Jag har läst ikapp allt jag har missat hos er, mina bloggvänner, och ni ska veta att jag har läst varje inlägg hos er alla även om ni kanske inte har märkt det. Alla har inte ”gillaknappar” där jag har kunnat lämna ett avtryck och att kommentera flera hundra inlägg skulle vara lite väl ambitiöst. Nu är jag uppdaterad och det bästa är att jag tyckte att det var riktigt roligt att läsa och att jag orkade fokusera.
En liten överraskning väntade mig på morgonpromenaden igår. Jag går ofta förbi samma öppna område i skogen och vet hur det brukar se ut. Nu har någon gjort en alldeles ny liten grillplats och samtidigt planterat ett träd att hänga diverse bra-att-ha-grejer i. Om trädet är dött eller levande kan jag inte avgöra och det är också lite svårt att förstå vad det är för vitt pulver som omger den lilla grillplatsen. Har det utspelats någon slags häxceremoni eller vampyrbesvärjelse här eller är det en slags revirmarkering. Kasper brydde sig i alla fall inte om det utan gick nyfiket fram och luktade på det nya som plötsligt fanns där. Tilläggas ska att om man tittar åt andra hållet så finns en stor, fin grillplats, med stora stockar att sitta på och en soptunna bredvid, bara ca 25 m från den här platsen. Det händer spännande saker här lite titt som tätt. Kommer ni ihåg gipstomten som stod där en dag och som jag efter en tid hittade svårt brännskadad och sotig i eldstaden? Eller plastgranen som spred glädje en period? Lika roligt kanske det inte var med alla dumpade däck som låg här en tid. Visserligen verkade de användas till diverse aktiviteter men det var nog inte meningen att de skulle vara där eftersom de försvann så småningom.
Strax före sju i morse kom taxin och hämtade mig och ca två och en halv timme senare var jag åter på Sahlgrenska. Efter provtagning hämtade en annan taxi upp mig och jag skjutsades till Nordhemspolikliniken, en beroendeklinik, där mitt mentala mående och min inställning till droger bedömdes. Jag fick klart godkänt och med tillägget att det ska skrivas in i journalen att jag inte behöver komma dit någon mer gång.
Ny taxi körde mig tillbaka till Sahlgrenska och efter en lunch i cafeterian hade jag lite tid över innan läkarbesöket. Min kropp hade börjat protestera mot att inte hitta någon bekväm sittplats någonstans och jag kände att jag behövde röra lite på mig för att inte stelna till. Alldeles bakom sjukhuset ligger botaniska trädgården och jag gick en liten promenad där. Marken svämmade över av vitsippor och jag blir fortfarande hänförd av den synen trots att det är tre och ett halvt år sedan jag flyttade från ett område som nästan var helt fritt från vitsippor.
Läkarbesöket var som väntat. Förutom att jag blev hälsad med ”så kul att få träffa dig igen. Du som kämpade så hårt för att få komma hit”. Det var den läkare jag träffade vid mitt allra första besök på Sahlgrenska och även under utredningen för snart två år och fem månader sedan. Jag kände igen honom men jag hade inte förväntat mig att själv bli igenkänd. Det kändes kul. Vi hade ett trevligt samtal och gick även igenom diverse prover, mediciner och allt annat medicinskt. Efter det var det en stunds väntan på den förbeställda taxin och när jag gick ut till den möttes jag återigen av ett stort leende. Samma taxichaufför som hade skjutsat dit mig i morse hade blivit beordrad att vänta i Göteborg för att skjutsa hem mig fem timmar senare. Han bor dessutom också i Mjölby så vi kom hem nästan samtidigt.
Det var lite väl mycket att orka under en dag för en inte riktigt återhämtad transplanterad med en del värk- och nedstämdhetsproblem. Kroppen protesterar för fullt men jag känner mig ändå riktigt glad och nöjd med dagen. Det sistnämnda är ändå det viktigaste och jag avslutar med den positiva betraktelsen.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
En fullspäckad dag … och du orkade ändå med den, vilket jag tycker känns väldigt lovande. Antar att det kändes skönt att inta soffhörnet en stund när du kom hem 🙂
Konstigt med den nya ”grillplatsen” … man slutar aldrig förvånas över hur människor tänker – det fanns ju redan en färdig grillplats …
Nu blev jag imponerad! Vilket jättejobb att läsa alla inlägg från all bloggvänner – verkligen en riktig kämpainsats! Wow!
Jag är glad att du mår bättre och bättre, även om det kan bli ett och annat litet uppehåll, men det känns så bra att du orkar blogga lite och att fotolusten verkar ha vaknat igen!
Ha det gott!
Kram 🙂
GillaGilla
Haha, ja jag har nog aldrig älskat min soffa så mycket som igår kväll 😀 Men du har rätt i att det gav en bra känsla att ändå orka så bra som jag gjorde. Alla trevliga människor gav dessutom mer energi än jag gjorde av med. När man väl har kommit in i vården är den oftast bra och det finns otroligt många härliga personer där. Men innan man är där kan det vara tungt.
Det syns inte så bra på bilden men det är en sittplats byggd av stenar bakom Kasper. En liten grillplats för en person. Lite vemodigt. Jag ser framför mig någon som antingen inte får eller vill delta i gemenskapen vid den stora grillplatsen.
Jag märkte att jag hade saknat att ha koll på er och det var roligt att känna att koncentrationsförmågan är tillbaka. Jag ägnade en stor del av två dagar med att läsa och jag satt här i soffan och trivdes och läste. Det var inte särskilt kämpigt och jag gick igenom många känslor när jag kände det som ni kände i vissa inlägg. Hade jag inte uppdaterat mig så hade jag missat ganska mycket.
Jag är också glad och jag hoppas att både jag och alla ni andra får många positiva besked framöver. Många gånger är bloggen en terapi och ett hjälpmedel men det var tråkigt att faktiskt inte orka med den. Det var märkligt eftersom jag tidigare har skrivit av mig ganska mycket här och har tyckt att det hjälpte. Olika tillstånd skapar helt enkelt olika förutsättningar. Men nu känns det väldigt bra att det har blivit så mycket bättre. Kameran får hänga med lite då och då igen 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Roligt att bli igenkänd. Läkare måste ju ändå träffa många ansikten. En undran bara, varför kollar man din inställning till droger?
Kram
GillaGilla
Som levertransplanterad är det viktigt att vara väldigt försiktig med alla droger eftersom det är levern som ska bearbeta allt det. Jag har drogtestats både före och efter transplantationen och hade det visat på alkohol eller andra droger så hade jag inte fått en ny lever. Nu efteråt vill de kunna ge hjälp och stöd till de som har problem och jag fick veta att jag helst av allt aldrig ska dricka en droppe alkohol hädanefter. Till viss del för att det kan påverka medicineringen men också för att vara rädd om min nya lever. Många leverproblem är ju faktiskt direkt kopplade till överkonsumtion av alkohol så det är nog till stor del rutin att prata med en beroendeläkare. Min leversjukdom var genetisk och hade ingenting med droger att göra men det är ändå bra att få informationen. Dessutom tror jag att det gjordes en psykologisk utvärdering av min inställning till allt som har med transplantationen att göra. Jag är inte säker men det trevliga samtalet (väldigt skickligt att få det att bli som ett trevligt möte) gav nog många svar och jag svarade tydligen rätt 😀
Det var kul att bli igenkänd och jag hade ingen aning om att jag gjorde ett sådant intryck av att ha kämpat när vi träffades första gången 🙂
Kram
GillaGilla
Förstår att det blev en lång och intensiv dag för dig även om du blev hämtad.Jag kan förstå varför de pratar om droger och det är säkert ren rutin att det görs såväl före som efter. Även om din sjukdom inte hade det minsta med alkohol eller droger att göra är det bra att vara informerad. Skönt att du kunde avsluta dagen i en positiv anda men att kroppen var trött och soffan kändes lockande det förstår nog alla!
Vilken märklig grillplats bara så där mitt i naturen. Undrar varför den var utmärkt så? Men vissa frågor får man inga svar på…
Vilket hästjobb att läsa igenom alla inlägg. Minst sagt imponerande måste jag säga 😀
Kram och ha en fortsatt fin tisdag som förhoppningsvis blir mer avkopplande än gårdagen!
GillaGilla
Ja, det blev en lång dag men ändå givande. Jag tycker att det är bra att de har utvecklat ett samarbete mellan beroendekliniken och transplantationsmottagningen. Många behöver stödet och kunskapen som finns där. För mig var det mest ett trevligt samtal med ett väldigt fint bemötande men nu behöver jag inte komma dit mer 😀 I natt sov jag hela natten utan att vakna till en enda gång. Det är lite ovanligt så jag var bra trött.
Det skulle ha varit kul att veta varför någon gör en egen liten grillplats en liten bit från en befintlig. Det finns säkert en förklaring. Kanske var det upptaget vid den andra. Men varför sätter man dit ett litet träd och hänger upp diverse saker i? Diskborste och läskburk bl a. Jag önskar att jag kunde få svar men det förblir säkert en gåta. Lite kul att fundera på 🙂
Jag gillade att läsa inläggen. Det var roligt, även om jag blev lite bekymrad några gånger, och jag är glad att jag nu är uppdaterad 😀
Tack, den här dagen är lugn och skön med två hundpromenader som enda måsten.
Kram och jag önskar att din tisdag också blir fin!
GillaGilla