Första anhalten

Det var en helt ok resa med nattåget till Stockholm. Jag hade sängen närmast taket och det är både för- och nackdelar med en sådan placering. Lite jobbigt att få med sig den del av packningen som jag behövde där uppe men samtidigt den mest avskilda platsen i kupén. Så länge jag kan klättra på en stege så funkar det. Jag sov från och till och gissningsvis blev det mellan 4 och 5 timmars sömn innan jag vaknade vid halvfemtiden. Tåget var framme i Stockholm 05.05 men det var ingen brådska att gå av. Men mitt tåg mot Örebro gick 06.14 så i god tid innan dess vandrade jag iväg och följde skyltarna mot rätt spår. Det är väldigt lätt att hitta rätt på Stockholms central. Många spår och vägar att välja bland men så välskyltat att det aldrig är några problem.

På nästa tåg hade jag en hel vagn för mig själv största delen av resan. På en av de sista stationerna gjorde en ung man mig sällskap och när han inte hittade något uttag för att med USB ladda sin Iphone erbjöd jag honom att låna min adapter där han kunde ansluta sin sladd. Det fanns bara vanliga elkontakter. Han tackade och sa att det är inte vanligt i Sverige att vi hjälper varandra (han kom från Turkiet). I Östersund, där jag bor, är vi ofta hjälpsamma svarade jag. Sedan blev det ett trevligt samtal och han kände väl till Östersund genom många resor för det företag han ägde tillsammans med sin bror. Det blev ett lagom långt samtal, precis ett sådant som jag uppskattar, innan vi var framme i Örebro. Jag fick tillbaka min adapter med ännu ett tack och sedan gick vi åt olika håll. Jag letade upp den busshållplats varifrån bussen till min yngsta dotter och hennes man avgick. När jag gick av bussen blev det en liten promenad och sedan välkomnades jag med kramar och pratiga och gosiga katter.

Nu har jag äntligen lärt mig hur jag ska se skillnad på kattbröderna. Pixel gillar att tugga lite på sin svanstipp så där är det inte mycket päls kvar. Grixis har mer hår på sin svans. Pixel får man lyfta upp och hålla i ett tag men han är inte den som söker mest närhet. Grixis vill inte bli upplyft, i alla fall inte av mig, men han har hittills nästan hela tiden hållt sig nära mig. När jag gjorde iordning min säng hjälpte han till och sedan har han legat där titt intill mig varje gång jag landar där en stund. Ibland visar han tydligt att han vill bli klappad och buffar gärna med huvudet mot mig. Men han vill inte bli fasthållen.På bilderna är det den här gången bara Grixis jag har lyckats fånga med kameran.

Min mamma brukade säga att det bästa man har sätter man på bordet. Som jag minns det så menade hon oss barn. Här är det en Grixis som själv har placerat sig där.

Efter fika och husesyn i deras fina hus så tog vi en promenad i det närbelägna naturreservatet. Där finns det mycket att se och många gångar att gå på. I stolen där borta har det hamnat en liten figur.

Och ja visst, det är ju jag som är den figuren.

Min dotter gav sig på både att gå på lina och att hänga i romerska ringar men, som ni vet vid det här laget, så vill hon inte kunna identifieras i min blogg så det får ni inte se. Men en blåklint och en humla i en kärringtand bjuder jag på i stället.

Efter lunch ville vi vila en stund allihop så jag och Grixis hamnade i gästrummet. Jag slumrade nästan till en stund men väckte mig själv genom att hosta. Då gjorde jag hela mitt träningsprogram på en matta bredvid sängen och ibland blev det kelpaus med en nyfiken kisse.

På ett bord bredvid gästsängen har min dotter placerat en nalle och nallen har fått överta den mössa jag virkade när dottern var bara något år gammal. Hon älskade den här mössan och på dagis sa de att hon var väldigt noga med att alltid ha på sig den när de gick ut under sommarhalvåret. Nu är den sedan många år alldeles för liten för hennes huvud och förmodligen skulle hon inte vilja ha på sig den bland folk heller. Men hon har inte glömt bort den och här passar den ju bra.

I morgon kommer min äldsta dotter hit en stund och det ser vi alla fram emot. På kvällen fortsätter sedan min resa mot nya mål.

Bokmärk permalänken.

En kommentar

  1. Vilken första bra etapp det blev och så mysigt att se deras hus. I morgon får du även träffa andra dottern så mycket bättre än så här kan väl inte en resa starta!

    En liknande stor stol finns här vid en av strandrestaurangerna och självklart vill alla testa den. Jag har också gjort det 😉

    Så fint med nallen och mössan ❤

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Ja, det började bra och fortsättningen kommer att bli lika bra 😀 Äldsta dottern är på väg hit nu och tidigare blev det en lång och väldigt skön promenad fram till Hjälmaren.
      Jag tror att sådana stolar finns på många platser och jag har sett bilder på andra som sitter i dem. Men jag kunde ju inte låta bli att testa jag också 😀
      Mössan väcker lite nostalgi och fina minnen.
      Kram

      Gilla

      Svara

  2. Bra början på din resa och vilken tur att du träffade på en ärlig person. Jag lånar aldrig ut något efter att jag såg en kille låna en laddare av en tjej på tåget. Han gick helt enkelt av med laddaren och stal den. Jag gick av på samma ställe men vågade inte säga något. Det finns tyvärr för många sjuka personer idag i samhället.

    Katterna är så söta! Mina gillade inte heller att man lyfte dom, förutom när sonen lyfte Zelda. Då la hon sig tillrätta i hans famn!?

    Den stolen du sitter i finns ett exemplar av på ett torg i min stad också!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Det blev en bra start på resan och kanske är jag lite naiv som litar på folk. Men den här gången blev det inga problem utan en trevlig stund med en ung tvåbarnspappa.
      Kissarna är såå söta och väldigt gosiga. Jag har så klart passat på så mycket jag kan 😀
      Sådana stolar finns på många platser och jag har sett att andra har suttit i dem. Lite kul är det ju att klättra upp i dem och ta bilder.
      Kram

      Gilla

      Svara

    • Det har gått väldigt bra och det är jag säker på att det kommer göra fortsättningsvis också. Visst är det trevligt med de här korta mötena där man får veta lite om den andra personen. Han hade en del frågor till mig också så vi berättade nog ungefär lika mycket om vart vi skulle och varför.
      Tre av de bästa sakerna jag vet. Kramar, kattgos och promenad 😀
      Kram

      Gilla

      Svara

  4. Jag älskar ju att åka tåg, har aldrig övernattat på ett men det hade ju varit mysigt tycker jag.

    Såklart man ska hjälpa varandra, fattas bara, kan ju jag känna.

    Vår ”Ozzy” hamnar allt som oftast på vardagsrumsbordet under kvällarna, han gillar att vara i centrum och dessutom tycks han kika på vår Tv. 🙂

    Ha det bäst nu.

    Gilla

    Svara

    • Ja, det är så kul att vara på väg och nu är vi på plats i Skåne. Men jag hinner inte riktigt med att blogga så det får nog komma senare.
      Tack Lillian! Kul att du hänger med.

      Gilla

      Svara

  6. Sötaste Grixis gör sig bra där på bordet tycker jag. Förstår att du blev väl mottagen och omhändertagen av både två och fyrbenta. Så bra att resan med tåget gick som på räls, man vet ju aldrig. Skönt med gott om tid även på morgonen vid tågbytet så man slipper stressa.

    Förstår att killen blev glad över din hjälpande insats med adaptern, man är ju beroende av att det finns batteri på mobilen.

    Ser fram emot nästa inlägg från din resa.

    Kramar

    Gilla

    Svara

    • Han är en väldigt fin bordsprydnad. Jag trivdes så bra där och det är alltid varma och roliga möten med mina barn. Alla tågresor hittills har gått väldigt bra och nu är vi i stugan i Borrby.
      Han blev glad och jag blev också glad när jag kunde hjälpa. Ett trevligt möte blev det ju.
      Kul att du hänger med och förmodligen dröjer inläggen lite. Men så småningom kommer de 😀
      Kram

      Gilla

      Svara

  7. Jag ,är uppväxt med katter och gillar sådana jättemycket. Tyvärr är min ena son allergisk mot katt. Det finns katter han inte reagerar på, men de flesta. Samtidigt som ja skriver ”tyvärr” så känns det bra. Jag slipper att fundera över att ha katt eller ej. Som ensamstående är det problematiskt om man ska resa bort eller till och med blir sjuk och hamnar på sjukhus några dagar.

    Gilla

    Svara

    • Jag älskar både hundar och katter men vill ändå inte ha något husdjur och det är ju bra att man kan mysa lite med andras djur ibland. En del i att jag inte vill ha egen hund är just att jag vill vara fri att resa och göra vad jag vill utan problem så det är nog bästa beslutet att avstå djurkompis.

      Gilla

      Svara

  8. En bra början på resan! Fint av dig att du hjälpte en medresenär med laddaren. För mig är det en självklarhet att göra så … är nog lite blåögd och tror alla om gott, men de allra flesta är nog ärliga 🙂

    Fina katter och de verkar vara riktiga personligheter.

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Det blev en väldigt bra början och det är så klart alltid kul att träffa familjen 😀 Kanske är vi båda lite blåögda men det känns bra att vara lite snäll ibland.
      De här kattbröderna är olika varandra men de är precis lika gosiga. Det blev en hel del mänskliga kramar också 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara

Lämna en kommentar