Jag har konstaterat många gånger att om kameran är kvar hemma när jag går ut så dyker det med all säkerhet upp något fint att fota. I morse var det nära att jag lät bli att ta med mig den eftersom jag bara ville ta en rask promenad på torr asfalt och det var för blåsigt för att det skulle vara bra att fota t ex blommor.
Gullvivor växer i mängder lite här och där men jag gillar det som är lite unikt och därför blir jag glad när jag hittar en röd gullviva. Den stod på en öppen yta vilket medförde att den inte höll sig stilla en sekund utan rörde sig i vinden. Men jag testade i alla fall att krypa ner och försöka få till en hyfsad bild.
Men det var när den här lilla hackspetten kom flygande och landade strax framför mig som jag kände mig glad för att kameran faktiskt var med. Jag är inte säker men jag gissar att det är en unge som kanske inte har lärt sig att fly när en människa finns i närheten. Den tog i lugn och ro några klunkar ur vattenpölen och sedan flög den iväg.
När jag nästan var hemma igen fick jag se ännu något som jag inte brukar se här. Ett par strandskator spatserade omkring på gräsmattan nedanför skolan. Tyvärr kunde jag inte komma lika nära dem. Det var nästan komiskt att jag långsamt försökte gå närmare medan de pinnade iväg och hela tiden såg till att avståndet var konstant. Men den skarpt beskurna bilden är ändå så pass tydlig att det syns vilka som finns där. Jag blev glad igen för att kameran inte var kvar hemma men jag skulle gärna ha kunnat smyga mig lite närmare.
Nu är det snart dags att sätta på kaffebryggaren så att det finns kaffe när min son kommer. Han väljer som vanligt, när det inte är oväder, att promenera från stationen hit. Lite drygt en timmes promenad.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Jo men så är det. Har man inte kameran med sig så kan man ge sig katten på att något intressant dyker upp. Så vacker gullvivan är! Tyvärr är de inte så vanliga här.
Önskar en fin lördag nu!
Kram
GillaGilla
Numera är den nästan alltid med men det är inte alltid jag hinner få fram den ur väskan när något fint fladdrar förbi. Här finns det massor av gullvivor men kanske inte så mycket av andra sorter som är vanligare hos dig.
Tack och detsamma!
Kram
GillaGilla
Ja det har lett for å være sånn, så jeg pleier å hekte med meg kamera når jeg skal ut på tur. Har sett mye fint når jeg ikke har med meg kamera, så man lærer etter hvert.
GillaGilla
Jag försöker också få med mig kameran på de flesta av mina promenader. Men nog missar man en del fina motiv ändå om man inte hinner få upp kameran ur väskan i tid.
GillaGilla
Vilka fina bilder!
Ha nu en riktigt härlig tur och hoppas vi får följa med!
Kram
GillaGilla
Tack Marie! Ni är hjärtligt välkomna att hänga med på min tripp söderut och jag ska se till att den blir fin 😀
Kram
GillaGilla
Du har så rätt, du hade kunnat missa den söta hackspettsungen och strandskatorna som jag gärna kikar på då jag aldrig sett några! Kram
GillaGilla
Ja, det hade varit synd när nu hackspettsungen satt så snällt där och lät sig fotas. Strandskator har jag bara sett vid ett fåtal tillfällen tidigare och då vid en bäck i Optand. Kul att få se dem här nu.
Kram
GillaGilla
Vilken söt liten fågelunge. Den såg verkligen näpen ut. Tur att du tog kameran med. Jag måste erkänna att jag är urkass på att låta min följa med mig ut. Det blir mobilen för det mesta men jag har lovat mig själv när jag kommit i balans att jag ska bättra mig. Eller så kanske det är just det som behövs för att jag ska stå lite stadigare.
Snart ses vi!
Kram
GillaGilla
Ja, visst var den söt och visst måste det vara en unge. Men det känns lite tidigt att en unge redan är ute och flyger.
Mobilen är ofta tillräcklig men det blir lite bättre kvalitet på kamerabilderna. Men jag kan bli riktigt förvånad ibland över hur bra mobilen kan fota. Jag hoppas att du hittar balansen i livet snart men man får inte förvänta sig att det ska gå jättesnabbt ❤
Ja, snart ses vi…längtar ❤
Kram
GillaGilla