Diamond circle

Vår diamantcirkel följer inte riktigt rutten och kartan visar inte heller rätt. Men den visar i alla fall i vilket område vi rörde oss. Vi började vid den bruna, runda markeringen längst söderut på kartan, vårt boende i två nätter, och körde motsols tills vi kom tillbaka till ursprungspunkten. Första delen av rutten går på en väg en bra bit öster om google maps cirkel.

Screenshot_20190916-193701_Maps

Den första platsen vi stannade till på ingick inte i dagsplanen men var tillräckligt lockande för att få oss intresserade. Skútustaðagígar, ett område med massor av pseudokratrar (Liknar äkta vulkankratrar men har inte någon öppning som det strömmat lava från. Pseudokratrar uppstår vid explosioner av ånga som uppstår när varm lava flyter ut över ett vått underlag. Den intresserade kan lätt googla fram en mer omfattande beskrivning.). För att spara på krafter och även lite tid gick vi bara den korta rundan till vänster på bilden.

DSC_0006DSC_0010

En söt liten skylt som uppmanar oss att inte jaga fåren. Jag tror inte att jag behöver försäkra er om att vi efterlevde den uppmaningen.

DSC_0016DSC_0033

Dagen var ganska kylig men så här långt hade vi inget regn.

DSC_0035DSC_0042

Långt bort såg vi en flock islandshästar på en liten strand.

DSC_0090

Vi hade inte tänkt stanna på den här platsen heller men det är skönt att sträcka på benen lite då och då. Eftersom det verkade vara en plats där turister stannar så gjorde vi likadant.

DSC_0109DSC_0111DSC_0118

Den väg vi svängde av på för att komma till första planlagda målet, Dettifoss ( Islands kraftigaste vattenfall, räknat i mängden vatten, höjd och bredd) var väldigt bred och fin med asfaltsbeläggning. Dettifoss är ett välbesökt turistmål så det var inte förvånande. Nu hade regnet kommit igång och iklädda regnjackor vandrade vi iväg en liten bit från parkeringen till fallet.

DSC_0144

Med fem lager kläder och en kamera i skydd under jackan ser man ganska rund ut. Men jag var varm och torr, i alla fall upptill. Kameran fick göra snabba små besök ut från den skyddande placeringen och efter varje gång blev den ordentligt avtorkad med en mirakeltrasa.

IMG_4061DSC_0153

En kort promenad från Dettifoss ligger Selfoss vattenfall (det finns en ort med samma namn). När man ändå är i närheten så är det klart att man vill se det fallet också.

DSC_0171

Vi fortsatte mot nästa sevärdhet, Vesturdalur (en ravin med spännande natur). När vi lämnade parkeringen vid Dettifoss blev det ganska snart grusväg och när vi svängde ner till Vesturdalur kom vi in på en knappt farbar väg med bitvis brant lutning och bitvis full med potthål. Men vi bangade inte för det och när vi såg att t o m en turistbuss hade tagit sig ner i dalen, kändes det tryggare. Kunde de komma upp igen så måste vi också klara det. Regnet var envist men vi var glada ändå. Som alltid, när jag är tillsammans med min son, är det han som är fotograf när jag är med på bild.   IMG_4133DSC_0186DSC_0194

De två stenformationerna på den närmaste sidan av vattendraget är Karl och Kerling. De sägs vara två förstenade troll. Mitt emot dem ligger deras grotta, Tröllahellir. Vi lät fantasin skena iväg ännu mer och tyckte att vi såg deras hund längst till höger och deras beskyddande drake (syns bättre på nästa bild) till vänster.

DSC_0209DSC_0211

Vi lämnade trollen och deras husdjur och gav oss iväg på den undermåliga vägen.

DSC_0217

Bilen lyckades ta oss därifrån men väl uppe kom vi snart in i ett vägarbetsområde och där var det inte heller roligt. Men är man på Island så förväntar man sig äventyr av olika slag. Nästa stopp gjorde vi i Ásbyrgi, en hästskoformad canyon. Den skapades av vågor av två översvämningar från glaciären vatnajökull med ca 5000 – 7000 års mellanrum. Men enligt den nordiska mytologin var det Odens åttafotade häst, Sleipner, som gjorde ett hovavtryck där. Men det är svårt att visa med bilder hur det ser ut när man står mitt inne i kanjonen. Vi började med att konstatera att det faktiskt finns lite skog på Island. Ett vanligt skämt bland Islänningar (fick vi veta av en av de värdar vi hyrde bostad av) är ”hur gör man när man har hamnat vilse i skogen på Island? Jo, man ställer sig upp”. Det tyckte vår värd var jättekul och vi skrattade med lite artigt. Men här ser ni att det inte alltid räcker att ställa sig upp. Vi såg ännu tätare och högre skog också men det var inte vanligt. Som ni kanske lägger märke till, hade det slutat regna när vi kom hit.

DSC_0218DSC_0229

En fin fågel låg och vilade sig på gräset men jag vågar inte gissa vad det är för slags fågel.

DSC_0224

I Húsavik åt vi mat och handlade lite smått och gott för kommande behov. Av någon anledning blev det inga fler foton mer än på kyrkan.

DSC_0232

Det var väldigt skönt att slippa tänka på middag och matlagning när vi kom tillbaka till vårt boende. Priserna för att äta på restaurang var höga men några gånger unnade vi oss det.


  1. Hösten har färgat naturen mer där än här hos mig – och det är förstås inte så oväntat 🙂 Gropig och eländig väg, men ibland är det så att vill man ha äventyr så får man ”våga” litet. Kul att läsa dina inlägg från Island!

    Gilla

    • Det var grönt på den västra sidan av ön, där Reykjavik ligger. Först när vi kom en bit började vi se höstfärger, både i markvegetation och annan växtlighet. Starka färger och precis vad jag hade hoppats på 🙂
      Vägarna var för det mesta fina men lite då och då blev det lite av ett äventyr att köra på dem.
      Kul att du hänger med och vill läsa 🙂

      Gilla

  2. Jag var på Island med mitt gamla jobb (på tidningen ) och kunder så vi åt ute hela tiden och det var mycket fiskrätter, marulk bl a. Fantastiskt gott.
    Kram

    Gilla

  3. Nämen titta, någon har exporterad byns pottvägar till Island! Exakt så ser vår lilla vägstump ut när det regnat! ja tänk att det tristaste med regnet är att kameran måste aktas! Själva är vi inte lika ömtåliga och ni hade bra utrustning. Nog kan jag förstå att fantasin flödar när omgivningen är full av spännande föremål som kan vara om inte gudar så andra sagofigurer.

    Gilla

    • Hahaha, jag kan säga detsamma om en del vägar här i Jämtland (ja, jag är hemma igen) 😀
      Kameran verkar ha klarat sig bra trots att den blev lite blöt emellanåt. Men jag var ganska noga med att ha den innanför ytterkläderna så mycket som möjligt när det regnade.
      Vi kunde inte se att de två stenfigurerna skulle vara troll men när vi såg grottan och kunde fantisera om de två husdjuren så blev det verkligare 😀
      Kram

      Gilla

    • Tack! Ja, du förstår säkert att det bara är ett litet urval av bilder som visas i bloggen. Vi har många minnen att titta på när vi vill minnas vår resa 🙂
      Många av oss har säkert egen erfarenhet av leriga grusvägar fulla med potthål 😉
      Kram

      Gillad av 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s