Hjärtskärande

Mitt hjärta grät lite igår när jag såg att någon hade ringt från ett okänt nummer och lämnat ett meddelande. En lite osäker röst, som lät som om den tillhörde en äldre man, sa:

”Ja, hej Magnus! Det är pappa som vill prata med dig. Du kan väl höra av dig på telefon eller någonstans så kan vi snacka lite grann du och jag. Puss o kram. Hejdå gubben”.

Min första reaktion var en liten rysning eftersom min son heter Magnus och jag associerade till hans pappa, som inte finns med oss längre. Men nästan genast övergick den reaktionen till en annan hjärtskärande tanke. En ensam, coronaisolerad man som vill ha kontakt med sin son och inte får något gehör. Skulle jag ringa upp och och tala om att han hade ringt fel nummer? Pappan ringde från en fast telefon så jag kunde inte skicka ett textmeddelande, som hade varit det lättaste tillvägagångssättet. Jag fegade ur. Det kunde kanske ha blivit ett trevligt samtal men jag valde att inte ringa eftersom jag inte orkade vara medmänniska just då. Jag skäms lite för det och jag hoppas att sonen snart hör av sig av egen fri vilja. Jag undrar hur många ensamma, äldre personer det är som sitter isolerade och väntar på ett samtal från någon.

Efter en vilodag gav jag mig åter ut på jakt efter stolpar med bokstäver. Den här dagen valde jag att beta av alla checkpoints i ett område som förra sommaren var ett av de två bökigaste och jobbigaste. Jag minns att jag skrev om hur jag både ramlade och badade fötterna (ofrivilligt) när jag tog mig fram i lite otillgänglig terräng och den här gången var jag beredd och inställd på att vara försiktig. Jag kom ganska snart ut på ett av hyggena och där blev jag glad. Det växte nämligen ganska mycket vitsippor utspridda över området. Spridningen av vitsippor måste ha varit ganska omfattande de år jag har varit borta från Jämtland för jag vet att de inte var så här vanliga förr. Min man jobbade i skogen och han hade koll på både djur och växter som syntes i skog och på hyggen.

DSC_0006

Det kanske ser ut att vara skönt väder men utan mössa hade jag inte velat vandra här. Största delen av tiden tog jag mig fram där det inte fanns stigar.

DSC_0007

Eller så fanns det stigar men var ändå inte lätt att ta sig fram.

DSC_0010

Utanför den lilla stugan satte jag mig ner en stund och åt en clementin. Här skrek ben och rygg att de ville vända tillbaka till bilen men det fanns bara en enda checkpoint kvar åt det här hållet och då kan man ju inte ge upp. Jag hittade den också och upptäckte efteråt att jag hade valt en extra knölig väg med både en bäck att korsa och snårig skog. Hade jag tittat lite längre åt höger hade jag hittat en stig som gick nästan hela vägen till målet, utan att korsa bäck eller gå i snår.

DSC_0011

Det finns en hel del kärr i det här området men jag lyckades undvika fotbad den här gången. Och ja, det är snö som ligger kvar.

DSC_0013

Till sist var jag äntligen klar och kunde ta mig hem. Men redan där och då bestämde jag mig för att nu fick det räcka med checkpoints ett tag.

I morse hade jag alltså inga tankar på att gå någonstans men jag var förvånad över hur väl jag hade återhämtat mig och då kom promenadlusten igen. Men jag nöjde mig med en av mina vanliga rundor i närområdet. Jag kollade in en av de häggar jag vet är ganska tidig men, som ni ser, är det väldigt små och hårda knoppar som syns. Det dröjer nog innan jag får njuta av en vacker blommande hägg. I alla fall här uppe men den 26:e bär det av söderut och då får jag säkert glädja mig åt en riktigt fin vår.

DSC_0012

I dag klarade jag mig undan från nederbörd men i fjällen såg det ut att finnas mer av den varan.

DSC_0020

 


  1. Jag förstår att det var svårt att agera. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att måna äldre kommer att dö av social distansering i stället för Covid-19. Det tar oerhört på krafterna och livskvaliteten är drastiskt försämrad.

    Härligt att du hittade vitsippor!

    Kram

    Gilla

    • Jag slets lite mellan att agera och att låta det vara. Men kanske målar jag upp en helt felaktig bild inom mig om hur den här mannen sitter ensam och är olycklig. I verkligheten kanske han och sonen har väldigt god kontakt. Jag hoppas att det är så. Men jag tror också att ensamheten tär rejält på många och det kommer säkert att få svåra konsekvenser.
      Haha, ja nu kan jag inte hävda att vitsippor är sällsynta här längre 😉 Om några år kanske de blir lika marktäckande här som på vissa andra håll i landet.
      Kram

      Gilla

  2. Så sorgligt med den gamle mannens önskan att få kontakt med sonen. Inte lätt att veta hur man ska göra … jag hade nog liksom du avstått från att ringa.
    du fick dig en lång skön promenad och på köpet hittade du vitsippor! Med klimatförändringarna kommer de säkert att sprida sig vidare norrut.
    Ha en fin start på veckan!
    Kram

    Gilla

    • Det kändes trist att han skulle sitta där och vänta på samtal från sin son och jag hoppas verkligen att de har fått kontakt nu.
      Ja, det var en skön promenad. Jag blev glad av att se vitsipporna men det är klart att det kan finnas avigsidor. Jag tänkte också på klimatförändringarna och ur det perspektivet är det inte lika rolig.
      Tack detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  3. Jeg tror jeg hadde ringt opp igjen og latet som jeg hadde slått galt nummer. Slått av en liten prat med et ensomt menneske i noen minutter, det koster så lite å glede bittelitt. En trenger ikke nevne samtalen du hadde fått som åpenbart var til galt nummer. Jeg har startet opp med ”Stolpejakten” i helga, så får jeg se hvor mange jeg plukker med tiden det står på i sommer.

    Gilla

    • Det kändes svårt att ringa upp men egentligen skulle jag ha velat tala om för mannen att han hade ringt fel nummer. Nu kanske han tror att hans son ignorerar hans meddelande. Men jag hoppas att sonen tänker på att ringa sin pappa ändå.
      Det bästa med ”stolpejakten” är att man gör precis så mycket man vill. Det kostar inget och man förbinder sig inte till något. Men jag blir lite fanatisk så här i början 😀

      Gilla

  4. Åh vad sorgligt. Tänk att det finns barn som inte hör av sig till sina gamla föräldrar. Man blir verkligen ledsen av att tänka på det. Vi har en del jobbiga samtal också nu med människor med svåra sjukdomar, ibland får man andas lite efter ett sånt samtal. Människor har det så jobbigt.
    Kram

    Gilla

    • Ja, det kändes sorgligt. Men jag kanske har helt fel om att sonen inte hör av sig regelbundet. Kanske fick pappan bara lust att prata lite extra. Men det finns säkert väldigt många gamla människor som sitter och mår dåligt över att vara isolerade. Jag förstår att du stöter på en del av dem i ditt arbete och då gäller det att kunna kombinera empati och saklighet. Men det kan inte alltid vara lätt. Jag är säker på att du klarar den balansgången bra men det är klart att det påverkar dig.
      Kram

      Gilla

  5. Hej, jag blev också rörd av meddelandet du fick. Stackars man!Jag skriver inte om det i bloggen för det är så många ortsbor som läser den, men nog mår många här också otroligt dåligt av isoleringen. Äldre som är vana att vara ute o röra på sig, åka bil till olika platser, ¨åka på bingo till olika byar osv, De går som fångar i burar där hemma. Jag har tagit mig an ett par av dessa ensamma kvinnor, en ringer jag varje dag och ser att hon mår mycket bättre efter en promenad med mig o hunden. Men vissa dagar orkar hon ändå inte när ångesten är för svår. Det är hemskt att se. Men eftersom alla känner alla här o vet vilka man umgås med så undviker jag ämnet. Ingen ska känna sig utlämnad i min blogg.
    Du är en tuff kvinna som inte gav dig innan du fått tag i de checkpoints du bestämt dig för! Och glad är jag att du hittade så fina vitsippor, o så vackra foton du tog! Jag spejar efter liljekonvalj men de ser ännu ut som små tappra soldater, något större än tändstickor…
    Kramen

    Gilla

    • Ja, visst blir man berörd. Jag hoppas att det inte var så illa med den här mannens isolering och jag vill tro att han ändå fick prata med sin son. Det är klart att man mår dåligt om man är van att vara social och träffa både vänner och släkt. Jag hoppas att de inte bara sitter hemma och är ledsna utan att de fortsätter att göra små utflykter. Det uppmuntrar ju myndigheterna oss att göra. Man kan promenera eller ta en fika utomhus med några vänner om man tänker på att inte vara för nära varandra. Du är snäll och omtänksam som försöker uppmuntra några och det borde göra deras liv lite roligare. Men om ångesten sätter in är det inte lätt att se något kul i tillvaron. Jag har tack och lov aldrig haft svår ångest men vet många som får det ibland.
      Jag vet inte var jag får den där envisheten ifrån 😀 Ibland är den bra att ta till men ibland gör den mig väldigt korkad. Då får jag lida lite för det efteråt men det är ofta värt det. Jag har också spanat efter liljekonvalj men de är nog mycket senare än vanligt i år.
      Kram

      Gillad av 1 person

  6. Åh; lilla farbron. Hoppas att sonen snart hör av sig till sin pappa. Det är nog många som sitter och vänstar på samtal från sina barn. Jag trodde inte att det fanns fast telefon fortfarande. Mamma och pappa blev av med sin fasta telefon för tre år sedan. Det är lite synd, för pappa vet inte hur man ringer från mobilen längre, hade nog funkat ifall vi haft den fasta kvar.
    Duktig du är som traskar över stock och sten, varför ska man göra det lätt för sig. Heja dig!

    Kram

    Gilla

    • Ja, visst tycker man lite synd om honom där han sitter i sin ensamhet. Men kanske är det inte lika illa som det verkade. Han och sonen kanske har en väldigt bra relation och pappan kanske bara ville ha lite extra kontakt.
      Min svärmor har fortfarande en fast telefon och även min svägerska. Svågern hänger med i teknikutvecklingen men hans fru vägrar. Vad synd att din pappa inte klarar av att ringa med mobil. Det finns ”vanliga” telefoner som är mobiler. Vi hade en sådan ett tag och den såg ut exakt som en gammal knapptelefon.
      Haha, jag mår ju faktiskt bättre av att traska just över stock och sten 😀 Men det är klart att jag gärna går på lite jämnare underlag emellanåt.
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s