Det var lite vemodigt idag eftersom de kattungar som fortfarande är kvar på katthemmet förmodligen har flyttat när jag kommer dit nästa gång. Men det är klart att det mest är glädje över att de kommer att få det väldigt bra. Det kommer dessutom hela tiden in nya fina kissar att tycka om. Vi har några riktiga kelgrisar och dem är det väldigt lätt att gilla. Men jag ömmar lite extra för de rädda katterna. De som fräser och varnar om man kommer för nära. En av de nya katterna är den här och enligt skylten heter den Kissen. Jag vet inte alltid vad som ligger bakom omhändertagandet av katterna men när de är så otrygga som den här och vissa andra katter, då kan de inte ha träffat särskilt snälla människor förut. Jag undrar varför den har fått sitt namn. Kissen fräste riktigt argt på mig när jag kom in och skulle fixa mat, vatten och städa kattlådan. Min volontärkompis är en kille som är otroligt duktig på att se och läsa av katternas tecken och han varnade mig när jag tog upp mobilen. Ser du inte ansiktsuttrycket, öronen och att nosen rör sig lite, frågade han. Men jag tog ändå en snabb bild och försökte sedan låta bli att störa den jättesöta Kissen. Jag tvivlar inte ett dugg på att Kissen så småningom blir en social och glad Katt.
Jag är inte helt säker på vad den här söta killen heter men honom får man klappa om man närmar sig försiktigt. Det ser ut som om han tittar lite under lugg på mig och kanske ser lite arg ut men det råkade bara bli så när jag fotade.
Kan ni se hur många katter det är här? Det är inte så svårt så jag talar om att de är sex stycken på bilden. Fyra av dem tillhör gruppen kattungar som nu är redo för nya hem. De är så klart kastrerade och har fått grönt ljus av veterinär.
Mamma Skrållan tittar vaksamt fram för att se att jag inte kommer för nära. Jag skulle ta vattenskålarna som skymtar fram bakom henne men jag ville inte störa i maten. Jag väntade och försökte få en bild på den lilla familjen. Jag är inte säker på att det är just hennes ungar, nu när flera kullar är tillsammans, men det är roligt att se att Skrållan trivs bra med andra katter. Ni kanske kommer ihåg att hon var så ilsken från början att ingen vågade gå in i hennes bås. Nu har hon kommit så här långt på vägen mot att känna tillit till människor och om man ignorerar henne kan man komma riktigt nära. Min volontärkompis ska bli fosterpappa åt henne efter nyår och han och hans egen katt kommer utan tvekan att lyckas med socialisering av Skrållan. Hon är otroligt söt så jag hoppas att jag får chans att gosa lite med henne någon gång.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Separationsångest men ändå positivt 🐱
GillaGilla
Ja, lite så är det. Men jag har ju alltid Prinsen i köket och han försvinner inte någonstans så länge han lever 😀
GillaGillad av 1 person
Åh vilka fina katter! Det är så fantastiskt att läsa att de går från att vara ilskna och rädda till att bli sociala, vilket fint arbete ni gör!
Kram
GillaGilla
Jag får träffa så många olika sorters katter och alla är de fina och riktiga personligheter 😀 Det finns några personer som är extra duktiga på att socialisera katter och ibland får någon katt komma hem till dem. Sedan återvänder de som mycket tryggare katter. Men det är inte alla som får njuta av den lyxen utan de flesta får långsamt lära sig att vi på katthemmet är snälla. Det är alltid extra roligt när man får se den förvandlingen 😀
Kram
GillaGilla
Det är verkligen glädjande att katterna får nya hem men jag kan också förstå att man blir lite fäst vid dem. Nåja, målet med ett nytt hem måste vara det som överskuggar allt annat. Så mysigt att en av katterna ska flytta hem till din volontärskollega för han är ju garanterat kattvan. Det måste var glädjande att se när de gradvis vänjer sig vid andra människor även om det tar sin lilla tid för en del av dem.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Självklart blir man som allra gladast när katterna får komma till bra hem. En del katter fäster man sig lite extra vid och saknar mer men glädjen är större än saknaden när de får det bra 😀 Jag tror att Skrållan kommer tillbaka som en social och tillitsfull kisse efter en period hemma hos min kollega. Han har redan gjort framsteg med henne men det blir nog ännu bättre när hon slipper möta så många människor. Solskenshistorierna med skygga katter som blir trygga och sociala ger så otroligt mycket glädje. Det finns alltid hopp 😀
Kram
GillaGilla
Så mange nydelige pusekatter. Selv om jeg har tre så kunne jeg jammen tenkt meg et par av disse også. Jeg tror det er godt jeg bor så langt borte.
GillaGilla
Ja, visst har jag tur som får träffa alla dessa sötnosar 😀 Det finns säkert katthem närmare dig om du blir sugen på att skaffa fler kompisar till dina flockmedlemmar, både hundar och katter 😀
GillaGilla
Det är inte svårt att fatta tycke för katterna när man ser dina kattbilder. Inte heller svårt att förstå att du kommer att sakna de små. Vilken tur att ni finns och bryr er.
GillaGilla
Visst får man känslor för dem och visst saknar man många av dem när de flyttar men vi vet ju att de får det ännu bättre 😀 Till oss kommer det hela tiden nya katter att tycka om, tyvärr.
GillaGilla
Tur inte jag jobbar där. Då hade jag nog tagit med någon katt hem varje gång. Så söt katten på första bilden är. Hoppas den snart blir klappbar så att du kan få ta flera foton. Dessa färger är verkligen fina. Många fina katter som sagt men en del fastnar man lite extra för.
Kram
GillaGilla
Hahaha, ja jag erkänner att det är svårt att hålla fast vid mitt beslut att inte ha några fler djur hemma hos mig. Men hittills har jag lyckats och när jag inte är på katthemmet känns det bra att inte ha bundit upp mig. Ja, visst är Kissen fin 😀 Jag tror att han blir klappbar så småningom för så brukar det bli. På något sätt känns det bra att Prinsen, katten i köket, aldrig kommer att flytta för då har vi alltid en favorit som finns där när vi kommer.
Kram
GillaGilla
Skönt att veta att de kommer till bra hem i alla fall.
Tyvärr går det inte att helt socialisera alla katter, vilken vår Sixten var ett bevis på. Trots alla år hos oss ville han ogärna träffa främmande människor, eller ens de övriga i familjen – bara mig och Lasse.
Ha en fin fredag och en bra helg!
Kram
GillaGilla
Ja, det är ju nya hem som är målet och varje lyckad placering är en vinst 😀
Vilken tur Sixten hade som hittade er och att ni blev så perfekta för varandra ❤ Han behövde inga fler att vara social med och så fungerar ju även en del av oss människor. En liten grupp som man kan lita på kan vara alldeles tillräckligt. Men jag gissar att han accepterade resten av familjen och var nöjd med att delta på avstånd.
Tack detsamma Anki!
Kram
GillaGillad av 1 person
Så vackra de två första katterna är på bilderna. Den som kallas Kissen kanske har fått namnet pga att man inte vet dess ursprungliga namn? Jag skulle bli så kattsugen om jag var där och hälsade på, när jag ser dem så här då saknar jag ju mina oerhört mycket. Minns inte när senast jag var utan kisse. Måste ha varit för 30 år sedan! då släpade dottern hem en katt och självklart var det mamma som tog över den när hon flyttade hemifrån..sen dess ingick alltid några katter i familjen…
Det är en utmaning att socialisera rädda katter, det är inget jag ens försökt. Men jag läste en solskenshistoria idag. En familj hade en katt som försvann för åtta månader sedan här i Dalarna. Under hela tiden har familjen haft en stående annons i lokaltidningen där man efterlyser kissen. Jag har många gånger tänkt att det där är slöseri med pengar…och idag läser jag att katten kommit hem! Den hittades tack vare bilden i efterlysningen! Och nu är familjen överlycklig och katten äter upp sig och vilar ut!
Kram
GillaGilla
Ja, de är så fina 😀 Det finns ett stort urval av kattraser och individer på katthemmet och det är alltid spännande att se om det finns nykomlingar när jag kommer dit. Jag har också tänkt att Kissen kallas så i brist på ett namn men katter brukar få namn ganska snabbt när de kommer. Någon kanske helt enkelt tyckte att namnet passade bra. Jag hade en ökenråtta när jag var ung och han fick heta Råtta eftersom det inte gick att avgöra könet när han var liten (enligt försäljaren i djuraffären). När vi förstod att Råtta var av hankön var namnet så inarbetat så han fick fortsätta heta så.
Jag har ju läst hos dig att det kanske kommer en del katter till området snart och då kan du ju bli kompis med dem 😀
Jag gillar solskenshistorier och katter som till slut kommer hem igen är alltid hjärtevärmande.
Kram
GillaGilla