En doft av hägg

Igår letade jag stolpar i stadsnära miljö och jag blev så glad när jag på långt håll såg den här blommande häggen. När jag kom närmare dök jag in med näsan i den härligt doftande mängden av blommor och bara njöt. Sedan plockade jag fram kameran, som nästan alltid är med i väskan.

Inne på campusområdet var fem stolpar ganska tätt placerade och dessutom var de väldigt lätta att hitta. Totalt sett blev det tio stolpar hittade. Men jag började nästan skratta åt min eländiga kropp när jag skulle gå tillbaka till parkeringen. Foten störde mig inte mycket alls men högerbenet ville inte alls vara med. Så kan det vara och förmodligen är min rörelseapparat ovan vid den aktivitet den har fått senaste veckan och då vaknar alla glömda och gömda krämpor till liv. Nåja, den nästan skrattretande onda skinkan och baksidan av låret bråkade med mig men redan när jag klev ur bilen hemma hade det problemet försvunnit.

I morse var hela jag redo för en ny promenad och den här gången ville jag försöka gå en av mina gamla, vanliga rundor. En något förkortad version men ändå upp mot campingen och fram till lägdorna där. Bilen fick alltså stanna i garaget och jag började vandringen uppför. Det lutar inte så mycket men det är uppför hela vägen till det som var mitt mål. Så himla dålig har inte min kondis blivit under mina nästan fem månader i stillhet. Ett väldigt skönt besked. Men jag går ju inte i min vanliga takt än så länge så kanske jag inte ska vara för självsäker.

Gullvivor är så fina och de röda är allra finast.

Jag kunde så klart inte låta bli att gå ut en bit på fälten. Jag har saknat de här stigarna.

Blommor måste så klart förevigas och de här söta små gulvita violerna dök jag ner i gräset för att fånga.

Jag fotade en liknande växt, med appen PlantNet, på nästan samma plats och där fick jag svaret att det troligtvis var en sandtrav. Men nu blir jag lite fundersam och tror att det här kanske inte är samma blomma. Men kanske är det ändå någon sorts trav.

Lika osäker blir jag nu när jag ska skriva namnet på den här växten. Jag såg massor av åkersenap men när jag väl kom mig för att lyfta kameran så blev det för att fota en ensam blomma. Förmodligen åkersenap men säker är jag inte.

Kanske har jag lyckats bättre med att ta reda på vad den här blomflugan heter. Violen får stå tillbaka lite här till förmån för en mer spännande färgglad tvåvinge. Google är överens med mig om detta…tror jag.

Här får violen lite bekräftelse också. En lite ruffig viol men fortfarande fin.

Detsamma kan man säga om den råbock som dök upp en bit framför mig. Den gör sig av med sin gamla päls och det är inte den mest utseendemässigt fördelaktiga period den har.

En baldersbrå hittade jag i gräset. Även den ser lite tilltuffsad ut.

Jag vände mig om innan jag lämnade de öppna fälten. Det dröjer nog ett tag innan fjällen blir tillgängliga för vandring. Men det dröjer ju ett tag även för min del att bli redo för att ge mig upp på en topp. Jag längtar.


En kommentar

  1. Jag tröttnar aldrig på vyerna du har runtomkring dig. Vackra ljuvliga maj-Sverige!
    Så roligt att läsa att du nu kunde ge dig ut utan bilen. ”Sakta men säkert…”
    Lyckan när man börjar återhämta sig/bli bättre är extra stark. Tacksamheten när smärtan släpper eller när man återigen kan göra något som inte har varit möjligt på ett tag.
    Gläds med dig och vet att du har förmågan att njuta efter din förmåga.
    Trevlig (pingst)helg!

    Gilla

    • Tack Barbro! Det gör inte jag heller…som nog alla har insett nu 😀
      Det kändes bra att kunna gå så pass långt men jag försöker att inte skynda på processen. Det får ta den tid det tar och det viktigaste är att inte ta i alldeles för mycket. Ja, du vet ju hur bra det känns och hur lycklig man blir när en smärta avtar och kanske försvinner. Tack för dina ord och din pepp 😀
      Tack detsamma!

      Gilla

  2. En får en følelse av sommer når heggen blomstrer. Men her er det en iskald vind til tross for at det er rimelig varmt ider det er lunt. Håper vinden løyer snart. Men jeg har nå tenkt meg ut på tur i dag for å se om jeg finner noen stolper. Du har mange flotte blomster rundt deg på tur. Og ikke minste flott at du har kommet i gang med stolpene igjen.

    Gilla

    • Jag har missat häggens blomning här två år i rad eftersom jag just den här tiden har rest söderut. Men nu kan jag njuta av både doft och de vackra blommorna. Det är inte något sommarväder här heller men jag har inget emot lite svalka, bara det inte blåser mycket. Ja, det blommar en hel del och mycket mer kommer snart. Jag trodde inte att jag skulle komma igång så snart med stolparna men nu är jag ute och letar lite i taget. Kanske är det bra att jag inte kan vara lika fanatisk som tidigare säsonger 😀

      Gilla

  3. Så glad jag hamnat här hos dig, du bjuder alltid på ljuvliga bilder. Och du skriver lättläst och trevligt. Och intressant. Det är ändå fascinerande att krämpor ”försvinner” och sen rätt var det är återkommer utan att en gjort något särskilt. Har en höftböjare som beter sig så. Vi hade hägg när vi bodde på landet i Sverige, så fantastisk doft, förstår du stack näsan in bland grenarna.

    Gilla

    • Tack för de snälla orden som gör mig så glad 😀 Jag brukar inte planera vad jag ska skriva utan det som kommer ut när jag lägger in bilderna är det som blir skrivet. Det är så skönt att inte ha några krav på att det ska vara värt att läsa. Men om någon gillar det så blir jag så klart jätteglad. Jag är också glad för att du hamnade här så att jag hittade dig. En stor behållning här i bloggvärlden är att få ta del av olika personers liv och att få läsa om hur ni har gjort verklighet av er dröm är verkligen roligt och intressant. Min värk beter sig lite underligt men så är det ju med fibromyalgi och även artros. Jag har ganska bra kontroll över båda genom träning och ett anpassat liv och när det är ”som vanligt” tänker jag inte så mycket på det.
      Nu är det häggen jag stoppar in näsan i och snart kommer även alla syrener. Då ska jag gå ut och dra in alla dofter så mycket jag kan 😀

      Gilla

  4. Så fina bilder! Hägg kunde jag dofta på när jag var på Torsö på Kristi himmelsfärdsdag. Det är så vackert ute nu så man blir helt hänförd.
    Kram

    Gilla

    • Tack Marie! Kanske är den här tiden den allra vackraste. Den skira grönskan och de första blommorna. Men när grönskan blir djupare och alla ängsblommor dyker upp så är det nog den tiden jag tycker är vackrast 😀
      Kram

      Gilla

  5. När jag satt och tittade i ditt inlägg på bild efter bild med den vackra våren/försommaren så kom jag på mig själv att sitta och sjunga både på ”En vänlig grönskas rika dräkt” och ”Den blomstertid nu kommer”. Jag njuter av blommor och jag njuter av de vackra vyerna. Den nedersta bilden, så, så vacker!
    Nu ska jag berätta något tokigt, jag som älskar alla blommor och blommors doft kan inte med häggens doft. Jag förstår inte varför för alla andra tycker ju den doftar så gott. Vi har en stor hägg på en av våra promenadvägar och när den blommar så drar jag ett djupt andetag och håller andan när jag passerar under den. Jag tycker det luktar kattkiss nämligen. Men vacker är den när den blommar. Och syrenernas doft älskar jag. Visst är det tokigt.
    Röda gullvivor har jag haft men dom verkar vara borta. Visst är dom vackra. Råbocken däremot hade väl inte sin vackraste period.
    Tack för en härlig promenad i vårens och försommarens grönska.

    Kram

    Gillad av 1 person

    • Nu fick du mig att börja nynna på ”en vänlig grönskas…”. En jättefin visa som jag har varit med om att sjunga fyrstämmigt i en liten damkör 😀 Vi fick en gång sjunga den på ett bröllop och det är ett fint minne. Bruden var dotter till en medlem i kören för annars hade nog inte vår lilla kör varit ett alternativ. Fjällen är en stor del av det som får mig att trivas så bra här och jag blir glad när någon annan gillar bilderna på dem 😀
      Kanske är det samma sak med hägg som med koriander. En del gillar smaken och en del kan inte med den. Vilken tur att häggen bara blommar en ganska kort period så att du slipper hålla andan många dagar 😀
      Vad synd att dina röda gullvivor försvann men de kanske kan komma tillbaka. Naturen är förunderlig 😀 Råbocken blir nog snart stilig igen hoppas jag. Kul att du hängde med på min vårpromenad 😀
      Kram

      Gilla

  6. Jag njuter av vidder och vackra blommor. Denna tiden på året är magiskt vacker. Inte utan att man får längtan att ta sig en tripp. Vem vet, plötsligt så står jag utanför din dörr 🙂

    Kramar

    Gilla

    • Jag skulle bli jätteglad om du dök upp här…det vet du 😀 Förutom första halvan av juli, då jag är på resa norrut, så har jag inget inplanerat. Kom och hitta på några fina äventyr med mig 😀
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar till Lotta Avbryt svar