Slask, blask och en gnutta vår

Man kan antingen tycka att det är grått och trist eller så kan man känna hur skönt det är med något som kan tolkas som vårvindar som hjälper några få vårtecken att komma fram. I ärlighetens namn är glaset i det här fallet både halvfullt och halvtomt. Jag kryssar mellan vattenpölar, hala och moddiga stigar och asfalt med massor av grus på mina promenader. Eftersom dubbskorna behövs på vissa partier försöker jag hitta snö eller moddig is även där jag egentligen skulle ha klarat mig med vanliga vinterkängor. Jag inbillar mig att dubbarna slits mer om jag går mestadels på asfalt. Det har snöat några dagar och i skuggiga partier blev det vinter igen.

Lite udda figurer har jag sett de här dagarna. Den lilla trägubben var placerad i en snödriva vid en gångväg och påskkärringen satt och vilade i Vinterparken. Det såg ut som om hon var nöjd med att sitta där så kanske kommer hon inte till Blåkulla den här påsken.

Vissa vägar ser ut så här. Djupa och blöta spår i snöblasket.

Myrorna börjar få vårkänslor. Förr sa man att det var myrornas krig när tv-bilden såg ut som något som faktiskt påminner om det här och det började brusa i högtalaren.

Medvinden har plogats men jag såg bara en enda person som vågade sig ut. Nu har jag återigen bestämt mig för att ispromenaderna är slut för den här säsongen.

Mjällebäcken rinner ut i Storsjön och snart fyller förmodligen snösmältning och vårflod på vattendragen rejält.

Jag skulle ha träffat Gunnar igår men han mötte mig i dörren med ett förtvivlat ansiktsuttryck. Han hade lyckats få till en dubbelbokning, något som han verkade må ganska dåligt av. Jag klarar inte riktigt av att andra ser på mig med ånger och ett ledset uttryck. Ett tydligt exempel, som ni nog inte minns men som jag har skrivit om när det var aktuellt, var när jag fick mitt första samtal från Sahlgrenska om att nu hade de en lever till mig. Jag fick sjukresa med taxi dit och det blev hela proceduren med provtagning, EKG, hjärt- och lungröntgen, dusch med specialtvål och utprovning av stödstrumpor innan två läkare, flera timmar senare, kom in till mig med medlidande och beklagande i blickarna. Det var inte de som sa något utan jag såg direkt att något var fel och frågade om det inte blev något den här gången. De bekräftade att så var fallet och då tog jag på mig en glad min och sa att det var inget problem. Jag ville ju inte ha en lever som inte var i bra skick. De såg faktiskt lättade ut när de beklagade och sa att jag stod kvar i toppen av listan och snart skulle det bli min tur. Och det blev det knappt två månader senare.

När Gunnar nu såg så skuldmedveten ut var jag ju tvungen att få honom att må bättre så jag sa att det var bara mänskligt och att jag i alla fall hade behövt åka in och handla och att jag hade passat på att ta en promenad också. Han fattade genast mitt skämt om att jag blir ju inte arg utan kan bara känna glädje och med ett skratt och en önskan om glad påsk skiljdes vi åt. Jag fick en ny tid via mail senare. Känner ni igen er i det här med att ni vill underlätta för personer som känner sig obekväma, skuldmedvetna eller till och med ledsna för er skull?


En kommentar

  1. Flera tydliga vårtecken hos dig nu och jag förstår att ispromenaderna är över nu. Kanske är det helt logiskt med tanke på att april väntar runt hörnet. Nu vet jag inte om det är tidigare än vanligt men det känns inte helt förvånande i alla fall.

    Jag tycker att det beror lite på. Ingen av oss är felfri och nog kan man känna sig obekväm och ledsen när man ställer till det för andra. Du tog det med fattning men jag är inte säker på att alla hade varit lika förstående ändå. Min motfråga till dig blir alltså, hade du reagerat annorlunda om Gunnar hade tagit det med en klackspark eller hade du känt att han var nonchalant då? Han är bara människa också och oftast så vet vi hur ”vi bör agera” i en sådan här situation. Han överförde helt klart sina känslor till dig och lät dig hantera dem. Samtidigt, inget hade blivit bättre av att gå i taket. Själv hade jag med tacksamhet accepterat att den tilltänkta levern inte var rätt även om stundens besvikelse och den mentala anspänningen så klart tagit på krafterna. Intressant fråga i alla fall tycker jag.

    Önskar en god kväll nu!

    Kram

    Gilla

    • Våren är nog på väg även hit men först blir det förmodligen många bakslag. Isen håller säkert fortfarande men nu räcker det för min del. Isperioden blir kortare med ca en dag per år men i år har den nog varit lite längre än vanligt. Precis som vintern, som var här med mycket snö redan i början av november.
      Kanske är jag konflikträdd för jag brukar säga att det inte gör något när folk är sena till möten även om jag inombords är lite irriterad. Men har man en bra anledning så glömmer jag irritationen snabbt. Numera är det så lätt att skicka ett meddelande om att man är lite sen. Ja, jag tror att jag hade reagerat med irritation inombords om Gunnar hade verkat tycka att det var helt ok. Men jag hade nog inte visat min irritation och på gott och ont hade jag nog inte heller känt den särskilt starkt utan mer börjat dissociera. Nu var han verkligen ångerfull och då har jag lätt för att förstå och förlåta. Tanken, som du väcker, om att han överförde sina känslor på mig och lät mig ta ansvaret för dem får mig att fundera en vända till men är det inte så i alla situationer då vi ber om ursäkt för något? Vi vill själva må bra och även om ursäkten verkligen är ärlig och genuin så är den kanske också en aning självisk. Men vi vill ju även att mottagaren ska må bra av ursäkten. Något liknande har jag skrivit och reflekterat över i ett inlägg för länge sedan och då gällde det olika sätt att få människor att bli glada. Funderingen då var om ifall allt snällt vi gör och säger även är till viss del av egoistiska skäl, även om vi inte är medvetna om det. Gör vi någon glad på något sätt så blir vi själva också ofta glada.
      Vad gäller levern så fick jag vid ettårskontrollen svar på min fråga om en formulering i min journal och troligtvis var jag intagen som reserv första gången. Inget fel på levern alltså men det behövde läkarna inte säga eftersom jag tog initiativet. Skönt för dem 😀 Men självklart var det jobbigt att behöva åka hem igen.
      Tack Znogge och detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  2. Sådär hade jag också reagerat inför en dubbelbokning, i alla fall om man står öga mot öga! Och det var ju inte avsiktligt, ibland bara händer det…

    Vilka enorma snömängder som ska smälta innan våren kommer på riktigt uppe hos dig, men jag inbillar mig att det kan gå rätt fort. Här spöregnar det nu ikväll o det låter som ljuv musik i mina öron, bort bort rinner all gammal skitig snö…Men du har hittat det optimala vårtecknet, myrornas krig, jag kan riktigt känna hur det killar i kroppen! Tänk när man trodde att man kunde bli av med värk genom att lägga sig i en kryllande myrstack! ajaj!

    Kramen

    Gilla

    • Det är lätt att göra ett misstag och det här var helt klart ett sådant. Då fanns det ingen anledning att göra honom mer ångerfull. Det kändes bäst för mig också 😀
      Om det bara blir plusgrader även på nätterna så lär det gå undan med vårfloden. Men kanske är det bäst om det får ta lite tid. Regn är inte kul men ibland kan det göra nytta 😀 Myrornas krig är ett tydligt vårtecken men idag tror jag att de söker skydd i stacken. Inget kul väder alls. Hahaha, jag har aldrig trott på det sättet att bli av med värk men kanske får man en massa myrbett som gör att man fokuserar på dem i stället och glömmer den vanliga värken.
      Kram

      Gillad av 1 person

  3. Jag hade nog reagerat likadant vid en sådan dubbelbokning. Men det finns situationer där jag hade blivit ledsen och känt mig bortvald istället. Så det beror helt och hållet på situationen. Jag har väldigt lätt för att förlåta, särskilt om den andra personen är ångerfull. Jag förstår inte alltid men jag har lätt för att acceptera. Ha fin påsk! Kram

    Gilla

    • Det var så uppenbart att han var förtvivlad över det misstaget och då kan i alla fall inte jag bli arg. Jag ville bara trösta 😀 Men det är klart att det finns situationer då jag skulle ha reagerat annorlunda. Men att känna sig bortvald är inte kul och hade det varit så hade jag säkert blivit väldigt besviken. Jag är inte långsint och om någon ber om ursäkt brukar jag vara snabb att förlåta.
      Tack Anna och detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Det beror nog lite på situationen som Anna säger. Men i det här fallet så var ju Gunnar väldigt ångerfull och misstag går ju att göra så ja, jag skulle gjort som du.

    Det var vådligt så slaskigt och moddigt det är hos dig. Jag känner samma sak när snö och is börjar gå bort men det fortfarande är så pass mycket is att Icebugs behövs. Då känner jag att dom nog nöts på ställena där asfalten är bar. Myrornas krig minns jag från förr när dom stängde ner sändningen på tv. Och bilden är på pricken lik.

    Kram och Glad Påsk!

    Gilla

    • I det här fallet var det ingen tvekan om att han var ångerfull och ledsen över misstaget. Då är det klart att jag ville få honom att känna sig bättre.
      Det är inget kul väder här nu. Det hade varit trevligare med en sol som värmer och smälter bort snön. Idag är det blöt snö som faller men det mesta blir bara till slask på marken.
      Det är nog bara vår generation och kanske våra barn som minns myrornas krig. Jag tror inte att det brukar bli så numera. Jag har i alla fall inte sett det på väldigt länge.
      Kram och detsamma!

      Gilla

  5. Om personen i fråga ser ledsen ut för min skull och beklagar att det har blivit fel, så skulle jag ha gjort som du ach sagt att jag ändå skulle handla… men om det är någon som liksom nonchalant påpekar felet så kan det nog hända att jag skulle ha reagerat på ett annat sätt. Det kan också bero på vilken relation har har till personen i fråga och om hur jag uppfattar hen för övrigt.

    Våren ja, den kommer väl. Men det känns trögt.

    Gilla

    • Då tänker vi precis likadant. Gunnar var så ångerfull och ledsen att jag inte kunde göra annat än att försöka göra honom bättre till mods. Det fick ju även mig att må bra i stället för att gå därifrån och vara irriterad. Men som du skriver, det beror på situation och person.
      Idag har jag inte varit utanför dörren. Ibland tappar man lusten.

      Gilla


Lämna en kommentar