På valdagen blåste det rejält men det var ändå skönt att komma ut en stund. Kameran fick dock stanna i väskan, med undantag för när den här fina kissen trots blåsten satt stilla en stund. Den får representera den här dagens lilla möte som lämnade mig med ett leende. Jag var nästan hemma igen och i närheten av vallokalen mötte jag en familj bestående av föräldrar och två barn. Jag gissar att det barn som inte låg i vagnen var någonstans i trakterna 3-5 år. När jag var några meter ifrån familjen tittade barnet på mig och frågade ”ska du rösta”. Jag berättade att jag redan hade röstat och självklart returnerade jag frågan. Jag riktade den mot barnet men det var pappan som svarade att det hade de också redan gjort. Mamman bara fnissade och jag skrattade gott åt situationen jag också. Jag gillar att barnen inkluderas och får veta vad röstning och demokrati innebär. Då väcks säkert en del frågor och för barn är det nog helt naturligt att ställa frågan till personer de möter. Får jag en intresserad fråga så är det klart att jag svarar.

Det var hög tid för att fylla på i förråden och i morse tog jag bussen för att handla på Willys. Ibland får jag för mig att kombinera det med en promenad och dagens väder inbjöd verkligen till en sådan. Jag klev av bussen på Frösösidan av gångbron och därifrån blev det en skön promenad längs sjön några km innan jag svängde upp mot butiken. Nu är det ett tag sedan de här husen byggdes och planerna för ännu fler byggen verkar ha avstannat.

De tilltänkta tomterna ser ut så här och det är nog de som bor lite längre bort bara tacksamma för.

De blir nämligen av med mycket av den här utsikten och delvis även fjällutsikt när planerna sätts igång. Och vem vill inte ha en vy över Frösön utanför sitt hem? 😀

Molnen ordnade ett slags lugnt och stilla fyrverkeri där uppe i det blå.

Sista bilden innan jag lämnade sjön visar hur det ser ut utanför Inlandsbanans kontor.

Det blev en hel del handlat och visst blev det ganska tungt att bära. Men jag tycker ändå att det är smidigt att ta bussen och det är ju inte långt varken från Willys till busshållplatsen eller från bussen och hem senare. Jag blev erbjuden hjälp när jag vid ett tillfälle ställde ner en kasse för att ta ett nytt grepp men jag log, tackade och sa att det gick bra. Än så länge klarar jag mig utan hjälp men det är ändå trevligt att någon frågar.