I morse var det dags för däckbyte samtidigt som något annat skulle kollas och eventuellt programmeras om. Det där andra har jag inte mycket koll på men jag tror att det har att göra med att bilens system skickar iväg ett meddelande till SOS alarm om jag t ex krockar. Då ska tydligen en röst kunna kontakta mig genom högtalarna eller så kan jag själv trycka på en knapp uppe i taket och på så sätt få hjälp. Jag fick ett brev om den här åtgärden i början av året men fick veta att det inte var mer bråttom än att jag kunde vänta till däckbytet. Jag lämnade in bilen, fick veta att det skulle ta ca en timme och gick iväg på en skön promenad med solens värmande strålar på mig.
Jag gick från industriområdet och styrde stegen mot Lillsjön. På väg dit drogs mungiporna upp lite, som de brukar göra när jag passerar det här röda huset. Det är lite som Davids kamp mot Goliat och många övertalningsförsök har gjorts för att få ägarna att sälja huset. Det står nämligen granne med ett stort köpcenter och det är kanske inte så lämplig placering för en villa. Men ägarna vägrar sälja och hur de juridiska turerna har sett ut vet jag inte. Kommuner brukar väl ha rätt att köpa ut folk när de tycker att det behövs? Jag skulle inte vilja bo där med en trafiktät väg på ena sidan och ett köpcenter på den andra. I alla fall så hejar jag på husägarna.
Det blev ganska lagom att gå en runda runt Lillsjön, med en liten extra sväng, och efter drygt en timme var jag tillbaka vid Toyota.
Min bil var inte färdig än så jag satte mig ner för att vänta. Efter en liten stund kom en kvinna och satte sig på en annan stol och först reagerade jag inte. Men så kom en bilförsäljare och började prata med henne och då gick poletten ner. Hon följde med försäljaren för att titta på något men när hon kom tillbaka så sa jag ”men hej L”. Jag sa så klart inte bara L utan hela hennes namn men jag brukar inte skriva ut namn innan jag vet att det är ok. Hon tittade en stund på mig och jag såg att hon letade i minnet. Men när jag sa vad jag hette och att vi hade delat rum på sjukhuset för 10 år sedan var hon också med på noterna.
Det var i februari 2014 som ett försök gjordes på Östersunds sjukhus att kapa så många cystor som möjligt på min lever och på så sätt göra den mindre. Jag blev kvar i sex nätter och hann avverka två rumskompisar. L var nr 2 och jag kände genast igen henne när hon rullades in i en säng. Vi hade barn i samma skola i Myrviken och hon var skolsköterska i den lilla byskolan i Oviken där våra barn gick till sexan. Vi fann varandra och hade kul på vår sjuksal. Jag hade pga platsbrist hamnat på en canceravdelning och L hade en jobbig tid framför sig. Vi höll kontakten lite sporadiskt även efteråt.
Några månader senare dog min man och L hörde av sig för att stötta. Jag hälsade på henne både på sjukhuset och hemma hos henne. Hon föreslog att vi skulle resa till Turkiet tillsammans, bara för att få komma bort från allt jobbigt ett tag. Det kunde jag så klart inte. Jag hade ju en begravning att planera tillsammans med mina barn och mycket annat som måste fixas. Sedan flyttade jag till Östergötland och vi förlorade kontakten. Vi är fb-vänner men jag kollar aldrig flödet där.
Nu möttes vi på bilfirman och det var faktiskt bra att vi båda fick vänta längre än planerat på våra bilar. Vi hann sitta och prata i nästan en timme och tyvärr är hon mitt uppe i en liknande situation igen. Jag sa att hon gärna får höra av sig om hon behöver hjälp med något men att det inte kan bli förrän om tre veckor då jag kommer hem. Då kontrade hon med att ”du vet ju var jag bor så nästa gång du tar en promenad hitåt så kommer du och hälsar på”. Självklart ska jag det. Med L vet man att det inte bara är artigt prat och jag vet även att jag kan vara tydlig med mina egna begränsningar med henne. Tänk vad bra det kan bli när man sitter och väntar på sin bil.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Oj, det var verkligen en märklig placering av den villan och jag skulle personligen aldrig vilja bo där. Dock verkar ägarna trivas bra och då är det väl helt okej att de inte vill sälja. Kommuner brukar annars ha en förmåga att få sin vilja fram och till och med tvångsinlösa marken.
Vilket bra möte det blev och helt oväntat dessutom. Så fint att ni fick avhandlat ett och annat och kunde uppdatera varandra igen. Klart att du ska hälsa på henne nästa gång. Det är ju väldigt viktigt att man kan vara öppen med vad som gäller och så är det säkert för er båda. Hoppas att det ska gå bra för L även denna gång. En tuff period så klart.
Önskar en fin Valborg!
Kram
GillaGilla
Den hade nog ett trevligare läge innan alla butiker kom dit. Jag hoppas att de trivs och att det inte bara är envishet som styr. Kanske är det ett hus som har funnits i generationer.
Ja, ett riktigt bra och trevligt möte. Nu är vi lite uppdaterade igen och det kommer absolut att bli ett besök senare. Vi var väldigt öppna mot varandra tidigare så dit ska vi nog hitta igen. Hon verkar vara relativt hoppfull, även om hon inte mår bra, och vi får utgå från att det blir bra. Men kämpigt är det så klart.
Tack Znogge och detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Jag kan förstå att det hade ett mycket bättre läge innan allt annat byggdes ja. Man får verkligen hoppas att de trivs för all envishet och principfasthet är inte bra. Samtidigt kan jag ändå förstå dem till en viss del. Vi hade ett liknande fall i vår kommun. När gallerian byggdes blev ett ensamt äldre hus kvar där det bodde i äldre man som bott där i alla år. Först vägrade han att sälj/flytta men när det kröp närmare inpå och ett gym och fler byggnader tillkom valde han att lämna huset. Vet att kommunen var tillmötesgående och fick direkt förtur till en annan bostad så det blev bra till slut.
Det lär bli kämpigt ja men skönt och viktigt att kunna känna hopp.
Krram
GillaGilla
Anna-Lena skrev att hon tror att ägarna vann i någon instans och att kommunen inte fick rätt att tvångsinlösa huset. Jag förstår inte riktigt varför man så hårdnackat håller fast vid ett hus med det läget men alla tänker inte likadant. Kanske var budet inte tillräckligt bra.
Kram
GillaGilla
Vilket trevligt möte.
När det gäller det där huset så tror jag att jag har läst att ägarna fick rätt, så att kommunen inte får tvångsinlösa det mot ägarnas vilja. Helt säker är jag dock inte… Jag hejar också på ägarna. Jag skulle inte vilja bo där, hur som helst.
GillaGilla
Jag har för mig att jag har läst något liknande men jag var inte säker på att jag mindes rätt. Men då är vi två och då stämmer det troligtvis. Huset kan väl inte störa handeln så det är väl snarare de som bor där som borde bli störda. Men gillar man sitt hus och vill bo kvar så är det bra att det får vara så 😀
GillaGilla
Det var ju ett fantastiskt och oväntat möte! Hoppas ni nu fortsätter kontakten och att era samtal kan få fortsätta i samma sköna anda. Jag skulle inte vilja bo så där heller!
GillaGilla
Ett jättekul möte 😀 När man ligger där i varsin sjuksäng så kan man komma varandra väldigt nära och det gjorde vi. Kanske kan vi komma dit igen men vi måste ta hänsyn till varandras begränsningar. Det blir inget problem.
Nej, inget kul läge att bo på.
Kram
GillaGilla
Vad trevligt att du träffade på en bekant när du väntade på din bil. Vissa människor kan man bara ta upp tråden med från man sist pratades vid. Så är det även med min väninna som jag träffade igår. Skönt också att man helt kan vara sig själv.
Kram
GillaGilla
Vissa möten är extra roliga och det här var ett sådant. Jag är dålig på att ta initiativ men det här ska jag försöka hålla vid liv.
Kram
GillaGilla
Den nya tekniken när det gäller bilar övergår mitt förstånd även om jag arbetat på Volvo en gång i tiden och har lite kunskap på området.
Härligt att träffa på en gammal bekant, hoppas det utvecklas på ett bra sätt.
Ha en underbar fortsättning på 1-maj. 🙂
GillaGilla
Som med all teknik så går bilars utveckling väldigt snabbt fram. Min syster har en Tesla och det är som en stor dator, en bil utan motor. Jag blev inte sugen på att ha en sådan 😀
Ja, det var kul. Det är nog faktiskt upp till mig nu att höra av mig och det vill jag gärna göra.
Tack! Jag har tillbringat en del av dagen i bilen och mellanlandar nu i Ljusdal innan jag fortsätter resan.
GillaGillad av 1 person
Så bra att er vägar korsades igen och att ni nu kan återuppta eran kontakt. Alltid trevligt att prata bort en stund i väntan på att era bilar skulle bli klara. Känner jag dig rätt så kommer det bli flera samtal med L.
Hoppas din bil är rätt uppdaterad nu inför resan. Eller ni kanske åker annat fordon.
Önskar dig en härlig torsdag!
Kram
GillaGilla
Ja, det var kul och nu är vi lite uppdaterade igen 😀 Jag tänker absolut ta kontakt när jag är hemma igen.
Haha, ja bilen ska må bra nu och den ska hänga med hela resan 😀
Tack Lotta och detsamma! Jag ska så småningom lämna Ljusdal och åka mot Uppsala.
Kram
GillaGilla
Plötsligt händer det! Man träffar någon från det förflutna och det blev ett trevligt möte! Och nu har ni återupptagit kontakten och kan mötas igen när det passar! Nu har jag sett att du visst bloggar under din resa, jag har liksom lagt undan dig i tankarna när jag fick reda på att din härliga semesterresa skulle ta sin början.
Huset, villan menar jag, jag skulle nog valt att bli utköpt och hittat ett boende på ett lite lugnare ställe. Envishet är bra men ibland är den större än visheten…
Kramen
GillaGilla
Det var kul att träffa henne igen. Vi får väl se vad det leder till men jag ska i alla fall höra av mig när jag är hemma igen.
Det blir något inlägg ibland när tiden räcker till men det mesta kommer nog att hamna här på bloggen när vi är hemma igen.
Jag skulle ha gjort precis så också. Där skulle jag inte vilja bo.
Kram
GillaGillad av 1 person