringar framöver på morgnarna 🙂 Jag trodde att liljekonvaljer fanns överallt i Sverige. Men växtlighet kan skilja mycket på korta avstånd och kanske finns de bara några mil bort, där du inte brukar gå.
      Ja, jag ska ta med vatten till honom nästa gång vi ger oss iväg så långt och det är varmt. Eller så får jag planera in att gå förbi något vattendrag. I dag var det lite synd om honom men ändå travade han på bra 🙂
      Kram och detsamma.

      Gilla

  2. Härliga rundor. Det verkar så roligt att ha hund när man träffar på andra hundar. Att man stannar och pratar och låter hundarna hälsa om det funkar. En 9 veckors valp hade jag gärna stött på.
    Kram

    Gilla

    • När jag flyttade från Jämtland till den lilla byn Bestorp utanför Linköping (bodde där i sju månader) var det tack vare mina hundar jag först lärde känna folk och kom in i bygemenskapen. Det känns aldrig konstigt att heja på andra hundägare, som det ibland kan göra att säga något till folk utan hund. Men ofta känner man inte igen människorna utan bara hundarna. Möts man utan hund någonstans så är det lätt att bara gå förbi utan att reagera 😉
      Det var en ljuvligt söt liten valp och alla raser är ju söta i den åldern 😀
      Kram

      Gilla

  3. Kasper är verkligen pigg för sin ålder – imponerande minst sagt!
    Jag tror att blomman du fotat heter Humleblomster eller något i den stilen. Gissa om jag är stolt när jag kan bidra med något växtnamn 🙂 Det brukar ju vara tvärtom.
    Hundvalpar ska man akta sig lite för – de väcker så många konstiga idéer, i alla fall hos mig 🙂

    Gilla

    • Han är en riktig krutgubbe 😀
      Nu när du gav mig ett namn kunde jag googla och du har alldeles tydligt helt rätt 😀 Du har all rätt att vara stolt. Tack för att du lärde mig något nytt. Humleblomster – ska försöka komma ihåg det. Lite konstigt för de liknar inte alls blommorna i humle, klängväxten som används i öltillverkning. Men de kanske är humleblommor och det är väl skillnad mot humleblomster 😉
      Du skaffar nog snart en hund om du känner så. Jag blir alldeles varm inombords av att se gulliga valpar men jag har inga funderingar om att själv ha en ny hund efter Kasper. Fy, så jobbigt med en liten valp som man måste leka med och aktivera massor. Jag är för gammal och för tråkig för det nu 😉 Och jag tycker att om man inte orkar med att aktivera en hund så ska man inte ha någon. Vilken självinsikt jag har, eller hur? 😀

      Liked by 1 person

      • Du har så rätt i att man inte ska ha någon hund om man inte orkar aktivera den. Det vet jag inte om jag har ork till heller, men det är sånt jag kan glömma efter lite valpgos 🙂
        Var så god! Kul att kunna bidra och extra kul när jag vanligtvis inte kan det 🙂 Humleblommor har jag här hemma och nej, de är inte de minsta lika.

        Gilla

  4. Det var mig en annorlunda och fantasifull födelsedagskaka! Men du, alla sommarblommor blommar ju redan, visserligen är vi inte långt efter men blåklinten har bara små knoppar än så länge. Humle och käringtand o andra har jag inte heller sett. Men konvaljer plockade jag också idag, och blev myggbiten på kuppen. Jag inser också att jag måste vidta åtgärder, keps, långärmat när jag ämnar gå i skogen. Trist, men det finns dom som har det värre. Min gikt läker bra, svullnaden har lagt sig ordentligt, det röda utslaget är som ett stoppmärke men värker inte utan är bara tryckömt. Har inte ätit värktabletter sedan igår. Så det går framåt. Idag blev det två promenader i värmen, ärenden som behövde göras på olika håll o har man inga transportmedel så är det benen som gäller. Nu snarkar Blinka nöjd i sin korg, jag märker att hon också blir flåsigare nu när värmen slagit till. Vi har dock vattendrag genom hela byn så jag slipper släpa med mig flaska. Kram från pörtet

    Gilla

    • Haha, bara en helt vanlig sockerkaka 🙂 Han vill inte ha något annat och då är det bäst att han får som han vill 😉
      Ja, jag har förstått av vi har liknande blomning i en stor del av landet. Längre norrut är de senare men det verkar som om vår natur ser likadan ut från Dalarna och neråt. Underligt och kanske inte helt positivt.
      Jag har börjat ta mina morgonpromenader i öppnare omgivningar för att slippa myggplågan. Det är snustorrt i markerna så jag tycker att antalet myggor borde minska snart. Men så länge blir det morgonrundor bland bebyggelse och de andra promenaderna i skogen, för då verkar myggen ha jobbat färdigt. I alla fall delvis.
      Skönt att du blir bättre från gikten. Det måste ha varit riktigt plågsamt och då är det ju bra om det inte är så långvarigt. Värktabletter är bra under korta perioder. Jag har precis slutat min långa citodonkur och har inga abstinensbesvär längre. Men jag är lite rädd för att ta dem igen om jag får ont. Det ska nog mycket till innan jag väcker den björnen igen. Du behöver dina ben och fötter för att klara av det som måste göras så jag är väldigt glad för din skull att det går åt rätt håll 😀
      Vi har svartån men den ligger en bit bort och ganska centralt. Skogssjön ligger också lite för långt bort för att jag ska gå dit. Det blir till att ta vatten och en bytta med på promenaderna. På dagens promenad blev det både bad och dryck på samma gång 😀
      Kram

      Gilla

  5. Åh så vackert ni bor och så fina foton du bjuder på, som alltid. Så trevligt att bildligt få följa med på era strövtåg. Kakan såg verkligen inbjudande smaskig ut. Jag tog mig en bit. Hoppas det var ok 🙂
    Ha en underbar fredag!
    Kram

    Gilla

    • Vet du, jag reagerar lite konstigt när någon uttrycker att vi bor vackert eller fint. Jag har svårt att tro på det för jag vill helst inte bo så här i ett villaområde i en stad. Jag vill bo som jag och min man gjorde, vid en sjö utan insikt från grannar och med fjällutsikt bara en bit därifrån. Där vi bodde var det vackert. Här är det en kompromiss. Jag gillar huset inomhus och jag älskar att bo i samma hus som min syster. Utomhus har vi insyn på flera platser även om vi försöker placera buskar strategiskt 😉 Visst finns det fina promenadvägar och skogen är underbar. Men jag tycker inte att vi bor vackert. Men tack för att du skriver så 😀
      Kul att du ville hänga med på promenaden 😀 Kakan bjuder han ingen att smaka av så det var tur att du hann ta en bit innan han fick den 😉 Jag gillar också vanlig sockerkaka men lite tråkigt kan det ändå kännas att inte få göra en tårta.
      Detsamma till dig och har du lika härligt väder som jag så har du just en underbar fredag 😀
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s