Katt- och hundmänniska

Det sägs ibland att man är antingen katt- eller hundmänniska men jag är helt klart både katt- och hundmänniska. Kanske lite mer hundmänniska men katter är underbara varelser också. Vem kan t ex motstå en liten kattunge som förväntansfullt placerar sig i sopskyffeln och väntar på att den ska lyfta? På katthemmet kan man gå in i olika rum eller bås där det finns kattungar och oberoende av varandra har de kommit på denna roliga lek. Kanske är det någon volontär eller ansvarig som går in för att lära dem detta men när jag är där behöver jag inte visa dem hur kul det är. Det vet de flesta av dem ändå. Iband får sopskyffeln lyfta med två små kissekatter samtidigt och kunde de skratta så skulle de nog göra det. Naturligtvis fick den här sötplutten en liten åktur.

Prinsen har fått sällskap i köket. Det här är Tusse och han vill gärna gosa så där har Prinsen fått lite konkurrens. Två andra katter får också gå fritt i köket men de är mer skygga och gömmer sig uppe på taket till ett av båsen. De tycker att de bor där och därför får de också sin mat placerad där uppe. Det är lika bra det eftersom Prinsen är njursjuk och bara får äta specialkost. Tusse får däremot sin mat placerad på någon höjd, antingen på bordet eller någon klätterställning. Prinsen kan inte ta sig upp utan hjälp så det fungerar också bra. Den enda som riskerar att få dela med sig av sin mat är just Prinsen eftersom han får den på golvet. Ja, inte direkt på golvet så klart utan på fat. Nu borde jag nog ha med en bild på Prinsen men ni har sett honom förut. Tusse får representera köksgänget. Tyvärr verkar de inte bry sig särskilt mycket om varandra men de accepterar varandra och får därför den större frihet som köket innebär.

Det här är Flash och honom tyckte jag väldigt synd om förra veckan. Han är ca 4-5 månader gammal och han kom till katthemmet ensam. Han sitter i ett eget bås och kan titta in till ett gäng kattungar som ibland leker vilt med varandra. Förra veckan satt han i sitt bås och jamade efter sällskap och jag satt länge med honom där inne. Den här veckan är han betydligt lugnare och jag hoppas att han snart kan kastreras och sedan få vara med andra katter.

En av de stora personligheterna är Torsten. Men han vill inte ha närkontakt med vare sig människor eller andra katter. Varje gång jag är på katthemmet ligger han i en mjuk korg under bordet i ett av de större rummen. Där har han koll på sin omgivning och så länge ingen stör honom är han lugn. Han tycker att det är helt ok att vi sätter in ett fat med vom och annan mat i hans korg men där går gränsen. Jag har inte sett någon annan katt försöka närma sig så förmodligen visar han att han kan acceptera dem på avstånd men inte i sin korg. Det är lite synd för många av de ensamma, skygga katterna har tinat upp och tagit sig an de andra yngre katterna och delat sovplats med dem. Men alla är vi olika och så är det även med katter.

Men jag är ju även hundmänniska och kanske lite mer än kattmänniska. Jag har tagit några pass på katthemmet tillsammans med den kvinna som ofta hjälper till att rasta Vilde, den superfina golden retriver ni har sett mig med tidigare. Hon berättade att hon hjälper till många dagar i veckan och då sa jag att Vildes matte vet att jag också gärna går ut med honom. Jag gissar att hans matte drar sig lite för att vara besvärlig och be mig om hjälp så jag skrev till henne och föreslog att jag skulle ta en promenad med Vilde på torsdagen, som är idag. Så blev det och både Vilde och jag var lika glada när jag låste upp dörren och gick in. Men efter en lång stunds gosande satte jag på honom kopplet och så gick vi iväg. Höstfärgerna lyser upp överallt men vi hittade något annat som också var färgsprakande. Där poserade Vilde snällt. Han är jätteduktig på kommandona sitt och stanna och dessutom drar han inte alls i kopplet. Det är en förutsättning för att jag ska kunna gå med honom. Kanske har det faktum att han är drygt 10 år med det att göra men han är både pigg och stark så jag tror att han bara är snäll och väluppfostrad. Han drar inte ens i kopplet när vi möter andra hundar. Det kan komma något lite gnäll men han nöjer sig med det.

Vi var ute och gick i ca en och en halv timme och vi passerade Lillsjön. Där hann jag inte med riktigt när han för första gången drog så hårt i kopplet att jag inte hade något att sätta emot. Han skulle helt enkelt bada i den lilla bäck som rinner in till sjön. Inte heller hann jag med att få upp kameran medan han låg platt på magen och njöt men här har han precis rest sig upp och börjar skaka av sig lite vatten. Jag borde ha varit förberedd eftersom han visade samma badglädje vid tidigare tillfällen när vi hittade en sjö eller en bäck. Men då var det varmare ute och inte trodde jag att han var lika sugen nu. Så fel man kan ha.

Efter badet gick han upp på land, tuggade i sig lite gräs och satte sig sedan så här fint och såg ut som den livsnjutare han är.

Vi fortsatte tillbaka hem till honom och han såg så ledsen och ynklig ut när jag hade torkat av honom och skulle gå. Jag satte mig ner med honom på golvet ett tag men jag hade ett ärende att uträtta och kände att jag ville komma iväg. Men jag hoppas att vi ses snart igen. Det kan bli redan i morgon. Jag fick en fråga om jag kunde tänka mig att ta promenaden då också. Tyvärr blev sviterna efter den här promenaden inte så roliga. Jag får ibland väldigt ont i ljumskarna och ena höften och just nu har jag svårt att bara ta mig runt i lägenheten. Jag vill gärna gå ut med Vilde igen men då får det ske ett litet mirakel under natten. Jag får hoppas på det.


20 comments

  1. Visst kan man vara både katt- och hundmänniska tänker jag för det ena utesluter inte det andra. Dock är jag nog som du och föredrar hundar en smula men vi har haft katter i många år.
    Den lilla kattungen på skyffeln är ju alldeles ljuvlig! Förstår att alla katterna är olika individer och man vet ju inte heller säkert vad de har med sig i bagaget.
    Så fint att du kan gå ut med badglade Vilde också. Hoppas att höften hämtar sig så att morgondagens promenad blir av. Underbara bilder du bjuder på i dag!

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Vi kanske ska säga att vi är djurälskare och där finns det plats för många olika slags djur. Men jag tror att vi båda ändå sätter hundar överst på listan 😀
      Visst är kattungen söt. Jag får träffa så många fina kattungar och det känns som en stor förmån. Oftast går det bra för dem och de är eftertraktade av folk som vill adoptera en eller flera katter. Precis som alla däggdjur, och kanske andra sorter också, så finns det individuella skillnader. Vi kan bara hoppas på att alla blir trygga i sina nya liv trots eventuelle svårigheter.
      Jag går jättegärna ut med VIlde. Han är så lätt att ha att göra med och jag känner lyckohormonerna i kroppen när vi går på promenad. Vi får väl se hur det blir i morgon. Har jag tur så kan jag åtminstone ta en liten runda med honom.
      Tack Znogge!
      Kram och detsamma!

      Gilla

  2. Jeg skjønner hva de mener når de snakker om hunde og katte mennesker, men jeg er som deg. Jeg liker begge og har tre av hver. Men jeg liker alle andre dyr også, omtrent da… Det er noe eget med dyr, man blir så rolig inærhetn av dem.

    Gilla

  3. Jag smälter, sötaste Torsten! Hoppas att han snart förstår hur gosigt det kan vara att bli klappad och ompysslad. Hur som så är han så söt och det är ju tur att du kan låta bli att klappa så du inte får dig ett hugg i handen.
    Jag gillar både katter och hundar, mest hundar faktiskt. men kattungar är jag såååå svag för.
    Gosiga Vilde han tog sig ett bad han. Hoppas du inte sträckte dig i rycket när badet blev för lockande. Håller tummarna för att du är på benen igen i morgon samt känner dig bättre igen.
    Tusen tack för grattishälsningen💕

    Kramar

    Gilla

    • Torsten är jättefin. Jag hoppas verkligen att han snart vill närma sig både oss människor och andra katter. Men vem vet, han kanske är introvert och helt nöjd med att bara ligga där för sig själv och titta på allt som händer runt omkring.
      Jag tror att vi som gillar katter och hundar gillar djur i allmänhet även om vi har någon sort vi gillar extra mycket. Både kattungar och hundvalpar är ju så otroligt söta men det är många andra djur också.
      Tack för att du håller tummarna. Jag har varit med om att det kan ta flera dagar innan smärtan minskar men jag har också någon gång känt mig mycket bättre bara efter en natt. Möjligheten finns alltså och jag hoppas det blir så i morgon.
      Vilde var väldigt målmedveten när vi kom till vattnet. Jag gjorde inte illa mig men rycktes med som en vante när han gjorde en tjurrusning. I alla fall så kände jag inte att det hände något där men det kan ju ligga och pyra och långsamt bli sämre så kanske var det där problemet började. Tack Lotta! Jag hoppas att det blir så.
      Kram

      Gilla

  4. Nog är det lite av en myt med katt- och hundmänniskor även om man kan ha favoriter. Jag är som du all-älskare, även om jag från början tyckte mer om katten som jag upplevde som mera självständig och genuin medan jag uppfattade hunden som mera inställsam. lLNumera uppskattar jag ju hundens lojalitet och trofasthet och tycker samtidigt det är skoj att den kelsjuka katten plötsligt kan bli ett rovdjur. De som ansvarar för katthemmet måste ha stor kunskap om hur katter fungerar för att få verksamheten att löpa smidigt och utan skärmytslingar mellan djuren. Det kräver nog lång tid att bli en riktig duktig kattkännare. Är glad för att du får umgås med bäggedera på dina egna villkor. Kram

    Gilla

    • Ja, nog är det en myt och samma sak är det med påståendet att hundar och katter inte kan komma överens. Både du och jag erfarenhet av att de kan bli goda vänner. När vi hade Kasper och Rex såg vi en väldig skillnad i hur två hundar kan vara. Rex var den alltid lika gulliga och inställsamma goldisen medan Kasper var mer självständig och var tydlig med vad han ville. Inget gosande om han inte inbjöd till det. Han var mer som de katter vi har haft. Men båda var lojala och trofasta. Den snälla Rex kunde faktiskt bli ett rovdjur när han jagade ekorrar eller fåglar. Han fångade en duva en gång men då blev matte arg och räddade duvan.
      Flera av de i katthemmets ledning har stora kunskaper, både medicinska och om beteende. De kan se på katterna hur de reagerar i olika situationer och när jag kommer dit är det aldrig några bråk. Jag blir aldrig så duktig och det finns det inget behov av. Jag är fullt nöjd med att få vara där och träffa alla fina kissar 😀 Någon hundträff ibland är inte heller så dumt.
      Kram

      Gillad av 1 person

  5. Precis som du gillar jag både hundar och katter … har ju haft bäggedera och uppskattar både deras likheter och olikheter. Vilken kul lek för kattungarna och den lilla där på skyffeln är ljuvlig!
    Torsten får mig att tänka på Sixten … samma lite bistra uppsyn och skepsis till alla utom till Lasse och mig ♥
    Vilde, som ser allt annat än vild ut ser så härligt mysig ut och jag förstår att du gillar att gå ut med honom. Hoppas du mår så bra att det funkar även idag!
    Kram

    Gilla

    • Vi kan helt enkelt kalla oss djurvänner. Visst är katter och hundar de vi helst vill ha hos oss men det finns så många andra djur att bry sig om också. Kattungarna har jättekul med sopskyffeln och det är klart att jag leker den leken med dem 😀
      Jag förstår att Torsten väcker minnen och saknad hos dig. Torsten skulle säkert också kunna trivas väldigt bra om han kom till ett lika bra hem som ni erbjöd Sixten. Ni blev ju utvalda och det visar ju på hur bra han trivdes hos er.
      Vilde är inte ett dugg vild men kanske var han vildare när han var ung. Nu är han precis så mysig som han ser ut att vara, precis som en golden förväntas vara 😀 Tyvärr kan jag knappt ens ta mig runt i lägenheten idag så jag kunde inte hjälpa till. Men det brukar gå över på några dagar så snart blir det fler promenader.
      Kram

      Gillad av 1 person

  6. Jag älskar både katter och hundar … ja egentligen älskar jag nog helt enkelt djur över huvud taget. Men just nu har jag ju en fin liten hund så för närvarande är en hund närmast mitt hjärta 🙂 Men under hela min uppväxt hade vi katt. En hette förresten Tusse. En dag försvann Tusse och kom inte tillbaka. Efter ett par månader insåg vi att han nog aldrig skulle komma tillbaka igen, vi trodde han blivit överkörd. Jag minns att jag letade efter honom varje dag, gick omkring och ropade hans namn och ställde ut mat. Jag var inte så gammal då, kanske 7-8 år. Så fick jag en idé, jag skulle pröva en sista sak. Jag minns det så väl. Jag satt i min säng och knäppte händerna och sa ”kära Gud, gör så att när jag öppnar dörren så står Tusse på trappan”. Och så gick jag och öppnade dörren och vem stod där på trappan, tufsig, mager och ynklig om inte Tusse. Han hade kommit tillbaka hem efter ett par månader på vift. Det låter otroligt men är faktiskt helt sant.
    Det känns både sorgligt och fint i hjärtat när jag ser katterna på katthemmet. Stackars Flash och reserverade Torsten. Hoppas Flash snart får möjlighet att leka med de andra katterna och jag hoppas Torsten så småningom vill bli klappad och kelad med.
    Vilken fin dag du fick med Vilde! Ljuvliga bilder på honom i vattnet och vid vattnet . Det där med att få ont i höften och ljumskarna känner jag till. När jag kör för hårt i trädgården får jag dom problemen. Men efter ett par dagars vila går det i regel bort. Hoppas ditt onda ger med sig så att du kan träffa Vilde snart igen.

    Kram och en fin fredag och helg till dig!

    Gilla

    • Det verkar som om de flesta här gillar både hundar och katter och jag tror att det är det vanligaste. Man kan så klart ha en favorit men ändå tycka väldigt mycket om den andra sorten också. Jag är också en stor djurvän och i mitt fall ledde det fram till att jag blev vegan. Med det sagt så menar jag inte att man inte kan vara djurvän och äta kött. Det blev bara så att jag valde det och det fungerar inte för alla.
      Vilken fantastisk berättelse om Tusse. Jag vet inte om du hade en stark tro innan men hur det än var så stärktes du säkert i den tron när Tusse satt där utanför. Jag har aldrig varit troende men anser att vi måste ha respekt för varandras olikheter och olika synsätt. Jag kan riktigt känna din glädje när din älskade kisse kom tillbaka 😀
      Det är många sorgliga historier som för katterna till katthemmet men jag ser ju bara att de blir väl behandlade och har det bra. När det gäller Flash tycker jag att det blev lite olyckligt men de som vet mer än jag har säkert goda skäl till varför han fick sitta i ett eget bås. Han verkar i alla fall trygg och lugn och snart hoppas jag att han får kompisar.
      Det var så kul att träffa Vilde igen och jag hoppas att vi får promenera oftare framöver.
      Det är bara senaste året jag har haft problem med ljumskarna. Jag kan tänka lite bittert att det bara var det som fattades och att det nu inte finns en helt frisk fläck på mig. Men så brukar jag fnissa till och tänka att jag i alla fall har en väldigt frisk och välfungerande lever 😀 Dessutom kan jag oftast ge mig ut på äventyr och trotsa den ”normala” värken. Jag har det faktiskt väldigt bra 😀 Tyvärr är det ännu lite värre med smärtan i ljumskarna idag så jag har svårt att ens gå några få steg. Trist, men det går snart över och det är skönt att veta. Ja, du vet ju precis hur det är.
      Kram och jag önskar dig detsamma!

      Gilla

      • Jag är inte heller troende utan det var nog mer på ett barns vis som jag bad om hjälp. Jag gick dessutom i första eller andra klass och på den tiden så hade vi morgonbön i skolan så det kanske låg lite nära till hands för ett litet barn som saknade sin katt och ville prova allt. Och visst var det märkligt att Tusse satt där …
        Asch då att ljumskarna är sämre idag. Då fick du inte träffa Vilde idag förstår jag. Men, vi vet ju som sagt båda att det går över efter några dagar. Imorgon ska jag köra lite hårt igen och det skulle inte förvåna mig om det blir lite ljumskverk igen framåt söndag. Men då ska det komma regn så då blir det naturlig vila ändå 🙂
        Nu börjar det bli dags att förbereda en lite längre kvällspromenad med Lucy!

        Kram igen!

        Gilla

      • Ja, den där morgonsamlingen då fröken spelade tramporgel och vi sjöng någon psalm minns jag också. Jag tyckte om de stunderna och tänkte inte så mycket på innebörden. Det är kul att ha varit med om 😀

        Gilla

  7. Jag är nog som du både hund och kattmänniska. Jag har ju brorsans Jack som är en underbar hund och nu ska brorsan till skåne och kommer att lämna jack med mig ett tag. Synd bara att katten och hunden inte gillar varandra så det kan bli lite stökigt.

    Gilla

    • Jag vet ju hur fin och snäll Jack är och att Morris är lite tillbakadragen och det är synd att de inte kan bli kompisar. De behöver ju inte leka med varandra men åtminstone acceptera varandra. Men djur tänker inte alltid som vi och Morris tycker nog att Jack är en inkräktare.

      Gilla

  8. Åh herregud vilka söta djurbilder ❤ jag är både katt- och hundmänniska, älskar verkligen djur.
    Hopoas du känner dig bättre i ljumskarna och höften.
    Kram

    Gilla

    • Ja, visst är de söta 😀 Jag tror att om man gillar djur så är man både katt- och hundmänniska och har känslor för många andra också. Men man lär sig förstå och interagera med oftast bara en eller ett par olika djursorter och då får man starkare band till dem.
      Lite bättre är det men jag kan fortfarande inte gå ut på promenad.
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s