Enligt min väderapp väntar mer snö och kyla. Ni vet att jag blir glad för att få en liten släng till av vintern men det skapade ett litet dilemma. Min bil har stått på verkstaden inne i Linköping ett tag och jag hade tänkt vänta till nästa vecka, helst slutet av nästa vecka, med att sätta mig bakom ratten. Men i valet att vänta och komma till en väldigt is- och snötäckt bil eller att köra tidigare än jag hade tänkt och inte behöva göra en jätteansträngning för att komma åt min bil, var det inte svårt att bestämma mig. I morse passade det väldigt bra ur perspektivet att jag skulle kunna få skjuts in till verkstaden. Min syster skulle ta tåget från Linköping och det var ingen större omväg att släppa av mig vid verkstaden på väg till stationen.
Klockan åtta i morse gav vi oss iväg och jag blev glad när jag såg att det var vinterväglag och inte en salt- och slasksörja på E4:an. Lite underligt att det var så för här brukar saltet spridas ofta och mycket.
Min bil stod där utanför verkstaden och väntade på mig och den såg inte alltför insnöad ut. Jag gick in och fick nyckel och papper på vad som hade gjorts och det kändes väldigt bra att inte behöva betala ett öre. De hade tvättat av den innan de åtgärdade den men inte ens det behövde jag bekosta. Men det var ju inte heller mitt fel att den blev påbackad. Den vänliga mannen bakom disken följde med mig ut och borstade oombedd av snön. Vilken service! Han visste ju inte att jag har svårt för den ansträngning de momenten innebär. Han erbjöd mig t o m att gå in och ta en kopp kaffe medan jag väntade. Men jag har så svårt för att vara en hjälplös kvinna så jag tog fram min snöborste och borstade lite försiktigt jag också. Det kändes bättre att hjälpa till med att befria min bil från snön.
Jag mådde bra, helt fri från yrsel och inte särskilt trött, så när jag satte mig bakom ratten och körde därifrån kände jag mig inte alls som en trafikfara. Eftersom min bil var rentvättad och fin var jag extra glad för att jag slapp saltsörjan. Det var som att köra i det väglag jag är van vid. Östgötarna verkar inte ha några stora problem med att köra vinterkörning heller så jag förstår inte varför det ska slösas med så mycket salt. Bättre att de använder de pengarna på mer plogning och lite sandning.
Hemma igen hann jag precis slumra till då telefonen ringde. Jag skulle få blommor och det redan om fem minuter. Så kul och så glad jag blev. De två fina buketter som har prytt mitt hem sedan jag kom hem från sjukhuset, hade båda gjort sitt och nu skulle nya fräscha blommor piffa upp hos mig. Med spänning öppnade jag upp papperet och en jättefin bukett och en liten chokladkartong visade sig. Vem kunde ha skickat dem? Jo, några väldigt fina och goda vänner från Östersund visade att de tänker på mig. Visst blir man glad av sådan omtanke?! Tack snälla, underbara vänner ❤
Jag åt lite lunch och slumrade till igen då jag återigen väcktes av telefonen. Den här gången var det min kontaktsköterska som sa att jag måste öka dosen av immunnedsättande medicin. Inte för att de såg tecken på avstötning utan bara för att koncentrationen var för låg och det får den inte vara. För mig är det svårt att förstå hur det påverkar mig. Jag vet inte om jag blir ännu mer känslig nu eller om jag redan hade så lågt immunförsvar som jag kan ha. Men jag vill inte tänka så mycket på det. Jag tar de piller de säger åt mig att ta, vidtar de försiktighetsåtgärder jag ska och försöker låta bli att oroa mig. Det lyckas jag bra med. Allt går så bra så oron finns inte alls hos mig. Förhoppningsvis finns den inte hos mina barn heller men de verkar inte vara särskilt nervösa.
Jag blundade en stund igen men lyckades inte somna om. I stället klädde jag på mig och tog med hundarna på en promenad. Trots snö och tungt före att gå i lyckades jag utöka promenaden till att vara i tjugo minuter. Varje liten utökning är en stor vinst för mig och jag märker hur jag blir starkare för varje dag. Snart ska kameran få följa med också men ett tag till vill jag koncentrera mig på att orka gå. Det är så svårt att låta bli att böja mig ner till alla fina motiv i markhöjd så det är nog bäst att vänta med fotandet.
Nu känner jag att det har varit tillräckligt med aktivitet idag och resten av dagen blir väldigt lugn. Lite utmaning är bra men jag är även bra på att lyssna på min kropp. Nu är det dags att göra en kopp kaffe och smaka min choklad 🙂
Ett litet tillägg: Jag hann inte mer än publicera det här så fick jag ett samtal från en annan blomsterhandel. Fler blommor väntar i eftermiddag. Spännande.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Lite roligt att du inte vill känna dig som en hjälplös kvinna 😊 jag förstår men ibland kan det vara skönt att bara få ta emot hjälp och sätta sig ner med en kopp kaffe och se en man jobba lite 😉
Kram
GillaGilla
Jag tittar gärna på när andra arbetar men inte om jag framstår som hjälplös. Kanske hänger det ihop med att jag vägrar tycka synd om mig själv eller se mig som ett offer. Men en kopp kaffe medan jag tittar på hantverkare som har en uppgift, det tar jag gärna 🙂
Kram
GillaGilla
Så bra det löste sig med bilen och vilken hjälpsam personal som fanns till hands. Sådant betyder mycket. Skönt dessutom att få hem bilen.
Så roligt att få så mycket blommor för visst värmer det när man vet att nära och kära samt bekanta tänker på en. Här blev det två nya orkidéer men jag fick vackert köpa dem själv.
Kram och god fredagskväll!
GillaGilla
Ja, jag blev förvånad över hjälpen med snöborstningen. Väldigt snällt 😀 Nu står bilen i garaget och jag ska inte köra mer än nödvändigt så här i början. Taxi är redan bokad till tisdagens sjukhusbesök men sedan kanske jag vill börja köra själv 🙂
Nu står det återigen två vackra buketter på mitt vardagsrumsbord och den här gången är det jämtländska vänner som visar omtanke 🙂 Jag är inte bortskämd med att få blommor och då är det extra roligt 😀 Men blommor som man själv har köpt är också vackra och orkidéer pryder alltid sin plats 🙂
Kram
GillaGilla
Härligt med blommorna och människor som bryr sig!
Och härligt med personal som gör det de ska och lite till 😉
Det låter klokt att vila lite efter all aktivitet du ägnat dig åt idag men jag förstår så väl att du vill komma igång med livet igen. Nu vet jag ju att du är en mycket klok kvinna så jag tror dig på orden att du lyssnar på din kropp 🙂
GillaGilla
Ja, det är helt sant att blommor betyder mycket och att det är en uppskattad gåva 😀 Undrar om de är lika hjälpsamma mot alla eller om det var en impulsgrej att ställa upp så mycket. Jag blev i alla fall imponerad av den servicen 😀
Rätt som det är tar kropp och huvud bara slut och då har jag inte så mycket att sätta emot. Då är det bara att lyda. Men jag orkar mycket mer än jag trodde att jag skulle så jag är positivt överraskad 🙂 Det är ju också så att jag vill absolut inte äventyra något och då gäller det att hålla igen lite 😉
GillaGillad av 1 person
Ja det är nog klokt att hålla igen lite men bra att du känner att energin återvänder!
Visst är det trevligt med hjälpsamma företagare och omtänksamma vänner 🙂
GillaGillad av 1 person
Hej, jag tycker du verkar ha funnit en perfekt balans i din rehab. Du vet när du gör lagom när du gör för mycket och lägger då av i tid. Du är så förnuftig, sansad och förståndig så det är ju rent otroligt. Men, du har nog haft en lång tid på dig till förberedleser inför detta. Jag kan tänka att det är jobbigare för någon som t.ex plötsligt bara faller ihop o har fått en hjärtattack eller stroke helt oförberedd. Inget av scenariorna är förstås att föredra…
Jag känner mig också trygg med att du vet vad du pysslar med, var gränserna går, när du mår bra osv. Och det är nog det dina barn känner av. Det här fixar morsan, tänker dom, och det gör du ju”
GillaGilla
Hahaha, du får mig att verka så präktig och jag vet inte om jag känner mig så 😉 Men kanske har jag en hel del av ”duktig-flicka-syndrom” kvar sedan ungdomstiden och kanske är det till hjälp nu. I mina förberedande tankar trodde jag på en mycket trögare återhämtning med kanske en del problem och tillbakagång till sjukhus. Så vet jag att det har varit för en del andra. Men för mig löper allt på bra och jag vill inte riskera att ändra på det 🙂 Du har säkert rätt i att det är svårare att hantera en återhämtning efter plötslig sjukdom. Men man kan inte göra mer än kroppen tillåter så jag tror att de flesta känner sina gränser. Mina barn är vana vid att jag fixar det mesta och så länge jag visar att jag känner mig trygg så är de också lugna. Lite skillnad var det när jag fick samtalet och åkte in till sjukhuset, särskilt första gången. Då var de riktigt nervösa alla tre. Men det släppte snabbt efteråt 🙂
GillaGilla
Go´morron i snöyran! Antar att du känner dig lycklig när snön fortsätter falla 🙂
Så härligt med blommor som kommer och lyser upp din tillvaro. Skönt med vänner som muntrar upp! Skönt också att du fått hämta hem din bil – och vilken bra service på verkstaden!
Känns bra att det går framåt med din rehab och att du kan ta allt längre promenader – härligt!
Önskar dig en fin lördag!
Kram
GillaGilla
God morgon, eller nu är det förmiddag 🙂 Ja, jag är jätteglad men samtidigt sitter jag här med lite dåligt samvete för att syrran just nu är ute och sliter med snöskottningen. Jag försökte sopa lite på min egen trappa men sådana rörelser funkar inte alls. Men hon behöver motionen säger hon och nu verkar det inte vara mer snö på gång. Hädanefter är det bara glädje över allt det vackra alltså 😀
Det är så kul att få blommor och jag är väldigt glad för omtänksamheten. Men samtidigt är jag förvånad för jag hade inte alls väntat mig alla dessa blommor. Värmen och omtänksamheten bakom buketterna är det som gläder mig mest 😀
En så glad, trevlig och hjälpsam man måste vara guld värd på en arbetsplats där service är viktigt. Hoppas att han blir uppskattad av sin arbetsgivare om han alltid är så serviceinriktad 🙂
Jag hoppas att snön trampas ner lite till min kommande lunchpromenad. Annars blir det en lite kortare runda i dag men det är i alla fall härligt att komma ut i det här fina.
Önskar dig detsamma.
Kram
GillaGillad av 1 person