Det var ganska precis en månad sedan jag lämnade Östergötland, efter min rundresa i södra Sverige, när jag i fredags satte mig på tåget för att återvända till välkända trakter. Huvudanledningen var det bröllop jag var bjuden att komma till. Eftersom det skulle gå av stapeln i Gränna passade det väldigt bra att först ta mig till min lillasyster i Motala och bo hos henne några nätter. Bröllopet skriver jag om i nästa inlägg. Här ska det handla om min resa ner och lite om besöket hos min syster, som naturligtvis också var bjuden på bröllopet och som dessutom hade ett viktigt uppdrag där.
När jag bokade tågbiljetterna för flera månader sedan såg jag att det inte kostade många tior extra att få sitta i en lugn vagn. Inga mobilsignaler eller höga samtal och inga höga ljud över huvud taget. Barn får inte bokas in i lugna vagnar och det kan man väl tycka vad man vill om. Men det var otroligt skönt för huvudet att det var så tyst. Dessutom ingick det té och/eller kaffe om man ville ha det och på sträckan mellan Stockholm och Linköping var det 1:a-klassvagnar som användes, trots att det här var 2:a klass. Det var inte lika mycket folk i de här vagnarna som i de vanliga vagnar jag passerade när jag hämtade kaffe och nästan hela resan slapp jag ha någon bredvid mig. På just den här bilden sitter jag i en rad med enkelsäten. Jag fick sällskap av min spegelbild genom rutan och i sätet framför men det var inget kul sällskap så jag tittade mestadels ut genom fönstret i stället.
Av någon anledning innebar den paketlösning jag bokade att jag i stället för att gå av i Norrköping och ta pendeltåget till Motala fick fortsätta med tåget till Linköping och där ta en buss via Borensberg till Motala. Det gör mig inget att det blev så men det måste ha tagit längre tid eftersom jag fick en längre tågsträcka och att det sedan var 50 minuters väntan i Linköping. Att det blir byten när man gör långa tågresor är bara skönt för rygg, rumpa och ben. Bussresan gav mig en minnesupplevelse med nostalgiinslag och jag kände den där klumpen i magen som betyder att något berör och väcker känslor. Jag insåg att jag saknar Östergötland och de orter jag har bott i här. Men inte så mycket att jag vill tillbaka. Jämtland är fortfarande mitt hemma och jag tror inte att det någonsin ändras.
Jag fick en sightseeing förbi Roxen…
…och sedan följde vi Göta kanal tills vi passerade Borensberg. Det är inte lätt att sitta i en buss och fota med mobilen och jag fick inte med några av de platser jag känner starkt för. Inte minst gäller det den plats där jag och min man träffades och som följdes av nästan 34 år tillsammans.
Efter ca en timmes trevlig bussresa (nästan ensam på bussen) kom vi till Motala station där min syster och hennes fina Roddy väntade på mig.
När vi kom hem till dem åt vi en väldigt god middag och sedan satte jag mig på den plats i soffan där jag brukar sitta. Det råkar även vara Roddys plats men som ni ser får jag gärna dela den med honom.
Roddy hade redan fått sina promenader när jag kom men ute i trädgården hände det andra saker. Kvällsrutinen innebär att min syster slänger ut godisbitar lite varstans på gräsmattan och sedan får Roddy använda nosen ett tag för att hitta allt det goda. Något han verkligen gillar att göra.
Min syster har tyvärr sedan ganska länge haft problem med hälsporre på båda fötterna och för att avlasta henne tog jag och Roddy en morgonpromenad utan henne. Jag blev nästan löjligt glad när vi gick förbi ett gäng av de här växterna. Jag upptäckte vildmorot när jag bodde i Mjölby och jag blev helt fascinerad av dem. Särskilt av detaljerna i de ännu inte utslagna exemplaren. Jag tror inte att de finns i Jämtland. Jag har i alla fall inte sett dem där så det var kul att få syn på dem där de växte vid gångvägen.
Jag och Roddy gick på gångbron över stora vägen och fortsatte mot Varamon, det strandområde som finns längs Vättern här. En ensam strandskata strosade omkring en lagom bit ifrån oss. Den såg väldigt lugn ut men den såg till att hålla ett tillräckligt avstånd.
Roddy får inte vara här under sommaren och vi fortsatte till den del av stranden där hundar är tillåtna.
Roddy var inte badsugen eller verkade vilja dricka så vi gick vidare.
Jag smålog lite för mig själv när jag valde den väg som inte ansågs vara lätt. Följer man skylten till vänster så fortsätter stigen att se ut som här men med en relativt brant backe i början. För oss blev det mer som en normal skogsstig med lite rötter och någon sten men det var definitivt inte svårt att ta sig fram.
Två växter man vanligtvis inte ser i Jämtland är hasselbuske och ek. Jag hade turen att få se både blivande hasselnötter och små embryon till ekollon. Det är kul att få komma söderut ibland och se en del av det som jag inte ser hemma.
Mot slutet av promenaden hade Roddy i alla fall blivit törstig och då är det bra med en jättestor vattenskål där man kan fylla på vätskenivån rejält. Tassarna blev lite blöta också men något bad var han inte sugen på.
Nä vi kom hem tog det en stund för min syster att plocka bort alla fästingar som kröp omkring i Roddys päls. Sedan var det dags att börja förbereda sig för eftermiddag och kväll och jag kan redan här avslöja att det blev en fin upplevelse.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Så du har varit på resande fot igen! Så trevligt och bröllop är ju alltid en trevlig anledning. Så bra att du passade på att stanna till hos din syster och tillbringa lite tid där. Härliga promenader och lite hundmys var absolut inte fel det heller. Hälsporre är ingen rolig åkomma. Själv har jag inte haft det men hört av andra att det både är smärtsamt och kan dra ut på tiden.
Önskar en god kväll nu!
Kram
GillaGilla
Ja, men den här gången blev det inte så lång tid och jag valde tåget. Det blev både billigare och smidigare. Jag tittar in till min syster lite då och då känns det som och ofta i kombination med andra resmål. Den här gången var det väldigt bra att kunna bo hos henne och åka till Gränna tillsammans. Roddy ville gärna umgås lite och promenaden vi tog var väldigt skön. En väldigt trevlig helg och då har jag inte ens skrivit om bröllopet. Hälsporre har inte jag heller haft och min syster har oturen att ha det under båda fötterna. Hon har blivit lite bättre men det är inte lätt att vila när man är ensam ägare till en hund. Men hon cyklar ofta med honom och det går bättre.
Tack Znogge och detsamma!
Kram
GillaGilla
Tänkte på dig härom dagen och funderade på när det var dags för bröllopet – minnet är kort ibland 🙂
Lugn avdelning brukar jag sitta i på pendeltåget om det finns plats – verkligen skönt att slippa andras mobilprat som jag inte vill lyssna på.
Ni fick en skön promenad du och Roddy och så skönt för din syster att få vila sina onda fötter lite. Jag har inte haft hälsporre, men vet de som har det och det är då inget jag vill prova på!
Ha fortsatt fina dagar!
Kram
GillaGilla
Jag tycker att det var bra gjort att över huvud taget komma ihåg att jag skulle på bröllop 😀
Hädanefter kommer jag åka i lugn vagn om det inte skiljer alltför mycket i pris. Det blev avkoppling i stället för lite för mycket ljud för huvudet. Jag gick gärna en promenad med Roddy och han följde villigt och glatt med. Min syster cyklar ofta med honom för att avlasta fötterna men det var nog skönt att hon fick vila fötterna helt. Jag har förstått att hälsporre kan ställa till det rejält och vara länge så jag hoppas att den lilla förbättring som har skett ska fortsätta och bli ännu bättre.
Tack detsamma Anki!
Kram
GillaGilla
Underbara Östergötland! ♥
GillaGilla
Ja, Östergötland är underbart 😀 Så kan man nog i och för sig säga om alla landskap men vissa platser klappar hjärtat lite extra för.
GillaGilla
Vad härligt att komma iväg igen! När jag åker tåg till/från jobbet sitter jag alltid i tyst kupé. Det är så skönt att kunna koppla av. Tyvärr respekterar inte alla tystnaden. Det var en sak som min son chockades över när han flyttade hem till Sverige igen. Hur lite man visar respekt för andra människor. Tänk i Japan där det bor så många människor, man skulle aldrig komma på tanken att sitta och prata högt i mobilen eller spela musik.
Så fin Roddy är, du har tur som kan gå rundor med andras hundar!
Kram
GillaGilla
Ja, det är kul när det händer något men det här blev bara en kort vända söderut. Jag vet att pendeltåg ofta har en tyst avdelning men jag tror att lugna vagnar är något nytt för SJ. Men jag hoppas att de blir så populära att de får vara kvar. Kul att höra om hur det fungerar i Japan. Det är alltså inte bara myter och fördomar som säger att japaner är otroligt artiga. Jag förstår att din son blev förvånad och kanske lite frustrerad.
Jag passar på när jag får chansen och Roddy är en fin promenadkompis 😀
Kram
GillaGilla
Tog er en veldig behagelig måte å reise på. Da kan man slappe av og man kan strekke litt på beina om man føler for det. Jeg holder med deg i vogn som unger og mobiltelefoner ikke har adgang. Nydelige bilder og kos deg med søsteren din. Bryllup er stas for mer enn brudeparet.
GillaGilla
Det finns många fördelar med att åka tåg och jag tyckte att det var en väldigt skön resa. Men jag föredrar ändå att ta min egen bil. I alla fall när jag ska kombinera olika resmål. Tack Lilian! Jag var inte kvar så länge men det var mysigt så länge det varade 😀 Bröllopet var helt klart värt resan ner.
GillaGilla
Vovvemys är ju aldrig fel, vilken tur att ni kunde dela på mysplatsen. Vildmoroten är verkligen vacker när man ser den på så nära håll. Vilket mästerverk. Hasselnötter plockade man alltid som barn, jag käkade upp dem innan de blev mogna för jag tyckte de var godast då. Härlig morgonpromenad ni fick tillsammans du och finingen. Han är så ståtlig.
På torsdag ska jag åka tåg, bara en liten tripp till Karlshamn. Östersjöfestivalen ska få sig ett besök av mig och minsta dottern. Ska bli kul efter flera års uppehåll.
Ser fram emot att läsa nästa inlägg, bröllop vill jag gärna gå på.
Kramar
GillaGilla
Nej, eller hur. Vovvemys tar jag gärna emot och Roddy var inte lika krävande som Vilde. Snäll var han som delade med sig av sin plats 😀
Jag gillar att titta så långt in som man kan i vildmorotens knoppar. Den är inte alls lika spännande som utslagen. Jag har aldrig ätit hasselnötter direkt från en buske. I Mjölby brukade jag gå förbi en hasselbuske men där ramlade nötterna ner på marken innan de var mogna. Roddy är en trevlig och stilig promenadkompis och vi fick en väldigt skön promenad.
Ha så kul på festivalen. Här sätter snart Yran igång men jag tror jag håller mig undan.
Bröllopsinlägg kommer snart 😀
Kram
GillaGilla
Så du har bott i Östergötland också. Det är kära trakter för mig då min pappa kom därifrån. Jag tillbringade många av min barndoms somrar i Östergötland och då främst i Borensberg där en av mina fastrar med familj bodde. Kära minnen från en fin tid. En annan faster bodde förresten i Motala.
Så fint att få träffa din syster och hennes fina Roddy. Och härligt för dig att få ta med honom på en skön långpromenad. Vildmorot är en fin växt, den ser så härligt tilltrasslad ut innan den kommer på hur den ska se ut.
Önskar dig en fin fortsättning på veckan!
GillaGilla
Hahaha, ja jag har bott lite här och där och i Östergötland bodde jag som barn i Motala och Linköping med en tid i Halmstad däremellan. När jag blev änka bodde jag tillfälligt i Bestorp, där jag blev väldigt väl bemött av ortsborna, innan jag och min lillasyster hittade ett gemensamt tvåfamiljshus i Mjölby. Hemlängtan blev så stark att jag efter fyra år valde att flytta hem hit igen. Kul att du känner till Borensberg och att du också har fina minnen därifrån.
Sedan vi delade hus har jag och min lillasyster (jag har en storasyster också) kommit väldigt nära varandra och det är självklart att jag stannar till hos henne när jag är i närheten. Den här gången skulle vi på samma bröllop så det passade väldigt bra att jag kunde bo hos henne. Jag älskar hundar och jag blir nog gladare än Roddy när vi träffas 😀 Jag saknar vildmoroten här uppe men då är det ju tur att jag kan åka söderut ibland och se den…och andra växter som inte är vanliga här.
Tack Anita och detsamma önskar jag dig!
GillaGilla
Ute på roadtrip igen, nog minns jag att du pratade om ett bröllop men när… Alltså jag erkänner villigt att jag helst vill ha småbarnsfritt och lugnt när jag reser! Småbarnsfritt gäller också restauranger! Lyxigt hade du det där på tåget, Anki o jag fick ett tåg anno 1950-tal när vi åkte från dig, jisses så gammalt och slitet det var och ingen svikt i bänkarna. Ler! Förstår att det blir en minnesresa, du har ju så mycket personliga minnen från trakterna. Nu måste jag bara vidare till bröllopet, länge sedan jag var på ett, så nu tänker jag tjyvkika!
GillaGilla
Njae, jag vet inte om man kan kalla en tågresa för roadtrip men om man kan det så var det precis det jag var iväg på igen 😀 Det var väldigt skönt att åka i lugn vagn så det blir nog min melodi om och när jag åker tåg igen. Men fy, vad trist att ni fick en så obekväm resa härifrån. Det kan inte ha varit skönt för kroppen.
Nog var det en minnenas resa alltid men det är härliga minnen som jag gärna har kvar. Du är så välkommen att kika in på bröllopet och kanske känna lite av den glädje som brudparet så tydligt visar 😀
Kram
GillaGilla