Anki hade föreslagit att vi skulle besöka ett storkhägn i närheten av vår stuga och det ville både Paula och jag jättegärna göra. Storkar är exotiska fåglar för oss som bor norr om Skåne. När vi alla hade vaknat den första morgonen i vår mysiga stuga så gav vi oss iväg och vi blev inte besvikna. Många storkar befann sig i en inhägnad men många hade sina bon utanför hägnet och var fria att flyga fritt. Vi kom aldrig riktigt nära de vackra fåglarna men en del bilder blev skapliga och för mig var det här en wow-upplevelse.

Tre glada tanter var väldigt nöjda med det här besöket hos storkarna.

Högt uppe i luften cirkade en rovfågel och Anki visste att det var en glada. Bilden är inte alls bra men jag blev så glad över att det i alla fall syns vad det var som svävade omkring där uppe.

Vårt nästa mål var Glimmingehus men innan vi kom dit var Anki uppmärksam och svängde in på en liten grusväg där vallmofälten lyste röda på varsin sida om en allé. Några blåklint hade trängt in sig bland allt det röda och gav en fin färgmix.

Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltida borg. Här får man veta mer om människor från fyra århundraden, som levt och verkat på Glimmingehus. Bland dem finns en fruktad kapare, tjänstefolk av alla de slag, och en kvinna som var mor till sexton barn. Jag gillade att titta på allt men som ni vet så orkar min hjärna inte ta till sig av fakta och skyltar om historia. Jag uppskattade dock att få komma dit och titta in i diverse rum och se hur människor har levt genom olika tider. Den vita skulpturen ska föreställa Vildmannen, även kallad jätten. Han är en hårig man som i den ena handen håller en stor påk och i den andra en nyfångad hare. Så mycket mer ska jag inte skriva om honom utan låter eventuella intresserade googla fram mer info. Men när vi gick in till honom så kom stora skaror av skolungdomar och alla antingen knäböjde och sa hejdå vildmannen eller bara gick förbi och sa samma sak. De hade gått med i en guidad tur så förmodligen hade de fått besked om att så skulle man göra. När vi gick ut igen sa jag också hejdå utan att veta varför.

Undrar vad Paula hade gjort för att förtjäna detta straff.

En bit från borgen står den här bygghyttan. Den uppfördes 1999 för pedagogisk verksamhet och liknar de bygghyttor som fanns när Glimmingehus uppfördes.

Efter det här besöket var vi ganska trötta och valde att handla mat, som bara behövde tillagas i mikron, och sedan återvända till vår stuga. Det ska vara lättsamt när man är ute och reser. För min del var besöket hos storkarna det mest minnesvärda den här dagen men vallmofälten och borgen kom inte långt efter.