Som jag skrev i slutet av förra inlägget sa en vän till mig att fjällen var alldeles vita. Det tog ett tag innan jag tog mig ut för att se efter men till sist kom jag iväg. Jag kan redan nu berätta att fjällen såg ut ungefär som dagen innan och dessutom försvann topparna i molnen. Det var säkert snöiga fjäll på morgonen men snön hann förmodligen smälta innan jag kom ut.
Men jag kom ut på en skön promenad och av alla promenadvägar och stigar i mitt närområde är den här den absoluta favoriten. I alla fall just nu. När jag är högst upp på stigen är utsikten hisnande och jag vill inte bli så van att jag inte ser det längre. Nu är lägdorna gula av alla maskrosor. Det är härligt att stå på höjden och se ut över gula fält, grönskande träd, en sjö och fjäll längst bort.
Humlor och bin surrar omkring och letar nektar i alla maskrosor och de är så upptagna med den sysslan att det är lätt att hinna fota dem.
Den här fjärilen var inte särskilt intresserad av alla blommor. Den landade hellre mitt på stigen och solade sina vingar en stund.
Där jag tog det här fotot finns det en bänk och på den bänken satt ett par och hade just plockat fram termos och fikabröd. Jag sa något om att här hade de hittat en fin utsiktsplats och då fick jag en fråga om ifall jag visste vilka fjäll det var som syntes svagt där borta. Det kunde jag tala om för dem och det visade sig att de var östgötar, från Linköping, som nyss hade valt att flytta upp hit och nu bor på Frösön. Vi tyckte alla att det var ett lite roligt sammanträffande och vi konstaterade alla tre att vi inte kan ångra oss när vi har allt det här.
Jag strosade vidare, fotade lite ibland och kom ända till baksidan av Wilhelm Peterson Bergers hus och Sommarhagen. Men där sa jag strängt till mig själv att nu får du faktiskt ta och vända. Jag gjorde så, hittade en bänk att vila på vid ett tillfälle och en sten vid ett annat.
Jag hittade en björk med en väldigt stor ticka och jag drog slutsatsen att det måste vara en björkticka.
Det tog sin lilla tid att komma hem men det gör absolt ingenting när det inte finns någon tid att passa.
Den promenaden gick jag i förrgår, igår regnade det och blåste rejält och det blev en innesittardag. Men idag gick jag iväg igen på morgonen, innan regnet kom, eftersom jag hade ett uppdrag planerat. Varje år plockade min man liljekonvaljer till min födelsedag. Ibland var det bara små knoppar i dem som aldrig utvecklades till blommor och ibland var blommorna fullt utslagna. Några av er kanske kommer ihåg att hans olycka skedde dagen innan min födelsedag och eftersom både han och jag gillade de blommorna känns det bra att ta med just sådana när jag i morgon ska ta mig till minneslunden på femårsdagen av mitt liv utan honom.
Jag visste var jag skulle leta och jag hittade massor av små, små knoppiga liljekonvaljer. Så små att det är tveksamt om de någonsin blir mer än knappt synliga knoppar. Jag plockade i alla fall ett lagom antal, fyllde på med gullvivor, små knoppiga midsommarblomster och förgätmigej. Sådana blommor tyckte min man om. Han brydde sig inte ett dugg om fina blomsterbuketter från blomsterhandlare. Det blev en fin liten bukett som jag ska ge honom i morgon. Jag ska inte beskriva alla känslor som, precis som vanligt, ploppar upp de här dagarna. Men nog känns det mer och svårare nu när jag är här. Precis som om det hände alldeles nyligen. Jag tänker att det är bra att jag är här, där det hände, och kan möta alla känslor och bearbeta dem. För just nu känns det obearbetat trots att det egentligen inte alls är så.
I dag syntes fjällen bättre och det är faktiskt mer snö på dem än tidigare. Jag gillar kontrasterna. Vinter och nästan sommar i samma bild 😀
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Vilka härliga bilder!
GillaGilla
Tack! Roligt att du tycker det 😀
GillaGillad av 1 person
Så vemodig o sorgsen jag blir när jag läser om din fina gest mot din bortgångne make. Självklart förstår jag att känslorna är mycket mer på ytan när du befinner dig i ert gemensamma livsrum. Och din man var så klok som uppskattade det naturen ger mer än något framdrivet och odlat. I tisdags hittade jag de första små konvaljerna som tillsammans med gökärt blev en söt bukett till en väninna som inte kommer ut själv och plockar.
Omgivningarna du lever i tar nästan andan ur en. Förstår att de nya invånarna är ”starstruck” och det betyder säkert att du känner en viss stolthet! Så känner jag fast jag inte är infödd här, när folk beundrar vår bygd blir jag stolt som en tupp!
Kramar från pörtet
GillaGilla
Jag har inte varit här i Östersund någon årsdag tidigare så det känns lite speciellt att vara här nu. Jag ska försöka ta mig dit tidigt i morgon så att jag kanske får vara ifred och kanske kan sitta där ett tag i lugn och ro. Helst skulle jag ha en grankvist i buketten men det får kanske bli nästa gång 😉
Vad snäll du är som plockar fina blommor till din väninna så att hon också får njuta av dem.
Ja, vissa platser här är helt fantastiska och det är klart att jag blir stolt när jag får höra det av andra och dessutom kan berätta om vad som syns 😀 Jag var lika stolt när jag i Mjölby någon gång fick anledning att berätta att jag är född här. Jag var glad om någon sa att Mjölby var en fin stad men där var jag aldrig lika stolt som här. Du bor i en jättefin omgivning och det är klart att du ska vara stolt över det 🙂
Kram
GillaGilla
Naturen är verkligen alldeles fantastisk hos dig och vacker på sitt eget vis. Tänk så många olika naturlandskap som finns i Sverige. Jag tänker på vårt platta skånska landskap som också är väldigt fint på sitt sätt men så olika de är!
Kram och god kväll!
GillaGilla
Ja, det är den och den är lika fantastisk hos dig, på ett annat sätt 😀 Vilken tur att det finns så många olika naturtyper och att vi kan välja efter tycke och smak.
Kram
GillaGilla
Jag blir helt tagen av den vackra naturen och inser att Skåne verkligen är platt. Blir också tagen av att din man alltid plockade liljekonvaljer till dig. Kan förstå att det är mycket känslor nu när du bor där uppe. Men det är också väldigt fint att du återigen bor där och på något sätt kommer närmare din man igen.
Kram
GillaGilla
Det är roligt att jag kan förmedla lite av varför jag älskar Jämtland 😀 För mig är den här naturen den bästa men Skåne bjuder på väldigt mycket vackert också. Jag tänker på bokskogar och havet i första hand och det finns massor av annat fint också.
Min man var inte mycket för att ge bort eller få köpta blommor. Men vilda blommor och i första hand liljekonvaljer uppskattade han. Han visste också att jag blev väldigt glad för dessa buketter med liljekonvaljer så han klev alltid upp tidigt och plockade en bukett om han var hemma på min födelsedag. Annars fick jag buketten antingen före eller efter. Känslorna bubblar inom mig och jag har varit på kyrkogården och lämnat min bukett, tänt ett ljus och berättat lite om hur jag och barnen har det. Både jobbigt och glädjefyllt på samma gång.
Kram
GillaGillad av 1 person
Verkligen en fantastisk natur uppe i dina trakter … och så kul att fler östgötar hittat dit! Vackra bilder … och så magnifikt med de vita fjällen i bakgrunden! Du har helt rätt det är en björkticka. 🙂
Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag läser om hur du känner och minns kring den här speciella dagen – så fint att du ändå hittade lite liljekonvaljknoppar!
Önskar dig en fin dag idag och en fin födelsedag i morgon!
Varma kramar! ♥
GillaGilla
Det är vackert här och det är det i Östergötland också. Bara lite olika naturtyper och vi är nog båda där vi trivs bäst 😀 Det var ett kul sammanträffande att både paret på bänken och jag nyss hade flyttat till Frösön från Östergötland. Underlig nog hörde jag inte dialekten förrän de berättade varifrån de kom. Jag är förmodligen så van att jag inte tänker på det.
Jag trodde nog att jag hade rätt ifråga om björktickan men helt säker vågade jag inte vara. Tack för bekräftelsen 😀
Jag har försökt att inte tänka så mycket på den här dagen i förväg men på något vis reagerar kroppen och hjärnan i alla fall när det närmar sig. Ännu mer nu när jag är här. Men jag tycker inte att det är varken underligt eller tråkigt utan tänker mer att det här är något jag bara måste släppa fram. Det kändes viktigt att hitta liljkonvaljer men det behövdes fler blommor för att buketten inte bara skulle bli helt grön 🙂
Tack så mycket. Hoppas dagen blir fin hos dig också.
Kram ❤
GillaGillad av 1 person
Härliga foton! Och nog är det snö på fjälltopparna – som du är inne på är det en bild med härliga kontraster, sommar och vinter på samma gång!
GillaGilla
Tack! Fjällen är som vackrast när det är snö på dem men nu är de nog snart snöfria och mer lättillgängliga för vandrare.
GillaGillad av 1 person
Minns när vi var små och var på bilsemester uppe bland fjällen. Vi knatade iväg uppåt mot en topp och hittade lite snö, pappa byggde en snögubbe som min syster (yngre) absolut skulle ha med hem varpå den slogs in i en plastpåse och kånkades iväg. Sen skrek min syster högre och högre ju mer snögubben smälte – ett sånt där semesterminne som satt sig fast i huvudknoppen 🙂
GillaGilla
Vilken härligt men lite tragiskt minne. Väldigt fint av er pappa att faktiskt ta med snögubben men vilket trauma för din syster när den tynade bort. Hoppas att hon har kommit över det nu. Jag gissar att ni kan skratta gott åt det minnet nu 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag tror nog hon kom helskinnad igenom det – frågan är hur det är med oss andra som fick stå ut med tjutandet timme ut och timme in 😉 😉
GillaGillad av 1 person