Vart tog stigen vägen?

Stigarna är fortfarande blöta och leriga men igår gjorde jag ändå ett försök att gå en av mina finaste rundor. Det är trist att bara gå på asfalt och skorna har ändå sett sina bästa dagar. Men jag gav upp när jag kom hit. Det här var en väldigt välbesökt stig, eller stigar eftersom de gick åt olika håll. Markägaren har så klart rätt att plöja sin mark men jag trodde att det fanns någon slags överenskommelse med kommunen eftersom en led går här. Det såg likadant ut bakom mig men där kunde jag ta en omväg runt den plöjda marken. Jag gav upp och vände tillbaka. Men bara en liten bit för sedan kunde jag ta mig ner mot sjön och gå en bit längs den.

En lugn och skön dag och det tyckte tydligen den här kanotisten också. Han paddlade långsamt framåt och såg ut att njuta av att vara på sjön.

I morgon ska det äntligen bli kallare och då ska jag ge mig ut på någon av alla fina stigar som finns här omkring. Kanske åker jag till Bynäset. Det var länge sedan.


En kommentar

  1. Det skulle bli kaldt her i kveld og i morgen så snøen skulle lave ned… her regner det så det spruter. Jeg har vilet ha snø lenge, det blir jo så mye lysere og triveligere. Ikke minst reinsligere også, når man har hunder. Men når man ikke får gått der man har tenkt, så får man gjerne en flott tur allikevel.

    Gilla

    • Jag längtar också efter snön men när den kommer hoppas jag att det sedan fortsätter att vara kallt. Det är inte roligt när snön smälter och alla gångbanor är isiga. Men hellre is än lera när man har hundar. Här finns det ganska många alternativ för promenaderna så det var bara att välja en annan väg 😀

      Gilla

  2. Ja nu är det problem med både väder och klädsel och tillgänglighet. Idag har vi haft en underbart solig dag, frost i morse var också vackert. Man får suga på de få karameller som erbjuds så här års. Kramen

    Gilla

  3. Ja det där såg inte inbjudande ut. Som sagt, svårt att hitta bra stigar just nu. Asfalt blir ju så tråkigt i längden.
    Har du testat att kanot:a någon gång Ingrid? När man ser bilder så ser det så fridfullt ut, men det kanske är jobbigare än vad man föreställer sig.?

    Gilla

    • Nej, men jag tvivlar inte på att det snart är upptrampat där igen. Det syntes redan tecken på det. I dag är det helt annorlunda och jag har promenerat i minusgrader med hårda, frostiga stigar. Det blev lite asfaltspromenad också eftersom jag inkluderade kyrkogården i promenaden.
      När jag var ung var jag med i scouterna och när vi var i vår scoutstuga, i Ulrika i Östergötland, hade vi tillgång till kanoter. Mest paddlande blev det när jag kom upp i seniorerna och vi kunde boka stugan utan ledare. Det blev mest dagsturer men vid ett tillfälle paddlade vi till en ö där vi byggde oss ett vindskydd och övernattade. Otroligt fina minnen 😀 Vi var två i varje kanot så paddlandet var inte särskilt jobbigt, bara kul och härligt. När jag träffade min man paddlade vi lite i hans kanot men inga längre turer. Så ja, jag har kanotat en del 😀 Om jag ska vara ärlig använde vi även scoutstugan till att ha fester i och det var en fin kombination 😀

      Gillad av 1 person

  4. Jag har också funderat på den där stigen som går rakt över bondens åker. Det verkar vara en gångstig som, av någon anledning, promenerande gärna använder. Kanske är det av ren godhjärtanhet ( ? på det ordet ) som bonden tillåter det. Bättre att det blir en enda stig på grödorna än att det blir många olika…. Så resonerade i alla fall min pappa när han tillät oss barn att springa rakt över åkern till badplatsen på somrarna. Stigen blev tydlig, men det var den enda. Åh, vilke härliga barndomsminnen som nu kom fram…

    Gilla

    • Fram till där fotot är taget går en vit led, vet inte om den har ett namn, men sedan är jag inte säker på om leden går upp mot campingen eller rakt fram. Kanske finns det ingen överenskommen stig där och i så fall har markägaren varit väldigt tillåtande. Jag tror inte att det går att hindra att stigen trampas upp igen och i vinter kommer säkert många att gå där. Vi får väl se. Kul att dina tankar lockade fram fina minnen från förr 😀 Jag gillar ordet godhjärtanhet så vi kan väl enas om att det heter så 😀

      Gilla

  5. Det finns en gräns för var man kan trampa fram och för vad skorna klarar av. Därför är jag mycket nöjd med mina varmfodrade låga gummistövlar som definitivt klarar en nyplöjd åker. Snart blir det väl frost hos er och då blir så klart marken hårdare och mer lättvandrad. Jag minns när vi spårade på en nyplöjd åker efter att det hade regnat. Mina goretexkängor tog en evighet att få rena.

    Kram och god söndag!

    Gilla

    • Ja, kan man välja så är det trevligare att gå på mindre lerig mark. Jag har också ett par låga stövlar men de är inte lika sköna som mina skor och därför blir de oftast bortvalda.
      Kul att du skriver om att det snart blir frost här eftersom jag precis, just nu, publicerade ett inlägg från en frostig morgonpromenad 😀
      Jag har tvättat walkingskor i goretex i tvättmaskinen och det gick faktiskt bra. Men det bästa är så klart att göra det för hand om man vill vara rädd om dem.
      Kram och detsamma!

      Gilla


Lämna en kommentar