Valdagen

På valdagen blåste det rejält men det var ändå skönt att komma ut en stund. Kameran fick dock stanna i väskan, med undantag för när den här fina kissen trots blåsten satt stilla en stund. Den får representera den här dagens lilla möte som lämnade mig med ett leende. Jag var nästan hemma igen och i närheten av vallokalen mötte jag en familj bestående av föräldrar och två barn. Jag gissar att det barn som inte låg i vagnen var någonstans i trakterna 3-5 år. När jag var några meter ifrån familjen tittade barnet på mig och frågade ”ska du rösta”. Jag berättade att jag redan hade röstat och självklart returnerade jag frågan. Jag riktade den mot barnet men det var pappan som svarade att det hade de också redan gjort. Mamman bara fnissade och jag skrattade gott åt situationen jag också. Jag gillar att barnen inkluderas och får veta vad röstning och demokrati innebär. Då väcks säkert en del frågor och för barn är det nog helt naturligt att ställa frågan till personer de möter. Får jag en intresserad fråga så är det klart att jag svarar.

Det var hög tid för att fylla på i förråden och i morse tog jag bussen för att handla på Willys. Ibland får jag för mig att kombinera det med en promenad och dagens väder inbjöd verkligen till en sådan. Jag klev av bussen på Frösösidan av gångbron och därifrån blev det en skön promenad längs sjön några km innan jag svängde upp mot butiken. Nu är det ett tag sedan de här husen byggdes och planerna för ännu fler byggen verkar ha avstannat.

De tilltänkta tomterna ser ut så här och det är nog de som bor lite längre bort bara tacksamma för.

De blir nämligen av med mycket av den här utsikten och delvis även fjällutsikt när planerna sätts igång. Och vem vill inte ha en vy över Frösön utanför sitt hem? 😀

Molnen ordnade ett slags lugnt och stilla fyrverkeri där uppe i det blå.

Sista bilden innan jag lämnade sjön visar hur det ser ut utanför Inlandsbanans kontor.

Det blev en hel del handlat och visst blev det ganska tungt att bära. Men jag tycker ändå att det är smidigt att ta bussen och det är ju inte långt varken från Willys till busshållplatsen eller från bussen och hem senare. Jag blev erbjuden hjälp när jag vid ett tillfälle ställde ner en kasse för att ta ett nytt grepp men jag log, tackade och sa att det gick bra. Än så länge klarar jag mig utan hjälp men det är ändå trevligt att någon frågar.


En kommentar

  1. Det var en speciell teckning på den katten!

    Jag förstår mer än väl att folk är nöjda om det inte byggs där för vem vill förlora en fin utsikt. Det såg ut att vara ett härligt promenadväder så jag förstår att du passade på. Bra kämpat med kassarna men det var ju omtänksamt och en fin gest att någon erbjöd sig att hjälpa till.

    Kram

    Gilla

    • Ja, och jag tycker att den är fin. Den färgsättningen på katter kallas sköldpaddsfärgad och det är nästan bara honor som kan få den färgen. Det har att göra med kromosomer och gener men mer än så har jag inte kunskap om.
      Det är synd att vissa förlorar en fin utsikt om det byggs och så har det redan blivit bakom de hus som redan ha byggts. Samtidig måste bostäder byggas och staden expandera så det är inte en lätt balansgång för kommunen.
      Det finns vänliga personer som gärna hjälper men den här gången klarade jag mig bra på egen hand. Jag var ju nästan hemma vid min dörr.
      Kram

      Gilla

  2. Dessa små möten som ger så mycket. ❤️

    För någon månad sedan gick jag ikapp en medelålders man (troligtvis familjefar) som bar på 4 tunga Willy-kassar. Han skulle nu gå genom byn med allt han handlat.
    Först gick jag förbi honom, men sedan vände jag mig om och frågade om han ville ha bärhjälp – förvånande nog så tackade han ja. 😉
    Så några hundra meter kunde jag hjälpa honom, sedan gick vi åt olika håll.

    Fint att kunna hjälpa någon på ett ”enkelt” sätt.

    Charmigt litet järnvägsfordon. 🙂

    Ha det gott Ingrid!

    Gilla

    • Jag har sagt det förut och påpekar gärna igen att det är alla små möten som till viss del gör mina promenader så fina 😀
      Vad snällt av dig att erbjuda bärhjälp och det var säkert ett trevligt möte för er båda. Han gick säkert hem och berättade om den vänliga kvinna som hade erbjudit sin hjälp.
      Ja, den lilla järnvägsvagnen i Inlandsbanans färger var söt 😀
      Tack Barbro och detsamma!

      Gilla

    • Ja, en jättefin kisse 😀
      Det är alltid kul när barn är spontana och ställer frågor. Då vill jag ju svara så att de känner att de är sedda och hörda. Ett trevligt möte.
      De hus som hamnar bakom de nya byggena har funnits där sedan jag var barn och förmodligen ännu längre så några planer kände de inte till då men de som har flyttat dit relativt nyligen var säkert informerade. Nästa omgång kommer att skymma utsikten för bl a en kyrka och där har det varit protester. Men det går nog inte att hindra utvecklingen och det är ju attraktiva platser att bygga bostäder på.
      Kram

      Gilla

  3. Jättefina bilder igen och vilken söt katt!

    Det är roligt när barn ställer frågor spontant och jag brukar alltid svara och prata lite.

    Så snällt när någon frågar om man behöver hjälp.

    Kram

    Gilla

  4. Vilka häftiga moln, såna har jag aldrig sett! Jag storhandlar inte längre, tycker det inte är så relevant. Men nästa veckla kanske jag åker till stora köpcentret o se om jag kanfinna några fynd…Valet är över , få se hur det blir…Hoppas du får fina höstdagar/kram

    Gilla

    • Ja, de var lite spännande och jag har nog inte heller sett sådana moln förut. Jag storhandlar inte lika mycket som när jag hade bil men det blir lätt lite för mycket att bära och det brukar alltid gå på något vis. Envis är jag och så länge jag klarar av att bära tungt så fungerar det. Att jag sedan får lite ont ett tag kan jag stå ut med.
      Det tar nog lite tid innan regeringen är på plats så nu får vi plocka fram tålamodet och låta politikerna göra sitt jobb.
      Kram

      Gilla

  5. Vilken fin katt och vilken tur att den satt stilla så du hade turen att kunna fota den.

    Barn är verkligen underbara med alla sina funderingar. När jag var och röstade så var det två pojkar som säkerligen hade veckans tråkigaste uppdrag. De tyckte att det tog såååååå lång tid att komma fram till röstningsbåset. De led vill jag lova.

    Kram

    Gilla

    • De är så fina de här sköldpaddsfärgade katterna. Ja, alla katter är ju fina men vissa har speciella och extra fina färger. Den satt så snällt där och poserade 😀
      Det är kul att träffa barn som visar spontanitet och säger det de just då tänker på. Barn och långa köer går nog inte bra ihop. Det är jobbigt för alla att köa men kanske lite extra jobbigt för barn. Jag har haft turen att slippa köer vid alla val utom det första för mååånga år sedan.
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar