Sippor och fåglar

Under gårdagens promenad såg jag något inne bland träden som såg ut som både blå- och vitsippor tillsammans och självklart kröp jag in under grenarna. Men det var inte vitsippor jag såg utan både vita och blå blåsippor. Tillsammans med de gröna bladen blev det Jämtlands färger och det är ju alltid fint. Lite senare dök ett gäng blåsippor med en helt annan färg upp. Jag skulle säga att det går åt det rosa hållet men kanske någon annan hävdar att de är mer ljuslila. Hur som helst så är det kul med variation. Det finns väldigt många olika blå nyanser också , från väldigt ljusblått till marinblått.

Har ni, som jag, svårt att bestämma er för om ni vill skriva blå eller blåa när det är plural. Jag brukar kolla upp tveksamheter men av någon anledning har jag inte gjort det i det här fallet tidigare. Men nu googlade jag och svaret är: Pluralformen av adjektivet blå är blå eller blåa. Båda formerna är korrekta, men ”blå” anses ofta ha en något högre stilnivå.

Jag väljer att använda den form som anses ha en något högre stilnivå 😀

Nu lämnar jag sipporna och kommer till fåglarna. Jag fick en impuls och svängde in till Ändsjön. Jag trodde inte att jag skulle få se något mer än is och kanske några skator och kråkor. Men när jag kom till det södra fågeltornet stod en kvinna där och riktade sin kamera (med ett rejält stort objektiv) mot en annan del av sjön. Jag tittade dit och där var det lite öppet vatten och där simmade en svan tillsammans med en hel del sothönor. Ännu ett ord med oklar pluralform. Jag kollade så klart även sothöna i plural och nu vet jag att det heter sothönor och inte sothöns. Jag såg att även sothöns fanns men SAOL och flera andra pålitliga källor visar att det heter sothönor. Se där. Nu blev det en liten språklektion också och kanske har någon mer än jag lärt sig något.

Svanen såg ensam ut och jag hoppas att en partner så småningom dyker upp. Under tiden får den nöja sig med sothönor och jag tror att det även var några brunänder inne i vassen. Men de där sothönorna kan nog vara ganska irriterande och rätt som det var fick svanen nog och sa ifrån.

Kvinnan i tornet sa att jag precis hade missat några tranor som lyfte och flög iväg. Det var ju synd men ibland har man tur och ibland inte. Jag gick vidare för att se om det var is- och snöfritt hela vägen runt sjön och det var det nästan. På några skuggiga delar av stigen fick jag gå ute i terrängen för att slippa halka. Det var dessutom väldigt lerigt bitvis och jag såg att stora delar av spången var bortplockad och att nya plankor låg och väntade på att komma på plats. Men trots lera och en del is så gick det bra att gå hela rundan. Några änder hade hittat en privat badplats. Lite längre bort simmade en knipa.

Jag kom till det norra fågeltornet och även där fanns det en svan. Den här svanen hade en partner och efter en promenad uppe på isen tog den sig ner till sin väntande partner.

Innan jag kom fram till tornet hörde jag hur tranor skrek en bit bort och jag hoppades att jag skulle hinna fram innan de försvann. De var kvar men med långt avstånd och solen i samma riktning som tranorna så blev resultatet mer som en skuggbild.

Jag fortsatte och när jag lite senare hade solen i ryggen och sikten var fri en liten sträcka så fick jag lite bättre bilder. Fortfarande är avståndet stort och jag hade inget att stötta armarna mot. Men där är de och det verkade som om två av dem höll ihop medan den tredje var lite utanför.

En väldigt skön vårpromenad med mer att titta på än jag hade förväntat mig.


En kommentar

  1. Helt vita blåsippor vet jag inte om jag sett men vet att de finns. Och nu fick jag se det hos dig. Rosa och lila ser jag ofta och även riktigt blå. En blomma med många ansikten kan man säga. Och så fåglar på det. Jag blir alltid lite ledsen när jag ser en ensam svan och hoppas alltid på att partnern finns någonstans i närheten. Tycker bilderna på tranorna blev bra med tanke på avståndet. Och siluettbilderna blev riktigt läckra. En trevlig dag både för dig och för oss som fick följa med via dina bilder.

    Kram

    Gilla

    • Nere i Mjölbyskogen fanns det många olika färger men här är det mest bara blå blåsippor jag ser. Olika nyanser av blå så klart men ändå blå. Det var kul att hitta andra färger här. Det är inte första gången men det händer inte så ofta.
      Det är trist att se en ensam svan för de brukar ju hålla ihop i par. Men vi får hoppas att någon snart kommer flygande och blir ett par med den här ensamma svanen.
      Hahaha, ja tranorna blev åtminstone unika i motljus men lite bättre när jag fick solen i ryggen. Kul att du fick en trevlig dag tillsammans med mig 😀
      Kram

      Gilla

  2. Underbara vårtecken och härliga sippor oavsett färg. Blåsippan är verkligen vårens blomma nummer ett så det är tråkigt att de inte finns här hos oss. Vi får nöja oss med vitsipporna.

    Jättefina bilder även på fåglarna! Kändes bra att svanen hittade sin partner. Många fåglar hänger ju ihop hela livet.

    Önskar en fin start på den nya veckan!

    Kram

    Gilla

    • Ja, blåsipporna symboliserar verkligen våren men vitsippor kommer inte långt efter. Snart har ni säkert vita mattor i vissa skogsavsnitt.
      Tack Znogge! De blev skapliga med tanke på avståndet. Men tyvärr hittade inte den ensamma svanen någon partner just då för det var ett annat par jag såg i en annan del av sjön. Men förhoppningsvis kommer en partner snart så att ingen behöver vara ensam.
      Tack och jag önskar dig detsamma!
      kram

      Gilla

    • Svanar är nog de vackraste fåglarna vi har i den här delen av världen. Tranor är häftiga och fina men inte riktigt i samma skönhetsklass. Varken svanar eller tranor sjunger särskilt fint men de hörs lång väg 😀

      Gilla

  3. Du fick en bra utdelning av både blommor och fåglar på din promenad idag. Rosa vitsippor har jag sett tidigare något år, men bara blå blåsippor. Det är fint med olika färger.

    Gilla

    • Ja, det var en givande promenad 😀 Jag har sett många olika färger på blåsippor men jag tror inte att jag har sett rosa vitsippor. Visst är det fint och trevligt med variation i färger 😀

      Gilla

  4. Oj så många fågelarter du lyckades få med på bild! Just när det gäller fåglar räcker inte min lilla kamera till, märkte det igen idag, när jag zoomar maximalt så blir det suddigt eftersom min hand kanske inte håller still. Men, nu njuter jag av alla pippifåglar hos dig istället. Blåsippor har jag också sett i olika nyanser, fast i år har jag inte sett en enda. Nå, livet ger och livet tar, tur jag har vänner som delar med sig av skatterna, tack! De annars så eleganta svanarna ser löjeväckande ut i sina krumma ben på land, all elegans borta, hihi.

    Härliga tider nu, vårkram från pörtet

    Gilla

    • Ja, jag hade inte väntat mig några fåglar där men eftersom isen har släppt lite så dyker fåglarna upp. För att få riktigt bra bilder behövs nog objekt med längre räckvidd men några bilder blev faktiskt skapliga. Men det där med att inte händerna ska skaka känner jag igen. Då är det bra med något slags stöd. Kanske har du flyttat till ett blåsippsfritt område eller så har du helt enkelt inte gått på rätt stigar. Men du har så många andra fina platser och upplevelser där du bor nu så jag tror att du har hittat helt rätt 😀
      Hahaha, ja de vackra svanarna förlorar lite av sin elegans uppe på land, helt klart 😀
      Ja, nu blir det massor att upptäcka i naturen.
      Kram

      Gillad av 1 person

  5. Jag ler över dina svenska-funderingar – känner igen mig.

    Många gånger ser jag att det finns flera godkända ord, men jag brukar ändå välja att stava såsom jag en gång lärde mig. Så helt klart blå (istället för blåa) för min del.

    Tack för härliga naturbilder.

    Gilla

    • Haha, ja jag är ju en språknörd. Jag försöker hålla tillbaka lite eftersom jag inte vill vara en besserwisser men de här spaningarna gällde ju mest mig själv och det jag var osäker på. Jag har övergett en del språkregler som jag lärde mig som barn. De används helt enkelt inte längre, inte ens av svenskalärare. Det är bara att acceptera att språket ständigt är i förändring även om jag nog är lite av en bakåtsträvare där. Jag har nog nästan alltid använt blå i stället för blåa men någon gång på senare tid vet jag att jag valde det andra alternativet. Nu vet jag att jag lugnt kan fortsätta med det jag en gång lärde mig.
      Tack Barbro!

      Gilla

  6. Vilka fina bilder! Jag kommer inte så ofta till ställen där det växer vitsippor tyvärr. Brukar kunna se det från tåget men har inte gjort det än.

    Det finns ett ställe ca 2 mil från där jag bor där tranor mellanlandar. Där är tusentals tranor och man kan se dom via en webbkamera om man vill. Helt fantastiskt.

    Kram

    Gilla

    • Tack Marie! Vitsippor är inte lika vanliga här som blåsippor men de sprider sig mer och mer. I år har jag dock inte sett några än så de väntar nog lite till.
      Ja, det är absolut inte bara i Hornborgarsjön tranorna samlas. Men någonstans har nog de jag såg mellanlandat innan de kom hit! Men vi brukar få nöja oss med några stycket och inte samma mängder som söderut.
      Kram

      Gilla

  7. Småler lite åt dina språkliga funderingar … det är inte helt lätt att veta hur det ska vara och jag vet ju att du är lite ”språkpolis”, Jag brukar tänka på dig när jag är osäker på grammatiken 🙂

    Härliga sippor! Kul att du hittade lite olika färger också … underbara allihop!

    Jättefina bilder från ditt besök vid Ändsjön!

    Kram

    Gilla

    • Hahaha, ja jag vill ju gärna veta och mest för min egen skull. Men jag delar gärna med mig av mina funderingar ibland. Inte för ofta dock men när jag bara är språkpolis för mig själv så bjussar jag gärna på det 😀 Som du märker är ju jag också osäker då och då.
      Hos dig vet jag ju att det finns blåsippor i olika färger och jag blev glad när jag hittade både vita och rosa här också. Visst är de fina allihop 😀
      Tack Anki! Årets första promenad runt Ändsjön gav en del resultat.
      Kram

      Gillad av 1 person

  8. Vilken härlig promenad och så många olika fåglar du fick se. Jag visste inte ens det fanns vita blåsippor – de mer rosa hade jag koll på dock. Jag använder nog både blå/blåa tror jag. Hönor är mitt ord, höns känns avigt 🙂 Kul med ord och jag gillar att lära mig nytt så tack! Kram

    Gilla

    • Ja, jättehärlig och jag fick se en hel del fina fåglar. Jodå, vita blåsippor finns och även många andra nyanser. Jag har använt båda varianterna av blå jag också men nu ska jag nog hålla mig till blå. Likadant med hönor och höns men hönor ska vara det ord jag använder hädanefter. Visst är det kul med ord och jag gillar också att lära mig nya saker 😀
      Kram

      Gilla

  9. Jag har aldrig varit så värst bra på att få till rätt ord, men jag gillar att skriva så det får bli som det blir. Men jag vill ju gärna lära mig, men det är inte alltid jag kommer ihåg det tills nästa gång jag sitter där och funderar på hur det var nu man skrev.

    Så många fåglar du fick se. Jag tycker att de är trevliga att studera, allra helst nu när de börjar bli lite vårpigga. Alla dessa fina vårblommor i olika nyanser, man kan verkligen inte se sig mätt.

    Kram

    Gilla

    • Det här är ord jag själv har funderat på men aldrig kollat upp förr. Jag har använt båda formerna men nu ska jag bara skriva hönor och blå. Jag tycker att det är viktigt att låta texten flöda ur hjärna och fingrar och om det inte blir helt korrekt är inte lika viktigt. Jag kan hitta många konstigheter i mina texter när jag tittar tillbaka.
      Ja, fåglarna har börjat sjunga och visa sig och nu har nog Storspoven kommit hit till Jämtland. Jag brukar få rapporter om det men jag har inte fått det än. På Öland finns den säkert nu. Visst är det fint med alla sippor. En riktig njutning att gå ut i finvädret och se allt detta 😀
      Kram

      Gilla


Lämna en kommentar