Jag har för mig att det tidigare år har varit en invigning och för några år sedan kom både Birger och två snötroll dit för alla barns skull. Birger hade fullt upp med att krama alla barn medan snötrollen både skrämde och lekte. Det stora snötrollet gick på styltor och det lilla lekte i snöborgen med alla som ville vara med och som var i samma storlek som trollet. Men de två senaste åren har det bara hetat att vinterparken öppnar och om Birger och snötroll har visat sig så har jag missat dem. Jag hade nog gärna kramats lite med Birger jag också men jag ska ju vara vuxen så jag höll mig på behörigt avstånd.
Det var inte lika skönt ute som dagarna innan. Trots halvering av minusgrader så blåste det lite och allt det vackra, glittrande vita i träden hade blåst bort. Jag frös inte men luvan åkte upp för att hålla den bitande vinden borta. Det hjälpte bra. Jag gick ut på isen och började gå i det breda spår som är till både för skidåkare och gående. Det funkade bra ett tag och som ni ser i bilden så gjordes försök att hela tiden hålla spåret välpreparerat.
Men innan jag kom till Vallsundsbron så gick jag över till själva Medvinden. Tack vare dubbade skor var det inga problem att gå där.
Vinden gjorde att snöröjarna måste åka fram och tillbaka för att ploga undan den snö som hela tiden drev in över isspåret. Precis som i bilden så syns ofta skridskoåkande personer som skjuter barnvagnar framför sig. Inte de vanliga med fyra hjul utan de med tre hjul. De fungerar förmodligen bättre i det här fallet för jag har bara sett sådana och de är ganska många.
Ju närmare stan och Vinterparken jag kom desto fler ovana skridskoåkare mötte jag. Den här gruppen tog sig i alla fall framåt på ett stappligt men ändå hyfsat säkert sätt. Men det var många som nog gav upp ganska snabbt. Jag såg en man som verkligen kämpade. Han såg länge ut att vara på väg att ramla men i en framåtlutad stil och med flaxande armar lyckades han få stopp på sig själv precis framför mig. Han stod framåtlutad med händerna på knäna och pustade ut och sedan tittade han upp på mig och gav mig ett blixtrande leende. Ja, han skrattade faktiskt till högt också. Jag skrattade så klart också, gav honom tummen upp och kände att jag var mycket tryggare i min framfart. De som åker lite längre är oftast personer som är vana vid långfärdsskridskor
Det fylldes på med folk på isen, både nära Vinterparken och längre ut. Förmodligen tar folk det lite lugnt på helger och kommer inte ut förrän efter lunch.
Det finns all möjlig utrustning att hyra och sparkar och skridskor fanns det gott om.
Ett måste på evenemang här i Jämtland är ofta kolbullar och här stektes de över öppen eld och i gjutjärnspannor.
Den här bilden blev väldigt oskarp men det är den enda jag har som visar att det finns grillplatser tillgängliga. Ni som bor lite längre söderut kanske kan svara på om folk är lika tåliga och gör bistra vinterdagar till utflyktsdagar med fika eller grillning. Jag är inte lika härdad så jag vill helst röra på mig för att inte frysa. Däremot skulle jag kunna sitta på ett sittunderlag och fika om det var runt -20 grader, vindstilla och sol.
Gustavsbergsbacken är också öppen och ett fåtal skidåkare valde att åka där. De kanske blev fler senare.
Det finns ännu fler möjligheter att roa sig och bl a i vinterbadet finns det vedeldade badtunnor, bastu och ibland även isvak att doppa sig i. Inget för mig. Men jag tog en sväng till Vintergalleriet där foton hade gjorts till stora planscher. Där blev jag fast en stund och beundrade de i mitt tycke fantastiska bilderna.
Fotografen Marléne Lavenlay är också modell i bilderna och efter att vi hade pratat en liten stund ställde hon snällt upp vid en av sina bilder. Jag tänkte ganska direkt att jag hoppades att hennes päls var en fukspäls men självklart sa jag inget om det. Hon berättade om hur hon hade frusit i flera av bilderna men ändå ställt upp stativet med kameran och lyckats få så här bra resultat.
Bilden i mitten har Marlénes sambo fotat och alla känner nog igen motivet. Jag tänkte i alla fal direkt på John Bauer och Prinsessan Tuvstarr. Namnet kom jag inte ihåg men google finns ju alltid till hjälp.
Ni minns kanske att jag flera gånger har skrivit om att min yngsta dotter och hennes man skulle flytta hit till Östersund. Det är nog minst fem år sedan de berättade att de planerade den flytten men att det var en långtidsplan och att det inte var läge än på ett tag. De var ganska säkra på sin sak och när jag senare fick veta att flytten skulle ske inom ett år så blev jag så klart väldigt glad. Precis som svärsonens mamma. Min dotter ringde för knappt två veckor sedan och efter lite annat prat sa hon att nu hade hon och hennes man pratat och insett att de ville vara kvar i Örebro. De har blivit så rotade och har så många sammanhang där. Min dotter har sitt företag med en kompanjon och nu har min svärson även han nyss startat ett företag tillsammans med en kompanjon. Inte på heltid dock och han är även involverad i min dotters företag. De kan arbeta på distans men känner att de hellre har sina kontor, vänner och andra delar av livet precis där de är nu. De hade dessutom hittat ett hus som de fallit för och visningen var bokad.
Min dotter undrade om jag blev ledsen men även om jag så klart kände att det var tråkigt att inte få ha dem här så kan jag ju inte vara ledsen när mitt barn och hennes man har förstått var de hör hemma och trivs bäst. Jag vet ju hur viktigt det är. Jag kan ju dessutom absolut inte begära att de ska flytta hit för min skull. När dottern sa att du får ju gärna flytta närmare så sa jag att nej, jag vill bor här. Som sagt, jag vet hur det är att vara hemma. Några dagar senare gick de på visning och nu har de skrivit kontrakt. Jag känner bara glädje över deras lycka och jag längtar efter att få komma dit och hälsa på i deras nya hem. Ett jättefint hus med många rum och med ett naturreservat som granne. Det måste bli en liten resa söderut i vår eller sommar och då vill jag hälsa på både hos de nya husägarna och sedan även min lillasyster som också har flyttat till ett nytt hus. Nu har hon bott där i snart ett halvår så helt nytt är det inte men ganska. Jag hoppas kunna stanna till hos sonen också. Äldsta dottern bor ju i Örebro så henne får jag säkert träffa där.
När barnen mår bra och är glada så är jag också glad och mår bra 😀
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Ser att ni har haft lite sol och att det är full fart nere vid storsjön. Här har det bara varit kallt. Mest 29 grader hos mig men nere på byn hade dom 37 grader en morgon. Fryser gör jag men nu har det bara snöat och varit 10 grader kallt sedan igår och jag passar på att hämta in massor med ved om det skulle smälla till med kylan igen. Jag har för stort och gammalt hus som är svårt att hålla värme i om det blir långvarig kyla. Jag skulle nog vara glad om min Son bodde lite närmare så jag förstår att du blev glad när du fick ha barnen närmare men vi får vara glad att dom bor i sverige många har sina barn ännu längre bort.
För att skriva något positivt i allt gnäll så är min julgran glad för att jag har så kallt inomhus och står grön och grann och barrar inte ett dugg. Så har den hemska januari gått i alla fall och det finns hopp om att någon solglimt ska komma så småningom.
GillaGilla
Ibland är det mulet och sedan kan solen komma fram lite. Men vissa dagar är helt fantastiskt vackra även om det är kallt. Jag hade -27 grader här en morgon men värre än så har det inte varit. Gamla hus där isoleringen har sjunkit ihop och kanse mest består av sågspån är svåra ha hålla värmen i när det är riktigt kallt. Jag hoppas att det blir lite mildare hos dig så att du slipper frysa så mycket.
Visst vore det kul om barnen bodde närmare men varke jag eller de vill flytta så vi får nog ha det här avståndet mellan oss. Jag träffar dem ju ändå flera gånger per år så jag får glädja mig åt de tillfällena.
Din julgran trivs verkligen hos dig så den kanske är fin en månad till 😀
GillaGilla
Så trevligt att vinterparken och isbanorna har öppnat. Också fint att se att så många uppskattar det här som görs av kommunen för alla ”som ”frilufsare”. Jag vet ju att det braukar vara så, jag njöt själv av de dagar som isen höll för promenader, skidåkning och skrodsloåkning. Men jag är fortafarande väldigt förvånad över att så få vuxna skridskoåkare inte använder hjälm.
Som vanligt fina tavlor i Vintergalleriet. Tycker att det alltid brukar vara så.
Att ha barnen nära är en ynnest. Men man vill ju deras bästa, så om de trivs på annat håll så värmer det en hjärta. Att de dessutom bor i Sverige är toppen.
GillaGilla
Ja, det är trevligt och i år har det varit rejält kallt så att allt har kunnat färdigställas. Riktigt så var det inte förra vintern. Det är många som är glada för att Vinterparken och Medvinden finns och jag tycker också att det är kul att kunna gå på isen. Omväxling förnöjer ju. Jag såg några vuxna med hjälm, bl a den man jag berättade om som höll på att ramla omkull. Men du har helt rätt i att det borde vara standard.
Jag gillade verkligen de tavlor som fanns i galleriet och det har varit fina bilder förut också.
Så är det och jag är väldigt glad för att dottern och svärsonen just nu svävar på små moln av lycka 😀
GillaGilla
Ojojoj, så många fel det var i min kommentar. Jag hade bråttom, och fingrarna missade tangenterna. Sedan hann jag inte kolla och rätta… . Hoppas att du förstår ändå. / Anna-Lena igen
GillaGilla
Hahaha, jag skrattade faktiskt lite åt din text men det var inte svårt att förstå och jag förstod ju att det hade varit lite bråttom 😀
GillaGilla
For et sted. Husker du har vist bilder av dette stedettidligere også.
GillaGilla
Ja, den här vinterparken är en återkommande tradition så jag har nog visat bilder därifrån varje år 😀 Den är omtyckt här omkring och oftast hitta många besökare hit. Skönast är det så klart när vårvintersolen börjar värma lite.
GillaGilla
Vilken grej! Så mycket folk trots kyla och blåst. Ser verkligen ut som en mycket trevlig dag.
Jag har bara varit i fjällen en enda gång i livet, i Norge – och jag kan inte minnas hur jag upplevde kylan där och då. Hade det varit hemsk så hade jag nog kommit ihåg det, kan jag tänka.
Under den korta promenad jag tog idag så var det isande kallt, trots att jag hade bra med kläder på mig. Mest är det ansiktet som som blir utsatt, så kanske skulle man äga en sådan där ansiktstäckande sak, vad de nu kallas.
Ja som förälder är det ju bara att ”gilla läget” när det gäller barnens olika planer och beslut, som du säger – man vill deras bästa och det vore hemskt om de ”offrade sig” för sin förälder/rar.
I samband med begravningen i fredags så var hela vår lilla familj samlad och det är så fint att se våra söner med respektive sitta och prata. Umgås. Det blir inte så ofta p.g.a. avståndet.
Tack för härliga vinterbilder & Ha en fin vecka Ingrid!
GillaGilla
Vinterparken uppskattas verkligen av många och den är välbesökt ända tills den smälter bort. Det har funnits plogade vägar på sjön så länge jag kan minnas och som barn minns jag att det även gick en bilväg från Östersund och till Annersia. Men sedan Vallsundsbron byggdes så får bilarna åka på de riktiga vägarna. Det finns andra platser på Storsjön där isen plogas för bilåkning.
Det är klart att det kan bita rejält i kinderna även här när det är kallt men det är inte lika rått som längre söderut. Men jag vill inte sitta still och bli kall utan jag försöker hålla kvar värmen. Jag åkte buss hem och efter värmen i bussen frös jag rejält när jag gick den korta vägen hem. En varm dusch kändes underbar då 😀 Jag vet vad du menar med ansiktstäckande sak och jag kallar dem för rånarluva men förmodligen har de något annan namn. Jag drar upp sjalen så att den täcker halva ansiktet emellanåt och det funkar också.
Det vore ju hemskt om jag gav dem skuldkänslor för att de har ändrat sig om var de vill bo. Självklart ska de stanna i Örebro om det är där de trivs bäst. Jag får skylla mig själv som har flyttat så långt från dem. Det var ingen som klagade när jag tog det beslutet.
Visst är det en stor glädje när man ser syskonen tillsammans och ser att de trivs tillsammans. Jag blir lika varm i hjärtat varje gång.
Tack Barbro och detsamma!
GillaGilla
Tack för fin svarskommentar.
Alltid kul att höra lite om din plats – hur det är och hur det var.
GillaGilla
Vad roligt att du tycker så 😀
Tack Barbro!
GillaGilla
Alltid mysigt att få följa med till Vinterparken. Riktigt snygg är borgen de byggt i år, och lite folkfeststämning blir det allt. Kolbullar skulle smaka gott, jag åt ju dem på var och varannan sammankomst och byaträff i Fberg men sen blev det slut på det goda. En spark hade jag absolut velat hyra och ta mig fram på, skridskor är kört när vristerna är svaga. Tack för att du guidade oss läsare genom parken! Gillade också Marlenes bilder och texter därtill.
Det låter vuxet och genomtänkt som din dotter med man har resonerat. Visst är det underbart att bo nära inom familjekretsen men det är ändå inte det viktigaste. Du är fri som fågeln och kan hälsa på när saknaden blir stor! Varm kram från vintrigt Falun
GillaGilla
Kul att du vill hänga med och visst är det trevligt där. Nu kommer det att vara full fart där i några månader och snart sitter folk och njuter av den sol som förhoppningsvis visar sig. Kolbullar är gott men jag äter ju inte fläsk längre och utan det är det inte lika frestande. Att göra veganska sådana hemma är inte riktigt samma sak som att äta dem utomhus. Jag klarar inte riktigt av varken spark eller skridskor längre. Axlar och nacke blir belastade av att stå i en lätt framåtlutad ställning och statiskt hålla i handtagen på sparken. Men jag är glad så länge jag kan ta mig fram genom att promenera.
Ja, visst är Marlénes foton superfina.
Min dotter och hennes man är väldigt kloka, vuxna och bra på att resonera sig fram till bra beslut. Men jag om någon borde förstå dem för jag flyttade ju faktiskt långt bort från dem bara för att jag ville komma hem till mitt Jämtland. Jag är otroligt glad för att de är så lyckliga där de svävar fram på små rosa moln just nu 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Så härliga vinterbilder du delar med dig av och vilka möjligheter det finns hos er när det gäller vinteraktiviteter. Väldigt roligt tycker jag. Kolbullar har jag aldrig ätit men hade jag varit på plats hade det varit en självklarhet att testa.
Jag minns att du skrev om att dottern med make skulle flytta upp men nu blir det inte så. Jag tänker att man kan unna sig att känna besvikelse en liten stund men sedan får man släppa det. Det viktigaste är ju att våra barn faktiskt hittar sin plats i tillvaron både bokstavligt och bildligt talat. Jag tror att det är väldigt vanligt att man rotar sig efter ett tag och då blir det inte lika lätt att flytta. Själv är jag innerligt tacksam för att sonen inte blev kvar i Brasilien för Stockholm känns greppbart. Jag vet att de inte är främmande för att återvända till Skåne men samtidigt så har de båda bra jobb i Stockholm. Hinner lilla E börja skolan så tror jag att de blir kvar. Vi får helt enkelt försöka hålla kontakten så bra som det går ändå.
Kram
GillaGilla
Det är inte jättemycket snö men det är ändå tillräckligt för att det ska kännas som riktigt fin vinter. Vinterparken är ett utflyktsmål som väldigt många här gärna och ofta besöker. Kul för både barn och vuxna på samma plats. Kolbullar är gott. Ingen kulinarisk sensation men det är något speciellt med att äta dem nygräddade och utomhus.
Ja, lite besviken är jag men samtidigt är jag så himla glad för deras skull. De är uppe bland molnen just nu och planerar hur de ska inreda, vilka träd de ska plantera och vad de ska använda alla rum till. Det ryktas om pysselrum, spelrum, musikrum (de både spelar och sjunger bra) och så kontor. Det är klart att jag rycks med i deras glädje och jag kan ju åka dit och hälsa på. Kanske blir det t o m plats för deras respektive mammor att sova någonstans 😀
Jag förstår absolut att du är glad för att inte sonen stannade i Brasilien och vi har ju i alla fall våra barn i Sverige. Kanske blir det ingen flytt närmare för er sons del heller men vi får se det som att det blir desto roligare att träffa våra barn när det väl blir av. Det finns ju fler sätt att hålla kontakten även om det är roligare att träffas IRL.
Kram
GillaGilla
Så fint ordnat med vinter parken och så många besökare den har. Där hade jag gillat att sparka runt med min spark. Kanske jag till och med hade snörat på mig skridskorna, jag hade då sett ut som mannen du mötte. Skrattar bara jag tänker på det. Fattar inte varför jag sluta åka skridskor, det som var så roligt. Nu ramlar man ju bara man tittar på ett par skridskor.
Grattis till huset för dottern och maken. Förstår att du glädjes med dina barn samtidigt som man gärna vill ha de nära. Som tur är, avstånd är ju inte allt för långt. Tänker på min son som var nära att flytta till Australien. Min äldsta dotter har sagt i många år att hon vill att jag ska flytta till Kalmar. Men jag trivs bra i Karlskrona och så länge man jobba så är det skönt att slippa pendla.
Kramar i kylan!
GillaGilla
Ja, det är fint att den återkommer år efter år och många kommer dit för att ha en trevlig dag. Kul för både barn och vuxna. Du hade kunnat snöra på dig skridskorna och sedan åkt iväg med sparken framför dig. Perfekt att kunna sätta sig på sparken och vila emellanåt 😀 Jag var säker på att den glada mannen skulle ramla men på något sätt fick han ordning på skridskor och sig själv. Jag gillar folk som kan skratta åt sig själv när det inte går så bra 😀
De är så glada och fulla av planer och längtan och jag är nog nästan lika glad för deras skull. Visst hade det varit roligt om de flyttade hit men de stannar ju i alla fall i Sverige. Skönt för dig att sonen inte försvann iväg så långt. Din dotter bor ju inte heller jättelångt från dig så hon får vara glad att du inte gjorde som jag och flyttade långt bort från mina barn.
Kram
GillaGilla
Allting blir ju inte alltid som planerat, speciellt när det gäller boenden antar jag, men det blir ju som det blir, fint att de trivs där de bor iallafall.
Goa vinterbilder verkligen, ha det bäst nu.
GillaGilla
Så är det och även om jag gärna hade haft dem nära så ska de ju bo där de själva trivs bäst. De trodde nog själva att de helst ville hit men nu vet de bättre.
Tack Mikael och detsamma!
GillaGillad av 1 person
Härliga bilder från Vinterparken! Här hos oss (hyfsat centralt i Stockholm) åker folk också skridskor och jag gillar det inte, det finns för många osäkra platser (inlopp, utlopp etc). Två gick igenom isen precis utanför oss för två dagar sedan, kunde räddas som tur var (en av förbipasserande och den andra med räddningskälke).
GillaGilla
Tack Helena! Vinterparken uppskattas av många, både barn och vuxna. Här är isen kontrollerad och tjockleken mätt längs hela Medvinden så det är ingen fara för att någon ska gå igenom isen. Men jag skulle inte våga ge mig ut om det inte fanns skoterspår eller den här upplogade isvägen. Läskigt med alla som går igenom isen men de flesta verkar klara sig som tur är.
GillaGilla