En sida om dagen

Min äldsta dotter tipsade mig om att jag kan försöka lära min hjärna att förstå att det är trevligt att läsa. Om hjärnan kan känna igen hot och faror och reagera på det, genom att dissociera, så borde den även kunna lära sig att känna igen situationer och aktiviteter som inte innebär något hot. Min dotter föreslog att jag ska läsa väldigt lite varje dag och avbryta vid minsta tecken på ökad dissociation. Sedan kanske jag kan öka på det vartefter. Jag saknar verkligen att kunna grotta ner mig i en bok och strunta i allt annat så jag är mer än villig att testa hennes förslag. Jag har ett antal olästa böcker, som de senaste sex/sju åren bara har stått och hånat mig i bokhyllan. Nu har jag letat fram en bok som verkar väldigt lättläst och som jag tror kan gå under kategorin feelgood. De senaste fyra dagarna har jag läst totalt fyra sidor och det känns som om det är en lagom dos för att koncentration och fokus ska stanna kvar. Det bästa är att jag faktiskt minns vad jag har läst utan att behöva läsa igenom texten flera gånger. Jag vet inte om jag tror på det här men det kostar inget att prova och kanske, kanske kan min hjärna fatta att det här är en helt ofarlig och trevlig sysselsättning. Jag håller tummarna för det. Men än så länge sätter försök till koncentration igång dissociationen så vi får väl se.

Isen har börjat släppa längs en del kanter och det syns tydligt hur lågt vatten det är i Storsjön just nu. Så är det varje år i denna reglerade sjö innan bl a vårfloden höjer vattenståndet igen. Förra sommaren var vattennivån i stället väldigt hög och de smala strandremsorna på Frösön var nästan helt täckta av vatten. Lagom är oftast bäst och jag hoppas att det blir en nivå som är precis lagom i sommar.

I morse var det dags för provtagning igen. Det är bara en månad sedan förra gången men tydligen hade jag lite för låg nivå av vita blodkroppar och det vill de ha koll på. Förmodligen är det medicinerna som spökar lite. Som vanligt suckar jag lite när det blir extra vårdbesök men sedan påminner jag mig själv om att jag är privilegierad och att jag ska vara glad för alla resurser som läggs ner på mig. Ett läkarbesök väntar nästa vecka och det förvånar mig lite. Det har fungerat bra med telefonsamtal under pandemin och jag trodde att vi skulle fortsätta så ett tag till. Men återigen…jag ska vara glad och tacksam för alla förmåner jag har. Kanske får jag komma eftersom de vet att jag nu är fullt vaccinerad och troligtvis varken smittar eller har stor risk att smittas.

Efter provtagningen passade jag på att promenera lite genom stan. Klockan var strax efter åtta på morgonen och det var relativt folktomt. Kalla vindar och några minusgrader gjorde mig inget eftersom jag var förberedd med både vinterjacka och långkalsingar. Tensen satt på plats också och det kändes friskt men inte kallt. På Stortorget har granen bytts ut mot en påskbjörk. Som djurvän gillar jag att inga fåglar har behövt släppa till sina fjädrar för att pryda den här björken.

Någon hade full koll på mig när jag promenerade fram längs gågatan.

Ännu ett tecken på den låga vattennivån. Thomée, som brukar ligga mycket högre, var delvis försvunnen vid kajkanten.


  1. Jag tycker det låter som ett bra sätt att ta sig an läsningen. Någon skada gör det i alla fall inte utan kan vara värt ett försök.
    Det är bara att tack och ta emot för de har verkligen koll på din hälsa. Ingen självklarhet i tider som dessa tyvärr…

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Ja, tiden får väl visa om det är rätt väg till att kunna njuta av läsning igen men det är ju dumt att inte försöka.
      Jag är så väl omhändertagen att det känns lite onödigt. Men jag är självklart glad för att det är så.
      Kram och detsamma!

      Gilla

  2. Ja någonstans måste du börja för att liksom komma igång med läsningen. Har du testat högläsning? Jag har blivit en inbiten högläsare, förmodligen älskar jag min egen röst, haha. Nejdå, men jag övar då upp min finska och engelska samtidigt som jag tycker det är njutbart att använda rösten. Det brukar bli några enstaka sidor om dagen. Det är inte alltid jag lyckas hålla koncentrationen när jag läser, ibland skummar jag iväg lite väl fort och får backa bandet när jag märker att jag inte hängt med. Och jag glömmer rätt snabbt vad jag läst, det är få böcker som ger bestående intryck. Håller tummarna för att läslusten stegras. Kramen

    Gilla

    • Ja, det är i alla fall värt att prova. Högläsning har jag inte testat men det kanske jag borde göra. Det gäller bara att komma över att det känns lite fånigt 😀 Trist att du också har svårt att koncentrera dig på det du läser. Älskar man böcker och att läsa så är det en sorg att inte klara av det. Men kanske får vi vara nöjda med att läsa en eller några sidor om dagen.
      Kram

      Gilla

  3. Precis så gjorde jag för att hitta tillbaka till läsglädjen efter att den försvann – funkade faktiskt bra, men jag kan fortfarande inte sträckläsa en hel bok …
    Bra att de håller koll på dig och kollar att allt är bra!
    Våren är på väg … även om det är lite segt …
    Kram

    Gilla

    • Jag hoppas att det funkar för mig också. Men det är nog inte läsglädjen som fattas utan koncentrationsförmågan. Det påverkar i och för sig läsglädjen så du har en poäng där.
      Det är skönt att bli kollad och väl omhändertagen men ibland känns det som om det är lite överdrivet.
      Det är plusgrader nästan alla dagar så visst är våren på väg. Isen börjar se riktigt murken ut här utanför så snart får jag se vågskvalp i stället.
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Jag associerar din försiktiga start av bokläsning med min start av fysisk träning.
    Var i ett bedrövligt skick när jag saaaakta startade och redan efter 8-10 veckor med träning 2 ggr i veckan, så började jag känna en positiv förändring.
    Sedan blev det medlemskap på gymmet och mer och mer träning. Tillika bättre och bättre mående.
    Tror absolut på att framgången kan ligga i den mycket försiktiga starten OCH regelbundenheten.
    År 2000 blev jag utmattningssjuk och blir fortfarande efter alla dessa år trött av att läsa längre texter. Så glad över att ljudboksalternativet finns – särskilt som jag läst mycket böcker – förr.

    Gilla

    • Det går nog att jämföra och jag har också fått börja ganska försiktigt med min träning en gång i tiden. Efter operationen fick jag inte anstränga bukmusklerna på sex månader så det tog ett tag att komma igång även då. Men träningen gör stor skillnad precis som för dig.
      När jag träffade psykologen första gången fick jag fylla i olika självskattningsformulär och insåg att det finns flera likheter mellan utmattning och dissociation. Hjärntröttheten sägs påminna om varandra men i mitt fall påverkar det inte lika starkt. Jag har visserligen svårt för att förmå mig att komma igång och göra vissa saker men, som du vet, är jag ändå ute och rör på mig och fungerar helt ok. Jag har funderat på att testa ljudböcker men att lyssna kräver också koncentrationsförmåga och om jag inte deltar aktivt i ett samtal försvinner jag bort utan att egentligen tänka på något alls. Jag måste verkligen anstränga mig för att hålla fokus uppe och det är jättetrist. Jag var en lyssnande person som andra vände sig till men numera orkar jag inte vara den jag vill vara. Som du vet hindrar det mig inte från att vara glad och jag hittar andra ljuspunkter. Men visst saknar jag den jag var.

      Gilla

  5. Hoppas du kan fortsätta läsa. Det är något av det bästa jag vet. Att bara koppla bort allt och läsa.
    Det var en fin tupp ni har i trädet !
    Bra att vården fungerar och har koll på dig. Jag tycker ändå att jag har bra tilltro till vår sjukvård. Men jag kan förstå att det finns en vårdskuld som kommer att ta tid att komma ur efter covid.
    Kram

    Gilla

    • Ja, en sida om dagen eller möjligtvis två sidor om dagen vid olika tillfällen fungerar i alla fall bra. Men jag hoppas att jag ska kunna mer än så för annars kommer jag snart att tappa intresset och låta böckerna stå olästa i bokhyllan.
      Haha, ja kanske var det en tupp men jag tänkte nog mer på en kyckling 😀
      Vården kan jag inte klaga på. De tar nästa onödigt mycket hand om mig men det är klart att det känns tryggt och bra. Det är värre för alla som måste vänta på diverse ingrepp och behandlingar.
      Kram

      Gilla

      • Jag är nog sämst i världen på att avgöra vilket djur det var, klart det var en kyckling!! På jobbet hängde en pappfigur som jag hela tiden trodde var en fisk när dom andra skrattade när jag sa det, det visade sig vara en fågel!!

        Gilla

  6. Hoppas att du kan fortsätta läsa. Det är ju härligt att få komma in i böckernas värld. Jag läser nog i genomsnitt två böcker i veckan om jag kan få tag i några som jag inte läs. Vi byter jag och mina vänner och så har vi bokcirkeln också.
    Nu har jag äntligen efter två dagars ringande fått tid för vaccin. Det blir nästa vecka.

    Gilla

    • Ja, det hoppas jag också men jag ska ta det väldigt lugnt och försiktigt. Jag saknar att kunna njuta av böcker men vi får väl se hur det går.
      Jättebra att du också ska få vaccin nu. Då är du färdig lagom till försommaren och då kanske vi vågar ses någon dag 😀

      Gilla

  7. Vilket bra förslag. Värt att testa. Ibland kan det bli för mycket intryck och då är det bra att man lyssnar på sin hjärna och kropp. Det är lätt att bara spinna på.
    Mycket bra att de kallar till provtagning och andra läkarbesök.
    Våren är på G!

    Kram

    Gilla

    • Jag fortsätter i samma takt och det går bra. Men samtidigt är det svårt att hålla mig ifrån att försöka läsa mer, trots att jag blir alldeles dimmig i hjärnan. Jag har blivit väl omhändertagen av vården under många år nu och det är jag glad för 😀
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s