Att ligga på sjukhus är inte något för lata. Det är fullt schema och massor av aktiviteter och folk som springer ut och in i rummet. Provtagningar, ultraljud, sårkontroller och omläggningar, nålar och slangar som ska bytas ut eller tas bort, andningsträning, träning, biopsier, kurs. Utöver det är det måltider, duschar, ronder, läkemedelsinformation och att lära sig lägga upp rätt dos av alla mediciner morgon och kväll (ändras varje gång tills rätt dos har hittats och om värdena ändras). Jag och min rumskompis har skrattat lite bittert åt att om vi någonsin lyckas somna så kommer någon och nyper oss i fötterna och frågar om vi kan röra på dem eller så lyfter de på vår arm för att sätta dit blodtrycksmanschetten. Det finna massor av anledningar att väcka sovande patienter och de lyckas väldigt ofta. Och tur är väl det för vi vill ju ha bra omvårdnad.
Vi har kommit varandra väldigt nära, jag och min rumskompis (först sa jag sängkompis men det lät konstigt 😉 ). Det blir så när man ligger i samma rum och tar del av varandras vedermödor och glädjeämnen. Jag skrev i förra inlägget att min rumskompis är tystlåten och det är hon. Ändå pratar vi massor. Hennes stämband har blivit förstörda av den vård hon har fått så hon kan bara viska. Och viskar gör hon med stort tålamod, för det är lite bökigt att höra allt. Men då frågar jag igen och vi har lyckats kommunicera oss till en vänskap. Redan första dagen drog vi undan skärmen mellan oss.
Lite tråkigt är det att vårdpersonalen ofta inte har tid att ha tålamod med detta lilla kommunikationsproblem. Otaliga gånger de här dagarna har de gissat vad min rumskompis , hädanefter kallad R, ska säga och rusat iväg utan att lyssna klart och då har det blivit fel. Andra gånger rusar de iväg efter att ha pratat med mig och förgäves har R försökt hejda dem för att fråga eller be om något. Då har jag ibland hojtat till och lyckats få dem att komma tillbaka men jag förstår att R emellanåt är lite ledsen och känner sig bortglömd och ignorerad. Jag har föreslagit att vi ska fixa något som hon kan kasta på dem när de skyndar förbi.
Naturligtvis förstår vi att det här inte är medvetet. Alla har helt enkelt bråttom och är inte vana vid att det viskas. Men det är lite underligt att just R ofta blir lovad att någon ska komma snart och sedan blir sittandes länge utan att någon kommer. Hon fick vänta i duschen, tills hon öppnade dörren och jag i stället ringde på min larmknapp, då kom någon. Hon blev lovad hjälp med att resa sig och gå en runda i korridoren. Där satt hon och väntade i över en timme utan att vare sig kunna resa sig upp eller lägga sig ner. Till sist kom några helt andra och hon fick hjälp. Det här är händelser som jag aldrig skulle ha sett om jag inte hade varit rumskompis med R och de flesta uppfattar nog att de får all hjälp de behöver. Men jag blir ändå lite upprörd
Annars är allting bra just nu. Svaret på den senaste biopsin kommer troligtvis inte förrän i morgon och om det inte visar på något problem så åker jag hem efter det. Håll alla tummar för att det ska bli så. Men kanske borde jag köpa en tuta eller visselpipa till R innan jag ger mig iväg.
Jag har inte använt några av mina egna kläder. Och varför skulle jag det när det tillhandahålls så tjusiga och moderiktiga kläder här?
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Spännande läsning för en som aldrig legat på sjukhus, å inte träffat en läkare sedan 80-talet
GillaGilla
Då ska du vara glad för att ha sluppit den erfarenheten. Men jag tycker ändå att det är ganska skönt att vara här och vi har det väldigt bra för det mesta 😀
GillaGillad av 1 person
Min erfarenhet av sjukhus inskränker sig till min mammas och vänners vistelse på desamma och den erfarenheten är positiv 🙂
GillaGillad av 1 person
Skönt att höra att du mår bra och att det ser ut som om du är på hemåtgående (nytt ord nu igen… ha ha). Tråkigt, men kanske inte alldeles överraskande, att höra om hur din vän behandlas. Visst kan det vara stressigt men…. nja, det känns ite som ett okej bemötande från personalen.
GillaGilla
Jag hoppas verkligen att jag åker härifrån i morgon. Men beskedet dröjer. Men jag mår bra och det är det viktigaste 😀
GillaGillad av 1 person
Absolut är det viktigast! Men jag förstår att du längtar hem till ”vardagen” också. Sjukhus må vara bra på många sätt men särskilt trivsamma är de ju inte 😉
GillaGilla
Stämmer så bra 😄
GillaGillad av 1 person
Men… inte ska det vara. Fingrarna går lite fortare än ögonen tror jag 🙂
GillaGilla
Det var solklart att det var så du menade 😀
GillaGillad av 1 person
Ha ha… ja men du vet hur jag blir när jag ser mina egna felstavningar (andras går ju an, men mina egna – icke).
GillaGilla
Vi är väldigt lika där 😉
GillaGillad av 1 person
Ja det verkar inte bättre 🙂 Eller, det kanske är en riktigt bra egenskap när jag tänker efter!
GillaGilla
Ja, man ska tycka om sig själv och då måste vi gilla våra egenskaper 😉
GillaGillad av 1 person
Så sant 🙂
GillaGillad av 1 person
Så bra att ni blir väl omhändertagna men jag tycker ändå lite synd om R. Att kunna göra sig hörd och bli lyssnad på är viktigt när man befinner sig på ett sjukhus. Fint att ni fått bra kontakt i alla fall.
Kram och fortsatt god bättring!
God morgon om du inte redan är vaken 😉
GillaGilla
Ja, hon blir ledsen när hon känner sig bortglömd men oftast fungerar allt bra 😄
Vi är båda glada och positiva så det är kanske därför vi trivs ihop 😄Kram och god morgon 😀
GillaGilla
Härligt att läsa att du snart får åka hem – håller tummarna för att provsvaren är OK!.En fin bild på dig och du ser ut att må bra 🙂
Jag har inte så mycket egen erfarenhet av sjukvården, bara genom Lasses ganska täta besök under senare år. Visst är det konstigt att vissa människor nästan verkar osynliga – för så verkar det med din rumskompis – ja, inte för att de inte vill henne väl, bara att hon på något sätt inte syns – kanske därför att hon inte hörs. Konstigt är det i alla fall …
Nu hoppas jag om sagt att det blir hemgång idag och att du får en trevligare resa hem än resan dit.
Kram
GillaGilla
Jag väntar ivrigt på svar om biopsin och flera ur personalen har redan sagt hejdå och önskat lycka till. Jag vill verkligen komma hem nu. Du har rätt i att jag mår förhållandevis bra 😁
Att inte ha någon röst är ett stort problem, inte minst på sjukhus, men kanske har vi fått några att tänka till.
Ja, fy så hemsk resan hit var, men det verkar vara plusgrader idag 😁
Kram
GillaGillad av 1 person
Vilken fin bild och du ser ju oförskämt pigg ut! Hoppas det blir hemfärd idag. Stackars din rumskompis, tycker det låter som en bra idé att köpa en tuta till henne. Det finns tutor man använder t ex vid handbollsmatcher här i stan som nästan gör en lomhörd.
Kram
GillaGilla
Haha 😂 Ja, då kan hon ligga här och tuta. Risken är väl kanske att alla patienter tror att brandlarmet går 😉
Jag mår som jag ser ut 😊 Visst har jag ont men det vore konstigt annars.
Kram
GillaGilla
Oj vad du ser pigg ut, vad glad jag blir ❤️ Hoppas svaren blir bra och att du fått åka hem. Om inte så är det ju bra att du stannar och de har lite ytterligare koll på dig. Du verkar vara en duktig patient ☺️💕
GillaGilla
Jag är ovanligt pigg för att ha varit med om det här men självklart blir jag väldigt trött emellanåt 🙂
Jag får åka hem 😀 I kväll lägger jag mig i min egen säng och det ska bli underbart.
Jag har gjort allt de sagt att jag ska göra och kanske lite mer. Men jag vill ju bli frist så det är inte så konstigt 🙂
Kram
GillaGilla